Denna "uppslagsbok" om Närpes har gjorts av Jan-Erik Widjeskog. Faktauppgifterna är vanligen hämtade från lokalhistoriska böcker. Sidorna kompletteras fortfarande.
Denna "uppslagsbok" om Närpes har gjorts av Jan-Erik Widjeskog. Faktauppgifterna är vanligen hämtade från lokalhistoriska böcker. Sidorna kompletteras fortfarande.
Abborrströmsskatvägen. Väg i västra Norrnäs, går från Strandvägen till Abborströmskatan vid sjöstranden.
Agrimarket. EePee:s järn- och lantbrukshandel i Näsby. Flyttade 2006 till Finby, Högback industriområde och utvidgade samtidigt. Senare Hankkija.
Akranesvägen. Väg i centrum, uppkallad efter Närpes vänort Akranes på Island.
Alenius Isak. Orgelnist i Närpes till 1892. Höll även musiklektioner, verkade som pianostämmare och var dessutom skicklig urmakare. Sonen C.A. Alenius blev rektor för Åbo svenska reallyceum.
Alfthan Knut von. vicehäradsh. Ledande åklagare i Korsholms härad. Tidigare länsman i Närpes. Numera pensionär.
Algots. Svensk konfektionsindustri som etablerade sig i Närpes 1969. Kommunen byggde en stor industrihall i Finby som uthyrdes åt företaget, hallen köptes snart av Oy Algots Ab. Som mest hade Algots 840 anställda, år 1972. Algots ombildades till Oy Suomen Eiser, senare Eiser Konfektion. Eiser gick i konkurs 1993 och hallen stod tom några år innan en del mindre företag flyttade in. Den användes också som mässhall några gånger. År 2000 ombyggdes och tillbyggdes hallen för madrassfabriken Hilding Anders behov och blev Unituli, senare Hilding Anders Finland.
Algotsvägen. Väg i Finby, uppkallad efter Algots textilfabrik som fanns på industriområdet och vars stora hall finns kvar.
Alko. Etablerade sig i Närpes 1991, först i Dynamohuset, sedan i K-hallens hus. Flyttade 2021 till nybyggt utrymme i EePee:s hall.
Alvina. Åldringshem i Övermark, invigt 1984, renoverat 2013.
Andelsbanken. Närpes Andelskassa grundades 1955. Fusionerades med Vasa Andelsbank 1975. Kontor i Närpes centrum. Hade även filial i Norrnäs till 1993.
Andelslagsrörelsen. Övermark fick andelsaffär 1905 och 1906 bildades Böle Andelshandel. Snart hade de flesta byar egen andelsaffär. 1919 sammanslogs Näsby, Finby, Böle och Pjelax andelshandlar till Närpes Östra Handelslag. Västra byarnas andelsaffärer sammanslogs också 1919 till Västra Närpes Handelslag. Yttermark, Övermark och Pörtom hade egna andelshandlar. I mitten av 1980-talet bildades Westbotnia vid en sammanslagning av sydösterbottniska andelshandlar. Westbotnia gick i konkurs 1995 och rörelsen övertogs av EePee, Etelä-Pohjanmaan Osuuskauppa samma år. 1938 bildades andelsaffären Ådalen, som 1967 uppgick i andelsaffären Vasanejden.
Andersén Peter. Kommun/stadssekreterare i Närpes sedan 1970, senare förvaltningsdirektör. Blev sockenråd 2012. I pension 2016.
Andersrovägen. Gata i centrum, tidigare Genvägen.
Andersson Anders Henrik. Övermark. Bonde, orgelnist. Första ordförande i Övermark kommunalstämma från 1890.
Andersson Hans. Mångårig fullmäktigeledamot, även ordförande för Sfp-gruppen i fullmäktige.
Andersson Holger. Prost, kyrkoherde i Närpes 1970-87. Aktiv präst även efter pensioneringen. Mångårig ordförande för Närpes krigsveteraner. Avled 2016.
Andersson Olof. Bonde, nämndeman. Enligt K V Åkerblom en betydande person i 1500-talets Övermark. Andersson ledde bl.a. ett motstånd mot kronans skatter 1572 och tre år senare riskerade han dödsstraff för uppror mot kronans folk. Han benådades dock på grund av sin höga ålder.
Apoteket i Närpes. Apotek etablerades i Närpes 1908. A.A. Huhtinen var första apotekare och byggde ett ståtligt apotekshus i Strandbergs hörnet, Närpesvägen 6. Här verkade apoteket fram till 1941. Huhtinen efterträddes av J.E. Levan, J. Tanner och L. Tojkander. Den sistnämnde byggde nytt apotekshus på nuvarande adressen Plåtslagarvägen 1. Här fanns apoteket till ca 1950. Andra platser där apoteket funnits är Närpesvägen 23 1950-57, sparbankshuset Nybrovägen 2 1957-85, Närpesvägen 21 1985-2000, Nybrovägen 4 från år 2000 och EePee-huset 2012. Apotekare efter Tojkander var Hjörvald Ström, Edward Wennström, Karl-Erik Källström, Björn Lindroos, Inger Södergård, Erkki Ihalainen.
Arbetskraftsbyrån. Arbetsförmedling startade i Närpes 1949. Tjugo år senare, 1969, byggdes Ämbetsverkshuset, där Arbetskraftsbyrån sedan verkade. Arbetskraftsbyrån blev därefter en del av Sydösterbottens arbetskraftsbyrå. Sedan 2016 sköts lokala arbetskraftstjänster vid samservicebyrån.
Arenius Gabriel. Kyrkoherde i Närpes 1721-30. Född på prästgården i Malax.
Arkeologi. Närpes är rätt rikt på fornminnen och framför allt i Pörtom finns många intressanta fyndplatser. Bronsåldersrösena i Stor- och Småstenrösback hör till landets förnämsta i sin kategori. Efter gränsjusteringarna i samband med kommunreformen på 1970-talet kom större delen av fyndområdena i Storstenrösback att hamna på andra sidan kommungränsen, i Malax. De vårdas dock av hembygdsföreningen i Pörtom, som speciellt under Johannes Weegars tid utfört ett värdefullt fornforskningsarbete. I Pörtom hittades också en liten men nästan oskadad lerkruka på Lokåsen vid sandkörning på 1930-talet. Det viktigaste enskilda fyndet är ett sälskelett som hittades på Kallmossen i Finby av bröderna Valfrid och Einar Kullman vid täckdikningsarbeten 1935. Bland skelettdelarna hittades också en harpun av älgben. Sälen hade jagats på isen för ca 4.800 år sedan, men innan jägaren fick tag på sälen sjönk den till botten med harpunen i sig. På den tiden var vattendjupet över dagens Kallmossen 42 meter, nu är platsen 17 meter över dagens havsnivå. Skelettet finns permanent utställt i en monter på nationalmuseéts fornavdelning nära entrén och räknas som ett av de värdefullaste stenåldersfynden i landet.
Axplock. Bokserie utgiven av Närpes släktforskare. Den första utgavs 1983.
Aspbäckvägen. Väg mellan Frönäsvägen och Bodbackavägen, går genom Svartnäs gårdsgrupp.
Aspnäs. Gårdsgrupp vid Hinjärv träsk i Övermark.
Aspnäsvägen. Väg mellan Ylsöbäck och Bodbacka, på östra sidan av Hinjärv träsk.
Audas-Willman Ann-Marie. Kaplan i Närpes församling 2019-2023. Närpes första kvinnliga präst.
Back Roland. Direktör för Övermark Sparbank från 1974, i pension 2011.
Backvägen. Väg i Pörtom centrum.
Backfolkvägen. Väg i södra Tjärlax.
Backholm Bror. Tidigare direktör för Pörtom andelsmejeri. I 40 år ordförande för Övermark hembygdsförening.
Backlund Georg. 1905-2002. Finby. 1929-32 emigrant i USA där han anslöt sig till arbetarrörelsen. Tillbaka i hemlandet blev han publicist och utgav under några år en egen tidning Folkviljan. Han blev politiker och riksdagsman för folkdemokraterna 1958-70, skribent. Även uppskattad skådespelare i Finby uf och senare i Närpes teater på 1970-talet, bl.a. som Puntila i Herr Puntila och hans dräng Matti.
Bagarvägen. Väg i Närpes centrum, från Biblioteksvägen.
Bagerier. Förr bakade folk det mesta hemma och behovet av bagerier var inte stor på landsbygden. På 1890-talet byggde K.E. Nordberg bargeri på nuvarande bokhandelstomten i Näsby. Rörelsen övertogs senare av August Lindström. Ragnar Westerback hade hembageri på samma plats. Högre upp i Näsby fanns Rönnqvists bageri på tomten där Vestishuset senare byggdes. Rönnqvists bageri nämns redan 1915 och på 1930-talet köpte Josef Wahlroos rörelsen. Bruno Rönnqvist fortsatte dock i ett hus intill, till 1950-talet. I början av 1900-talet nämns en Eliel Hartman som bagare i Finby. 1921 startade Närpes brödfabrik som finns fortfarande och har en betydande verksamhet. I Yttermark fanns Yttermark Andelshandels bageri från 1951, senare Westbotnias bageri och från -92 som privatföretag. Wilsons bageri i Näsby startade i början av 1960-talet och verkar fortfarande.
Bangårdsvägen. Väg i Finby, vid Kristinestadsvägen invid järnvägsövergången.
Baptister. Närpes baptistförsamling bildades 1886 i Yttermark. Bönehuset Salem i Yttermark byggdes 1912.
Barnhemmet. Närpes barnhemsförening bildades 1929 för att skapa ett hem för barn vars föräldrar av någon orsak inte förmådde ta hand om barnen. 1944 köpte föreningen ett hemman i Finby, Johannesberg, som tidigare varit kantorsboställe. Här fanns också ett bostadshus som föreningen gjorde till barnhem för 20 barn genom renovering och tillbyggnad. Barnhemmet kom att verka på 1940- och 1950-talet, efter kriget fanns det ett visst behov av hemmet. När sedan levnadsstandarden steg och kanske också synen på omhändertagande ändrades, upphörde barnhemmet.
Barnmorskor. På 1880-talet hade kommunen en sk. ackuschörska, barnmorska, anställd. Hon kan samtidigt sägas vara den första anställda inom hälsovården över huvud taget i Närpes. Från 1904 hade man två barnmorskor, den ena i Näsby, den andra i Norrnäs.
Barrvägen. Gata på Bocentrum.
Becker Henrik. Jurist, advokatbyrå. På 1980-talet engagerad i färjetrafiken mellan Kaskö och Gävle.
Bengsbackvägen. Väg i Öster Yttermark.
Bengtilä Johan Adolf. 1883-1958. "Penttilä-John." På sin tid välkänd personlighet, skrev dikter, bodde på kyrkbacken. Han kallade sig själv folkskalden Johan Adolf Johansson. Åtskilliga av hans dikter publicerades i lokaltidningen. Sigrid Nikula skrev en bok om honom 1978. I inledningen säger hon: Bengtilä-John var en märklig individ, ett original om man så vill. Han hade skaldens, sångarens och talarens begåvning, men han levde isynnerhet på sin ålderdom i miserabla förhållanden.
Bengts Carl. 1876-1934, konstnär. Den främsta av de målare som kommit från Närpes. Levde på olika orter i Finland och gjorde även längre besök utomlands. Han var under senare delen av sitt liv bosatt i Jyväskylä där han också är begravd. Bengts var en aktiv och produktiv konstnär och deltog i utställningar, hade också egna utställningar bl.a. i Helsingfors 1911. Gick i lära hos Axeli Gallén-Kallela och arbetade med denne, bl.a. med freskomålningarna i den finska paviljongen vid världsutställningen i Paris 1900. Målade altartavlan i Kivijärvi kyrka 1931.
Bengts Ivar. 1887-1974. Fotograf med ateljé i Finby 1919-1956. Hans tusentals efterlämnade glasplåtar förvaras i stadshusets källare. Närpes hembygdsförening förvaltar den unika samlingen och digitaliserar bilderna.
Bengts Josef. 1857-1908. Far till Ivar B. Josef var en av de som tidigast fotograferade i Närpes. Några av Josefs fotografier från slutet av 1800-talet finns bevarade.
Bengts Oscar. 1885-1966, konstnär, bror till Carl B. Vid en vistelse i Amerika utnyttjade han tiden till att utbilda sig inom konsten. Blev en omtyckt konstnär i Närpes, målade ofta havsmotiv.
Bengtsgården. Huvudbyggnad vid museiområdet Öjskogsparken. Stod tidigare på den tomt där Närpes Rör finns idag. Gården var också gästgiveri. Konstnärsbröderna Bengts hemgård. En museiförening som bildats på 1920-talet köpte gården av Erik August Bengts1929. Flyttades till Öjskogsparken 1975.
Bengtsson Klas. Den första person från Närpes som omnämns i skriftliga källor. Detta skedde 9 januari 1331. Han hade pantsatt sina gods i Finby åt biskop Bengt i Åbo och omnämns därför i Åbo domkyrkas svartbok, en kopiebok som innehåller medeltida anteckningar på latin. Den förvaras i nationalarkivet.
Bengtsvägen. Väg i Räfsbäck mellan gamla och nya riksåttan.
Benvik. Gårdsgrupp nära Kaskö, gård från 1700-talet som har tillhört Petter Johan Bladh, Kaskö stads grundare. Minnesmärke, gravmonument.
Berg Maria. Driver växthusrestaurangen Linds Kök. Har gett ut kokbok "Ur det annorlunda köket".
Berga glasbruk. Glasbruk förr i Pörtom, ett par kilometer norr om centrum invid landsvägen.
Berggrunden. I Närpesområdet domineras berggrunden av gnejs och gnejsgranit. Porfyrgranit förekommer i Böle och Pjelax, det var den man förr bröt i Bölebergen. Den är ställvis rödaktig. Amfibolit förekommer i ett stråk öster om riksåttan i Yttermark och något söderut. Denna bergart är basisk och vid dess söndervittring gynnas vissa krävande växter som t.ex. blåsippor och tibast.
Bergenheim Edvard. Ärkebiskop 1850-84. Ärkebiskopsstolen hade denna tid Närpes som "förläning" eller prebende och Bergenheim var formellt då även kyrkoherde i Närpes. Han besökte Närpes ganska ofta, även om han aldrig predikade här, och var mycket intresserad av förhållandena i sin prebendeförsamling. Vicepräster skötte kyrkoherdens uppgifter i Närpes under denna tid.
Bergkull Johan. Lärare, rektor för Närpes gymnasium 1996-2011.
Bergman Carl Erik. Präst, kapellan i Närpes 1864-68.
Bergman Ferdinand. Kantor. Ordförande i kommunalnämnden 1868-76.
Bergman Jan-Erik. Idrottssekreterare i Närpes 1978-2015. Även tränare och speaker. På 1970-talet en framstående häck- och sprinterlöpare med bl.a. tre gånger finalplats på 200 m i FM.
Bergman Johan Erik. Född i Stockholm 1776, kantor i Närpes 1801-40. Enligt K.I. Nordlund den betydelsefullaste klockare som Närpes haft. Bergman utvecklade kyrkosången i Närpes, han var också omtyckt skriftskollärare och ivrade för vaccinering av barn.
Bergman Matts Vilhelm. Känd fiolspelman från Finby som vann många spelmansmedaljer.
Bergroth Karl Gustaf. Pörtom församlings första kyrkoherde, från 1862.
Bergström Knut. Kantor-organist i Närpes 1932-68.
Betesda. Fria missionsförbundet i Yttermark med bönehus vid Östra linjen byggt 1967. Det tidigare bönehuset fanns närmare ån, vid "Kollan", byggt 1888.
Biblioteket. Närpes fick sitt första bibliotek 1862. 1922 grundades ett centralbibliotek som placerades i dåvarande kommunalgården. Biblioteket fanns också i Närpesgården en tid och 1960 inrymdes biblioteket i fd. apoteket på adressen Plåtslagarvägen 1. I mitten på 1990-talet byggdes ett nytt huvudbibliotek vid stadshuset, det invigdes 1.6 1997. Filialbibliotek finns i Finby, Pörtom, Yttermark, Övermark och Töjby. Bokbuss trafikerar. Varje år görs ca 140 000 boklån.
Bjurmossa ångsåg. Betydande sågverksrörelse på Risåsen i Öster Yttermark förr. 1935 brann sågen ner men byggdes snabbt upp på nytt, nu som ramsåg. 1965 brann sågen igen.
Björkholmen. Ett vackert lundliknande område vid södra Pjelaxfjärden. Förr betesmark.
Björklund Mikaela. Stadsdirektör i Närpes från 2020. Före det stadsfullmäktiges ordförande.
Björklöf Lars. Ekon.lic. Ekonomiedirektör i Närpes 1988-2002, även fullmäktigeledamot efter det.
Björkstrand Lars-Erik. Kyrkoherde i Pörtom 1978-2012. Även assessor i domkapitlet från 1988. Kontraktsprost.
Bladh Johan Petter. Kaskö stads grundare. Bodde på Benvik.
Blaxnäs. Gårdsgrupp i Töjby, nordvästra Närpes. Hamn för fritids- och fiskebåtar. Växthus, jordbruk, sommarvillor.
Blomqvist Göran. Kantor i Närpes församling från 1969. Född i Purmo, kantor i Övermark från 1960. Över 2000 församlingsmedlemmar deltog i kantorsvalet där Blomqvist vann knappt före främsta motkandidaten Levi Hägglund.
Blomqvist Holger. Veterinär, Näsby. Blomqvist utsågs till kommunalveterinär 1945 och stannade i denna befattning till 1972. Han var också många år ordförande i hälsovårdsnämnden. Under hans tid byggdes veterinärgården norr om Ivars korsning.
Bodbacka. Gårdsgrupp i Övermark, Överträsk. Belägen invid Hinjärv träsk.
Bodbacka Helge. Jordbrukare, ordförande för Närpes kyrkliga samfälligheter. Tidigare mångårig kommunalfullmäktigeledamot.
Bonde Karl Johan. Nämndeman. Lantdagsman 1867.
Bondeseglationen. En betydande inkomstkälla förr var att skeppa jordbruksprodukter och andra varor från Österbotten till främst Stockholm. Större bönder byggde egna skepp eller gick samman för att åstadkomma ett båtbygge. På 1500-talet förekom redan en betydande handelstrafik till Stockholm. På 1800-talet byggdes skeppen större, som t.ex. tremastade barkskepp som var över 30 meter långa och seglade på de flesta av världens hav. I slutet av 1800-talet var de träbyggda segelfartygens tid förbi. I någon mån fortsatte verksamheten ännu några decennier med ångfartyg och motorbåtar.
Botniarosk. Avfallshanteringsbolag som bildades 1997 av Närpes, Kristinestad, Kaskö, Bötom och Teuva. Kontor i Kristinestad, anläggning i Teuva.
Bowling. Bowlinghall byggdes i simhallen i Närpes i början av 1980-talet. Tidvis livlig verksamhet, också tävlingsverksamhet med viss framgång. Nya banor 1996. -Bowlinghallens tillblivelse skapade en het kommunalpolitisk strid på 1970-talet.
Brandskydd. Närpes fick sin första brandkår i slutet av 1920-talet och en brandstation på tomten Närpesvägen 16. En ny brandstation byggdes ett par kvarter norrut 1964. Fyrtio år senare, 2004 började en brandstation och räddningscentral byggas på industriområdet i Finby. Nu hade också brand- och räddningsväsendet omorganiserats så att Österbottens räddningscentral är övergripande organisation.
Bredband. I slutet av 1990-talet började man på allvar diskutera hur datatrafiken skulle ordnas i Närpes. För de mer krävande institutionerna föreföll fiberkabel "bredband" vara enda alternativet, men det var samtidigt ett kostsamt alternativ på landsbygden med långa avstånd. Hur ett bredbandsnät skulle organiseras diskuterades också, en sydösterbottnisk lösning förföll, liksom även tanken på att det existerande bolaget i Malax skulle ta över. Beslutet blev att Närpes skulle ha ett eget bredbandsbolag och 2002 bildades Dynamonet med i huvudsak kommunalt ägande. 2003 började man gräva ner fiberkablar i Pörtom. Efter några år hade alla byar i Närpes fast bredbandsförbindelse, kombinerat med trådlös förbindelse. Förutom data och telefon kunde fibernätet även användas till tv-överföring vilket ledde till att många byars egna tv-master kunde avvecklas och man anslöt sig till Närpes centralantenns som via bredbandet kunde distribuera signalen till byarna. En sidoeffekt blev att de tre kyrkorna också anslöts och kunde börja sända gudstjänster i en egen kanal i det lokala nätet.
Brenner, Brennerus. Prästsläkt, en tid även i Närpes. Släktens stamfar Martin Brenner f. ca. 1552, kyrkoherde i Korsholm, skall ha varit bondeson och härstammat från Kalax. (Fadern skulle ha varit Martinus Matiae Brennerus f. ca. 1516, även han kyrkoherde i Korsholm åren 1567-95.)
Brenner Gabriel. Kyrkoherde i Närpes 1684-94. Kaplan i Närpes sedan 1655, adjunkt sedan 1639. På hans gravsten står att han "i 55 års tid med största vaksamhet omhuldat själarna i Närpes församling".
Brenner Johannes. Son till Gabriel B. Kapellan i Närpes 1690-97.
Brenner Petrus. Född 1677 i Närpes, son till Johannes B. Blev efter många öden och äventyr i Ryssland och Baltikum bl.a. militärpräst och hovpredikant för Karl XII. Beskylldes sedan under Fredrik I:s tid för sammansvärjning mot fosterlandet i maskopi med baron von Görtz och halshöggs i Stockholm 4.7 1720.
Broar. Den äldsta broplatsen i Närpes torde vara den i Finby där Gamälbron går över Närpes å. Här fanns troligen först någon flotte eller färjanläggning, men den första bron torde har byggts på 1500-talet. Gamälbron är konstruerad så att den kan tas upp vid höga flöden och kontinuerligt repareras och förnyas. 1842 blev stenbron mellan Finby och Näsby klar, den är fortfarande i användning för lättare trafik och är klassad som museibro. 1966 byggdes Forsbron nedanför Backfors i samband med att Strandvägen fick ny sträckning. 1988 byggdes Vassbron vid nuvarande busstationen. -År 2014 slets Gamälbron bort av höstfloden. Man beslöt att inte bygga upp den igen utan skaffa en helt ny bro på platsen i Finby. Det blev en stålkonstruktion som anlände från Björneborg till Närpes med specialtransport 2.9 2018 och lyftes på plats samma dag. Den nya bron håller för all normal trafik och är längre och högre än gamla bron och nås därför inte av is eller högvatten i ån.
Brommels. Släkt med anor från 1500-talet. Ursprungliga hemmanet fanns på den plats där Gullansborg i Övermark nu står.
Brommels Albert. 1891-1962. Lärare i Gottböle, publicist "Post-Janne". Politiker, riksdagsman 1945-51, elektor i presidentvalen 1950 och 1956. Börje Sidbäck sammanställde en bok om honom 1975 "Albert Brommels - en österbottnisk idékämpe".
Brommels Hugo. 1902–1971. Lärare och föreståndare för Västra Yttermarks folkskola i 38 år. Körledare för Yttermark ungdomsförenings blandade kör och Marthakören i Västra Yttermark sammanlagt c. 35 år. Ordförande för Södra Österbottens Sång- och musikförbund samt sjunde ungdomsringen. Skrev tidningsartiklar och festskrifter; bl.a. “Ungdomsrörelsen i Svenska Österbotten 75 år”, 1963.
Brännträsket. Liten sjö nära havet i Nämpnäs. Fisk stiger upp längs bäcket till träsket om vårarna.
Byggnadsplanering. Kommunal uppgift. Reglerar och styr byggandet inom ett bestämt område. Närpes inledde arbetet med byggnadsplanering i mitten av 1900-talet och den första byggnadsplanen för centrumområdet fastställdes 1963. Den har reviderats flera gånger och numera omfattar byggnadsplaneringen även alla bycentra.
Bysjön. Liten skogssjö i närheten av Knåpnäs.
Bäckby. By i Närpes, ca 100 inv. Bosättningen koncentrerad längs Kaskövägen, längs en ås som höjer sig över den forntida havsviken som nu är god jordbruksmark.
Böle. By i södra Närpes, 220 inv. Bestod tidigare av byarna Hertsböle, Dalsböle och Granskog. Jordbruk, växthus, pälsdjur. Tidigare var stenhuggningen i Bölebergen en viktig näring. Monument över stenbrytningen restes vid uf-lokalen 2007.
Bölegranit. Område i Böle-Stobacka-Pjelax med brytbar granit, ljusgrå och ibland rödaktig. Började användas på allvar för brytning i samband med att man började bygga den stora bron över Närpes å 1842. Brytning i större skala pågick till mitten av 1900-talet. Graniten användes till husgrunder, trappor mm.
Bölerevyn. Böle uf:s nyårsrevy. En av Svenska Österbottens populäraste revyer med ca 4000 personer i publik varje år. Inledde revyspelandet 1988.
Böle såg. Började 1899 som Åminne ångsåg. Efter en brand 1948 byggdes sågen upp på nytt och moderniserades. Den blev en betydande såganläggning invid Närpes å i Böle. Ägdes under senare decennier av Kaskisten Puutavara som sålde den till Metsä Botnia/ Botnia Wood. Sågen upphörde 1989 och revs 1991.
Böle sågväg. Väg i Böle, från Kristinestadsvägen till Närpes å.
Böling Rainer. Lärare, sedan 1985 rektor för Sydösterbottens Yrkesskola, senare Vocana. I pension 2012.
Bönehus. Samlingshus för kyrkliga och frikyrkliga förenigar. De första bönehusen i Närpes byggdes av en friförsamling i Yttermark 1885 och av baptisterna 1888. Evangeliföreningen byggde sitt första bönehus 1910 i Näsby och Närpes missionsförsamling samma år i norra Näsby, 1912 byggdes baptisternas bönehus i Yttermark, 1913 evangeliföreningens bönehus i Norrnäs. Senare tillkom flera andra bönehus, de flesta med evangeliföreingen som juridisk ägare.
Börsskäret. Större holme, numera halvö, i Nämpnäs-Norrnäs skärgård. Bilvägar längs i stort sett alla stränder, många sommarvillor.
Carlborg Henric Johan. Kyrkoherde i Närpes 1731-66. Härstammande från Gamlakarleby, hette tidigare Röring. En energisk och initiativrik herde som satte igång en omfattande renovering och förstoring av kyrkan efter förödelsen under Stora ofreden. Under hans tid tillkom kyrkans södra korsarm. Även riksdagsman.
Carlborgs minnessten. En stor flat sten norr om kyrkbacken där kyrkoherde Carlborg 1743 lät inrista en lång text på latin.
Carling Ebba. Mångårig rektor för Närpes medborgarinstitut.
Carlsson Gösta. 1879-1943. Fotograf. Född i Sverige, verksam i Närpes. Förutom porträttfotografering tog han värdefulla bilder av det gamla Närpes, särskilt i centrumområdet. Endast något över hundra av hans tusentals glasplåtar finns bevarade.
Centralidrottsplanen. Närpes första anlagda idrottsplats, på Finbysidan vid ån. Planen byggdes 1931 och fick läktare 1963. Servicehus byggdes 2006 och fotbollsplanen fick ny yta 2015.
Citybaren. Café och grill i Finby, byggdes 1959. Har haft många innehavare, drevs bl.a en tid av Kraft Fotboll.
Claresund. By i Närpes centrumområde, stavas även Klaresund, ca 250 personer. I Claresund finns Närpes kyrka, församlingshemmet, pastorskansliet, stadshuset, hälsocentralen samt bostadsområden.
Coronaepidemin. En virusepidemi som uppstod i Kina i slutet av 2019 och spred sig till alla delar av jorden som en pandemi. Till Finland kom coronan i början av 2020 och det dröjde inte länge innan också Närpes berördes. När-TV hade sitt första inslag om corona 11 mars. Knappt ett år senare kunde vaccinering påbörjas och situationen förbättrades långsamt. -Coronan inverkade på många områden, besöksförbud infördes i sjukhus och åldringshem, skolor måste tidvis tillämpa distansundervisning och en del daghem stängdes under perioder. Barer och restauranger kunde inte ta emot gäster under vissa tider. Nästan inga evenemang kunde ordnas, t.ex. tomatkarnevalen måste ställas in 2020. Idrottsevenemang begränsades, t.ex. några av Krafts fotbollsmatcher 2020 måste spelas utan publik och ishockeysäsongen 2020-21 avbröts i förtid.
Creutz Ernst. Greve, kapten för Närpes kompani. Bodde på bostället Klemets i Näsby, avled 1774. Begravningssköld i Närpes kyrka.
Crogerus Laurentius Johannnes. Kyrkoherde i Närpes från ca 1603 till 1608. Sades ha hamnat i onåd hos kungen Karl IX, troligen på grund av någon lärofråga.
Dalbacken. Backe i norra delen av Pörtom. Här finns Pörtom hembygdsförenings museum invid riksvägen. Områdets huvudbyggnad Småttgården restes 1983 och det hus som bl.a. inrymmer föremål från Berga glasbruk flyttades till området 1990.
Dahlberg Viktor. Präst, kyrkoherde i Närpes 1886-1924. Dahlberg föddes 1847 i Sääksmäki där fadern Gustaf var adjunkt, fadern blev senare domprost i Åbo. Gustav Dahlberg prästvigdes 1870 och verkade sedan bl.a. som kaplan i St. Karins innan han blev kyrkoherde i Närpes. Hans efterträdare K. I. Nordlund nämner speciellt hans humana och vänliga väsen och glada lynne. Han var också en framsynt man när det gällde nya metoder för jordbruket, aktuella frågor denna tid.
Dahlbo Viktor. Konstnär, född 1883 i Pörtom, död 1957. Han utbildade sig till folkskollärare i Nykarleby seminarium, men kom främst att ägna sig åt måleri. Han var också en god skådespelare. Antikvitetshandlare i Helsingfors under många år. Deltog i slutet av 30-talet och sedan på 40-talet i olika utställningar. Vid den här tiden flyttade Dalbo tillbaka till Pörtom, bodde på Dalbacken och målade där på somrarna, bosatt i Vasa på vintrarna. Bland hans sena utställningar kan nämnas att han representerade Finland med fyra tavlor i Nordiska konstförbundets utställning i Rom 1955.
Datorisering. Närpes kommunalförvaltning fick sin första dator 1973, en Nixdorf 820. Den användes främst för bokföringsändamål.
Deermossen. Numera uppodlat område i Övermark. Deer- i betydelsen diger, stor.
Durrkrok. Känd plats i Närpes, en vägkrök på Kaskövägen i Kåtnäs.
Dynamohuset. Företagshus i Närpes, byggdes 1991. Verksamheten inleddes med att kommunens näringsombudsman Håkan Westermark flyttade från kommungården till Dynamohuset. Flera företag och projekt kom igång och huset och verksamheten kunde fira 25-årsjubileum 2016. I huset finns också busstation och de första åren fanns också Alko här. Folkpensionsanstalten verkade i huset i många år.
Dynamo Net. Företag som bildades 2002 i Dynamohuset när det blev aktuellt att bygga ut bredbandsnätet i Närpes. Därmed fick Närpes tidigt ett modernt digitalt telekommunikationssystem. Dynamo Net flyttade sedan kontoret till Mitt i stan-huset.
Edgren Anders f. 1877 i Åbo, rektor för Närpes folkhögskola 1915-19.
Edsbacken. Fornminne i Yttermark som består av ett gravfält från järnåldern. Undersöktes av Jacob Tegengren 1938. Fynd som förvaras på Nationalmuseum är bl.a. ett spänne och en kam.
Ee-Pee. Varuhus i Näsby, Etelä-Pohjanmaan Osuuskauppa. Etablerade sig i Närpes när andelslaget Westbotnia upphörde 1995. Byggde ny hall 2006-07.
Ehrström Gabriel. Svarvare. Ehrsröm föddes 1784 och växte upp i Övermark men gifte sig till Unis i Ståbacka. Hade tillsammans med sina söner en betydande tillverkning av spinnrockar i Ståbacka. Verksamheten fortsatte i släkten fram till 1930-talet.
Elektrifieringen. Elektriciteten kom till Närpes i början av 1900-talet. År 1914 gjordes det första försöket att elektrifiera Näsby, när Närpes kvarn- och elektricitetsverk skaffade en generator. Företaget blev inte långvarigt. Andra försök gjordes i mindre skala och elen användes främst för att nödtorftigt lysa upp hemmen. 1925 bildades Näsby elektricitetsbolag på initiativ av C. Kamb och då blev det aktuellt med den första gatubelysningen längs centrumvägen. Elandelslag bildades runtom i byarna och ström togs från olika håll, första tiden använde man sk. lokomobiler som drev små generatorer. Strömmen stängdes av till natten. När Närpes Industrier satte igång med ett storstilat projekt på Kallmossen1920 väcktes förhoppningar om en lokal elförsörjning men företaget gick snart i konkurs. Jurvan Puutavara tog över anläggningarna och drev dem en tid. 1936 övertog Jyllinkosken Sähkö alla högspänningsledningar i trakten, senare även resten av elnätet, och svarade för elförsörjningen ända fram till fusionerna på 1990-talet.
Ellfolks botaniska oas. Ett område i östra Pjelax med ett vackert bestånd av ormbunkar, strutbräken. Även andra speciella växter finns i området såsom tibast och olvon. Fredat.
Emigration. När hemmanen på 1800-talet blev för små för den växande befolkningen och få alternativ till utkomst bjöds, startade en omfattande emigration från Finland. Närpes hörde till de orter som hade den största emigrationen i förhållande till folkmängden. 1893-1924 togs 4777 pass ut för emigration i Närpes. Många av dessa emigranter återvände, men merparten stannade i sitt nya hemland. Emigrationen skedde främst till USA och Kanada, i viss mån även till Sydafrika och Australien. Till Sverige har det i långa tider förekommit en viss emigration från Närpes, livligast var den på 1950-talet.
Eneberg Isaac Reinhold. Präst i Närpes 1835-63, tf kyrkoherde.
Eneberg Karl Fredrik. Fil.dr. Son till Isaac Reinhold Eneberg. Forskade i assyriska språk, avled (enligt vissa uppgifter giftmördad) under en forskningsresa i Mosul i Irak 1876.
Eneberg Waldemar. Son till Isaac Reinhold Eneberg. Direktör i Finlands bank. Senator, fennoman. Medverkade till att finska språket fick officiell status 1902. Som lantdagsman och senator var han en skicklig taktiker, men ådrog sig därmed också deras vrede som motarbetade förryskningen, den sk. Kagalen. Eneberg hamnade t.om. i organisationens svarta bok med hot om att bli mördad.
Erikson Leif. Mångårig disponent för Närpes centralantennandelslag. Var också en av initiativtagarna till När-TV.
Erikson Trygve. Lärare, folkhögskollärare och rektor för Söff till 1989. Känd som kulturpersonlighet, nykterhetsman, skribent och författare till bl.a. många festdikter. Skrev den historiska pjäsen "Mellan sol och mylla" för Närpes Teater i samband med Närpes 650-årsjubileum 1981. Har under senare år skivit flera pjäser för Frank Mangs Center, om Frank Mangs, Lina Sandell och Pali-Maj, Maria Berg.
Eriksson Lasse. Kultursekreterare i Närpes 1977-2019, välkänd teater- och revyprofil och sångare. Har gett ut flera kassetter med dialektsånger tillsammans med Anders Teir.
Eskilsö. 5 km lång, 1,2 km bred, i Kalax skärgård, granne med Kaskö. När Eskilsöfärjan började trafikera 1985 ökade öns betydelse som boningsort och rekreationsområde. Väg och bro till grannöarna Ängsön och Järvön som har omfattande fritidsbebyggelse.
Evakuerade. Som en följd av krigen 1939-44 kom Närpes att ta emot ett stort antal evakuerade. I början var det frågan om folk på flykt inom landet, t.ex. från Joensuu. Mot slutet kom många evakuerade från de områden som förlorades till Ryssland. För Närpes del gällde det främst evakuerade från Jaakkima. Hösten 1944 kom över tusen personer därifrån till Närpes och skulle tas om hand här. De placerades i byarna, i hus som stått tomma. Många hade även boskap med sig, som också skulle få plats. Många flyttade så småningom bort, vanligen till finskspråkiga trakter.
Fagerö. Sommarfestplats i Rangsby skärgård, upprätthålls av Rangsby ungdomsförening. Danspaviljong och sommarcafé-restaurang. Småbåtshamn.
Fattiggården. Kommunalhem för personer som förr behövde hjälp med sitt uppehälle. Närpes byggde sin första fattiggård 1905 i Bäckby. I Övermark inrymdes en fattiggård samma år i Granfors bruks byggnader. I anslutning till fattiggårdarna fanns också en tid sinnessjukavdelningar. Fattiggården i Bäckby brann ner 1943, därefter ordnades kommunalhem i en annan gård i Bäckby tills nya sjukhuset byggdes 1955 och verksamheten kunde placeras där.
Filadelfia. Pingstförsamlingen i Närpes inledde sin verksamhet i Nämpnäs men koncentrerade senare sin verksanhet till Näsby och köpte huset Närpesvägen 34 som samlingsutrymme år 1956. Filadelfiakyrkan i Klaresund byggdes 1972.
Filateli. Föreningen Närpes filatelister grundades 1976 med folkhögskolläraren Rafael Lönnqvist som drivande kraft under de första åren. Föreningen har arrangerat åtskilliga utställningar av frimärken, brev och postkort.
Finby. By i centrumområdet i Närpes. Till Finby hör också Karlå, Svartbäcken och Törvesåsen. Den nyaste delen av Finby är bostadsområdet Johannesberg eller Skälgon. År 2001 hade Finby 1.125 invånare och var då den näststörsta byn i Närpes. Eftersom Finby har ett centralt läge har flera kommunala inrättningar placerats i byn såsom skolcentret Mosebacke och Mosedals indrottsområde. I Finby finns också stora industriområden med madrassfabriken Unituli (Hilding Anders) som största anläggning. Finby nämns första gången i skrift 1442.
Finell Helge. Född i Norrnäs, stadsdirektör i Kaskö. Skrev bl.a. boken By i förvandling 1995.
Finnsätret. Gårdsgrupp i sydvästra delen av Norrnäs. Finnsätersviken är ett naturskönt strandområde.
Flatskärets båthamn. I Norrnäs, förbi paviljongen.
Flyktingmottagning. Närpes beslöt 1988, som första ort i Finland utanför de stora städerna, att ta emot flyktingar. Den första gruppen anlände 10 november 1988 och bestod av vietnamesiska flyktingar. På 1990-talet anlände flera grupper från det krigshärjade fd Jugoslavien. Av de första flyktingarna stannade endast ett fåtal, däremot har de flesta av de som kom från fd. Jugoslavien etablerat sig i Närpes, de har fått jobb eller startat företag och en del har också skaffat sig egna bostadshus.
Folkhälsan. Samfundet Folkhälsan, finlandssvensk organisation med lokalavdelningar även i Närpes. Folkhälsan inledde 2016 byggandet av ett hus i Närpes centrum, i anslutning till Mitt i stan-huset. Folkhälsanhuset innehåller seniorbostäder och daghemmet Päivis.
Folkpensionsanstalten. Från 1976 i det då nybyggda huset Närpesvägen 6, föreståndare Folke Gull. Flyttade 1991 till nya Dynamohuset. Uppgick i samservicebyrån i fd. ämbetsverkshuset 2016.
Folkline. Bolag som bedrev passagerartrafik mellan Kaskö och Gävle i början av 1980-talet. Folkline-projektet var ett slags folkrörelse i Sydösterbotten där många privatpersoner köpte aktier för att få igång trafiken. Underlaget räckte dock inte till och man hade också svårigheter med att hitta lämpliga fartyg för trafiken. Bolaget gick i konkurs efter några år. Andra bolag drev trafiken några somrar till.
Fornminnen. Närpes, Övermark och Pörtom är rätt rika på fornminnen av olika slag. I en permanent utställning i nationalmusum i Helsingfors finns en glasmonter med ett sälskelett från Närpes. Skelettet, med en harpun av älgben intill, hittades i Kallmossen i Finby av Valfrid Kullman vid en dikesgrävning 1935. Fyndet är ca 4.500 år gammalt. Ett nästan oskadat lerkärl från stenåldern hittades 1938 i nordöstra Pörtom av Emil Rågård. En ovanligt välformad stenyxa hittades 1939 i närheten av Valsberg i Övermark. Fasta fornlämningar finns det gott om, bronsåldersgravarna på Raineåsen i Pörtom är det mest kända.
Forsén Björn. Läkare, 1977-2010 ledande läkare vid Närpes hälsovårdscentral. Senare privatpraktik.
Forsén Edvin. Agrolog. Aktiv inom organisationslivet, konsulent, ombudsman i Ösp. Medverkade i Vasabladet och Landsbygdens Folk.
Forsén Wilhelm f. 1897 i Gottböle. Byggmästare, ritade och ansvarade för byggandet av flera offentliga hus, t.ex. första Närpesgården.
Forsius Sigfrid Aronus. Blev kyrkoherde 1601 men var knappast alls i Närpes eftersom han kort efteråt blev kyrkoherde i Kimito. Även astrologieprofessor i Uppsala och samtidigt pastor i Riddarholmsförsamlingen i Stockholm och kunglig astronom. Han avslutade sin prästgärning i Ekenäs församling.
Forsström Oskar. 1891-1984 Pjelax. Som aktiv i samhällslivet var han på sin tid välkänd person.
Frank Mangs Center. Mangsgården i Ståbacka, Frank Mangs barndomshem. Renoverades 2003. Sedan början av 2000-talet drivs Frank Mangs Center av en förening som arrangerar kurser och föreläsningar, allsångssamlingar i "Tröskhuset" samt utomhusteater. Första pjäsen Sången om livet spelades sensommaren 2002.
Franzén Alfred. Övermark. Bonde, kommunalnämndordförande med mera. Fotograf, känd för sina många fotografier från Övermark förr, flera av dem kulturhistoriskt värdefulla.
Franzén Helmer. Övermark. Direktör för Övermark andelsbank 1966-76. Deltidsekonom för Övermark sjukhus, bonde. Aktiv i samhällslivet, fullmäktigeledamot.
Franzén Johan. Övermark. Riksdagsman 1935, elektor vid presidentvalet 1937. Ordförande i kommunalstämman och i kommunalfullmäktige i Övermark.
Fridskär. Evangeliföreningens lägerområde i Nämpnäs, invigt 1965. Före det hölls "skäriläger" på området sedan 1937.
Frönäs. Gårdsgrupp i Överträsk i nordvästra hörnet av Närpes. I Frönäs finns flera forngravar från olika tidsperioder.
Fullmäktige. Se Kommunalfullmäktige.
Färgerier. Att färga tyg var förr ett hantverk innan fabrikstygerna tog över. I Närpes centrum verkade redan 1871 färgare Tomas Koskinen i en färgerianläggning vid stenbron. Han följdes på samma plats av John Petter Paakkari som hade färgerirörelse 1889-1915 och Oskar Tanner ytterligare några år. I Övermark startade Karl Hellberg ett färgeri 1872 med betydande verksamhet och även i Töjby har ett färgeri funnits.
Gallus Laurentius. Kyrkoherde i Närpes på 1620- och 30-talen. Från Småland. Hans gravsten finns i sakristian.
Gammelbron. Bro i Finby på en gammal broplats, kanske ända från medeltiden. Förr var Finby bro landsvägsbro när gamla strandvägen var huvudväg mellan Ulfsby och Korsholm. 2014 flöt bron bort i en höstflod och en ny stålbro byggdes 2018. Den invigdes 6.7 2019.
Garverier. Förr fanns mindre garverier för hudar och skinn på platser med god tillgång på vatten. Strax nedanför gamla stenbron i Närpes centrum hade Otto Nordström ett garveri fram till 1923. Också t.ex. vid Groop i Övermark fanns ett garveri.
Gottböle. By i Närpes, 210 inv. Jordbruk, växthus. I Gottböle finns också karosserifabriken NTM och packeriet Närpes Grönsaker.
Gottbölevägen. Väg genom Gottböle, mellan Kristinestadsvägen och riksåttan.
Gottleben Johannes. Präst, kaplan i Närpes från 1697.
Granberg Mårten. Predikant, startade en frikyrklig väckelse i Yttermark 1877, den första i Närpes. Rörelsen ledde till att missionsföreningar bildades. Inom rörelsen förrättades både dop och nattvard, något som ledde till brytning med kyrkan. Granberg blev flera gånger hotad till livet.
Granbom Johan Henric. Född 1758. Levde i Yttermark. Blev 1783 barnalärare i Yttermark, d.v.s. skollärare i den barnskola som kyrkan organiserade. Han var även spegelmakare, målare, förgyllare. Bl.a. verksam med målnings- och förgyllningsarbeten i Närpes kyrka. Hans förgyllningar ansågs var väl utförda och hållbara. Granbom hade en gåtfull härkomst, han kom till Närpes från Stockholm men var född i Tyskland, Hessen. Han berättade aldrig någonting om sitt förflutna sedan han flyttat till Närpes. Han var en enstöring och maniskt rädd för att någon skulle komma underfund med hans yrkeshemligheter när det gällde förgyllning. Han ville inte heller ha besök, bultade någon på hördes inifrån farstun: "Granbom är inte hemma".
Grandell Jarl. På sin tid framstående idrottsman. Som spjutkastare vann han DM och fanns på sjunde plats i landsstatistiken 1936.
Granfors. Plats i Övermark, lite norr om centrum vid ån. Här grundade kommereserådet Johan Grönberg från Vasa år 1841 ett pappersbruk och 1844 en fajansfabrik. I pappersfabriken tillverkades vanligt skrivpapper men också flera andra sorters papper. I fajansfabriken gjordes blomkrukor, fat (30.000 st. 1875), muggar, skålar mm. De båda fabrikerna nedlades på 1870-talet men jordbruket som hörde till, fortsatte under ledning av F.W. von Frenkell från Tammerfors. På 1800-talet var Granfors ett mönsterjordbruk där flera nya metoder infördes, som täckdikning, tröskverk mm.
Granliden. Gårdsgrupp i Öster Yttermark. Här fanns förr butik och skola.
Granskog-Ekman Hanna. Lärare, publicist. Född 1898 i Yttermark. Granskog-Ekman var aktiv skribent, främst inom folkkultursektorn. Skrev även dikter. Tilldelades SFV:s folbildningsmedalj.
Gregorii Marcus. Präst i Närpes under senare delen av 1500-talet.
Groop fors. Finns i Närpes å i södra delen av Övermark vid Groop gårdsgrupp och har använts förr till kraftkälla för kvarnar, sågar, garveri och elverk. Yttermark kraftandelslag köpte kvarn- anläggningen 1919 av Alfred Engelholm och och förutom kvarn och såg skaffades nu också elverk främst för Yttermarks behov. Med tiden blev det främst leveranser till närområdet i Övermark och Yttermark. Det fungerade till slutet av 1940-talet och själva distributionen övertogs på 1960-talet av Jyllinkosken Sähkö. Omkring 1960 avslutades sågningen och malningen något senare.
Groop Leif. Läkare, ansvarig läkare vid Närpes hvc 1972. Flyttade snart till Helsingfors universitetssjukhus. Har forskat i åldersdiabetes i Botniaprojektet.
Grytskär. Stor holme i Norrnäs skärgård, 5,5 km lång och 2 km bred. Sommarstugor på stränderna inåt skärgården, längs stranden mot havet tillåts inte bebyggelse. Omväxlande, vacker natur. Insjö, Norkfladan, är viktig som lekplats för fisk om vårarna. Jungfrudanser.
Grönlandssäl. Fanns rikligt vid våra kuster i förhistorisk tid. Ett skelett av en grönlandssäl hittades på Kallmossen 1935 av Valfrid och Einar Kullman i samband med dikningsarbeten. Samtidigt hittades en harpun av älgben. Dessa föremål är permanent utställda i monter på nationalmuseet i Helsingfors.
Gull Alfred. Blev 1924 kommunal tillsyningsman med ansvar för kommunala fastigheter.
Gull Elis. Bonde i Yttermark, var även ansvarig för flera offentliga byggprojekt, aktiv i kommunalpolitiken. Som fullmäktigeledamot var han bland annat drivande kraft när Yttermark ville bli självständig kommun 1926.
Gull Folke. Öster Yttermark. I många år var han föreståndare för folkpensionsanstalten i Närpes.
Gull Thore. Socialdirektör i Närpes från 1972.
Gullmets Håkan. Lärare, publicist. Aktiv i utgivandet av Finbyboken, har sedan gett ut egna böcker: Franciskanermunken från Kökar och en bok om Karl Fredrik Eneberg. Med i Närpes Teaters första pjäser.
Gullstedt Lars. Byggmästare, finansman. Född i Yttermark 1935, gjorde karriär i Sverige och blev en av landets rikaste män. I samband med 1990-talets finanskris gick Gullstedt i konkurs. Gav 2006 ut boken När banken tog för sig.
Gullström Börje. Yrkesmålare. Omtyckt skådespelare i Finby uf samt i Närpes Teater på 1960- och 1970-talet vid vridläktaren. Bl.a. spelade han Jussi i Högt bland Saarijärvis moar.
Gullström Egil. 1920-2004. Företagsledare, chef för Närko 1966-1990. Var även engagerad i flera andra företag.
Gåshällan. Holme utanför Grytskär i Rangsby skärgård. Vacker natur och utsikt, hamnar för fritidsbåtar. På Gåshällan finns en gammal lotsstation som numera sköts av skepparklubben och en fd sjöbevakningsstation som fungerar som naturstation i en förenings regi med Söff som initiativtagare.
Gästgivars. Närpes första egentliga hotell, byggt 1966. Utbyggd i flera repriser och på senare år verkade hotellet och restaurangen med namnet Logen. Numera Hotel Red & Green i helt ny byggnad där Logen stod tidigare.
Gästgiverier. Förr fanns gästgivargårdar, värdshus, för resande. Gästgiverierna hade skyldighet att mot ersättning tillhandahålla mat, husrum och skjuts. De mest kända gästgivargårdarna i Närpes var Ivars och Bengts.
Hagelstormen 1957. Ett väderfenomen 27.7 1957 som fick svåra konsekvenser för växthusodlingen. Särskilt drabbades Pjelax, där de flesta växthusen fanns på den tiden. Man använde tunnare glas i husen förr och när hagelstormen med ovanligt stora hagel kom krossades glasen i många växthus. Orsaken till det extrema ovädret var en varmfront som drog in söderifrån och mötte kallare luftmassor så att väldiga åskmoln byggdes upp över våra trakter. I molnen rådde kraftiga fall- och uppvindar och hagel kunde bildas och växa mycket större än normalt, upp till 7 cm i diameter. Kraftigt regn förvärrade effekten av ovädret. En del växthusodlare gav upp efter förödelsen och emigrerade till Sverige, de flesta fortsatte dock i reparerade eller nybyggda växthus.
Haglund Karl f. 1853 Norrnäs. "Riipelin". Känd för sina överfarter till Sverige med sin fiskebåt. Sista resan blev allhelgonanatten 1916 när han skulle föra över nio ynglingar, de flesta från Övermark, undan ryska miliärtjänstgöringen. Det blev storm och samtliga drunknade på den resan. Minnessten över händelsen finns på Märigrund.
Halén Henry f. 1918 i Billnäs, rektor för Närpes folkhögskola 1953-59.
Hallis. Närpes ishall, byggdes sommaren 1995, till stor del med talkoinsatser. Hallen drivs av ett ishallsbolag med Närpes stad som majoritetsägare.
Hamnskär. Holme i Pjelax skärgård. Öppet hav på utsidan. Båtplats, stugor. Tidigare fiskeläge med övernattningsstugor.
Hannus bok- och pappershandel. Första bokhandeln i Närpes 1919-1957. Fanns i gaveln till uthuset som hörde till bankhuset (tidigare apotekshuset) vid Strandbergs korsning. Fanns även på andra platser. Rörelsen drevs av Viktor, Ruth och Inez Hannus.
Hannus Karl. Nämndeman, lantdagsman 1877 o. 1882.
Hannus, svarvare i Ståbacka. Alfred Hannus började svarva spinnrockar ca 1910, Torsten Hannus tog över och gjorde, sedan efterfrågan på spinnrockar tog slut, miniatyrspinnrockar som souvenirer, golvljusstakar och övriga svarvade produkter som sonen Bengt Hannus fortsatt med.
Harvgården. Bondgård i Böle som 1933 flyttades till föreningen Brages hembygdsområde i Vasa. Uthus som hörde till gården, sammanlagt åtta byggnader, hade flyttats tidigare.
Hedman Johan Erik. Övermark. Urmakare, känd för sina väggur, även gjutare, bonde.
Heikfolk August. Bonde. Ordförande i kommunalnämnden 1930-45. Kommunalnämnden motsvarade dagens kommunstyrelse.
Heikfolk Hugo. Folkskollärare, uppväxt i Finby. Rektor för Närpes folkhögskola 1926-1944. "En dynamisk lärare och ledare för skolan" sägs i en minnesskrift.
Henrici Eschillus. Präst i Närpes i slutet av 1500-talet. Han fanns med på kyrkomötet i Uppsala 1593 och skrev under mötets beslut om att den lutherska läran skulle vara den allena rådande och erkända läran i Sverige och Finland.
Henrikson Frans Oskar. Född i Pjelax 1870, handelsman i Näsby och efter 1902 i Kristinestad. Henrikson var en framgångsrik affärsman med en betydande förmögemhet som vid hans död 1960 tillföll Åbo Akademi och Svenska Kulturfonden. En särskild fond inom kulturfonden, Frans Henriksons fond, delar årligen ut pris och stipendier inom kultursektorn.
Hermansören. Halvö i Töjby skärgård, Finlands västligaste fastlandsudde.
Herrmans Josef Anders. Bonde. Ordförande i kommunalstämman 1894-99.
Hilding Anders Finland. Madrassfabrik. En av de största arbetsgivarna i Närpes. Etablerades år 2000 i fd. Algots industrihall i Finby som samtidigt renoverades och tillbyggdes. Fabriken har sedan utbyggts ett par gånger på samma område. Direktör sedan 2011 Klaus Erbismann.
Hindström Björn. Tidningsman, publicist. Var i många år chefredaktör för tidningen Syd-Österbotten, före det från 1961 för Kaskö Tidning. Gav 1978 ut boken "Växthusodlingen i Närpes 1916-1976". Hindström var också aktiv inom skolsektorn som lärare och förtroendevald, han verkade även som rektor för Närpes medborgarinstitut från 1963 i nästan 20 år. Avled 1990.
Hinjärv träsk. Största insjö i Österbottens kustland, 6 km lång och 2 km bred. Invid sjön finns bl.a. Bodbacka gårdsgrupp. Båtplats vid sjön, uteplats, minnessten. Viktig fågelsjö. Problem med för näringsrikt vatten, blågrönalgblomning har förekommit.
Hoffrén Carolus. Präst, kaplan i Närpes från 1701.
Holmberg Ole. Präst i Närpes från 1970, kaplan 1972-94. Gav 2017 ut boken Varför Därför.
Holmius Elias Petri. Kyrkoherde i Närpes 1634-84. Den första mer kända i den långa raden av kyrkoherdar i Närpes. Han kom från Stockholm och hade deltagit som fältpredikant i trettioåriga kriget, var även kontraktsprost och riksdagsman. Under Holmius tid renoverades och utvidgades (förlängdes) Närpes kyrka. Intresserad jordbrukare, ägde hemman i Kåtnäs och Finby. Hans son Jacobus blev kaplan i Närpes (Korsnäs) och biträdde sin far under lång tid och förväntades få efterträda honom, vilket dock inte skedde. Det blev istället Gabriel Brenner och efter honom fick Jacobus Holmius i tre år vara kyrkoherde.
Holmström Egnar. Operasångare tenor, kyrkomusiker. Född i Gottböle 1921. Studerade vid kyrkomusikinstitutet i Helsingfors och vid Musikhögskolan i Stockholm. Gästspelade vid operorna i Dresden och Oslo och var 1952-53 anställd vid Deutche Staatsoper i Berlin. Konsertsångare i flera länder och även i USA under en uppskattad turné främst i emigranttrakter i slutet av 1950-talet. Han spelade också in flera grammofonskivor. 1963 anställdes han som kantor i Helsingfors och verkade där i 23 år, som kantor och musiklärare. Avled i Helsingfors 1986, begravd på Sandudds begravningsplats.
Holmudd Anna. Närpes första postföreståndare 1891-1925. Hon hade också lanthandel.
Holstius Israel. Kaplan i Närpes 1779-1808.
Honga Matts. Byggmästare, Gamlakarleby. Byggde klockstapeln till Närpes kyrka 1757 och var också engagerad i kyrkans renovering och tillbyggnad på 1770-talet.
Hägg Carl. Kyrkoherde i Närpes 1796-1808. Teol.dr. riksdagsman 1800. Flydde till Sverige under 1808-09 års krig och blev sedan kyrkoherde i Tierps församling. Hägg beskrivs som en nitisk präst som bl.a. arbetade för ordning och goda seder samt för ökad läskunnighet. Han bodde på Haga hemman i Kalax, en minnessten restes 2015 på platsen där prästgården fanns.
Häggblom Björn. Förvaltningsdirektör vid Närpes stad från 2016.
Hägglund Karl. Fotograf. Hade fotoaffär och atelje i Näsby fram till sin pensionering. Rörelsen övertogs av sonen Stig Hägglund.
Häxprocesser. Även Närpes drabbades av den vidskepelse som ledde till att oskyldiga kvinnor blev anklagade som häxor. I tingsprotokollen från 1600-talet förekommer häxprocesser, även om det inte var vanligt. Också annan vidskepelse förekom i rätten, som när prosten Holmius 1667 anklagade sin piga Brita Lång att genom trolldom ha orsakat hans hustrus död. Pigan bedyrade sin oskuld men blev dömd att som "trollkona" mista livet.
Hörberg Pehr. Konstnär, Sverige. Målade 1803 altartavlan till Närpes kyrka.
Ingman Elsa. Föreståndare för kommunalhemmet, "fattiggården", i Bäckby 1905-38.
Ingves. Ingves Bussar och Ingves Resor, reseföretag som verkat sedan 1952. Kontor på Nybrovägen 2 sedan 1983. Fusionerades 2014 med bussbolaget Svanbäck i Nykarleby, sedan ingick även Haldin&Rose från Jakobstad i bolaget.
Ingves N.A. Bankdirektör vid Nordiska Föreningsbanken i Näsby från 1957. Han flyttade senare till Sverige. Far till Stefan Ingves, riksbankschef i Sverige.
Ingvesgård Tom. Kyrkoherde i Närpes församling från 2015.
Interkommunalt samarbete. På 1920-talet tecknade Närpes fem platser i Svenska Österbottens distriktssinnessjukhus, 1933 gick man med i det kommunalförbund som bildades kring sinnessjukhuset i Roparnäs. Därmed var början gjord till interkommunalt samarbete i ärenden som var bättre lämpade att skötas över ett större geografiskt område och med större befolkningsunderlag än en kommun vanligen hade. Nästa steg var att ansluta sig till Östanlid distriktstuberkulossjuhus utanför Jakobstad 1938 och till Högåsens tuberkulossjukhus 1946. Tre år senare tecknade Närpes under grundläggningsbrevet för centralsjukhuset i Vasa. Kommunalförbunden blev allt fler med åren och så småningom uppstod också missnöje med att kommunen inte hade tillräcklig kontroll över beslutsfattandet i kommunalförbunden, som ju förbrukade mycket skattemedel.
Ishall. Se Hallis
Ivarsgården. Gård i norra Näsby som jämte uthus 1923 flyttades till Fölisöns friluftsområde utanför Helsingfors. Gården, som är en bondgård i något annorlunda stil, byggdes ursprungligen av kyrkoherde Carlborg på 1700-talet. 1819 inreddes en kejsarkammare i övre våningen inför Alexander I:s genomresa i Närpes. Kejsaren torde dock inte använt kammaren.
Ivars korsning. Korsningen mellan Strandvägen och Närpesvägen i Näsby, byggdes i samband med att Strandvägen fick en ny sträckning mot riksåttan. Ombyggd med underfart 1990, rondell byggdes 2014. Korsningen är uppkallad efter den bondgård som fanns på platsen förr, Markus Ivars gård.
Jaakima. Ort i ryska Karelen. Från Jaakima kom många evakuerade under senaste krig till Närpes. Ättlingar till dessa bor fortfarande i Närpes, även om de flesta efter kriget flyttade till annnan ort. Från Jaakima kyrka finns en ljuskrona, överlämnad 1983, i Närpes kyrkas östra kors. Minnesstenar över Jaakimabor som begravts här finns på kyrkogårdarna.
Jacobi Nils. Präst i Närpes kyrka. År 1539 kom troligen den första lutherska kyrkoherden till Närpes, de tidigare prästerna var från katolska tiden. Den nye kyrkoherden hette Nils Jacobi och fick sin ”confirmation på Nerpes prästagäll” 6 juni 1539.
Jakobsson Marcus. Kaplan i Närpes församling från 2005. Efter sammanslagningen 2014 av Närpes. Övermark och Pörtom församlingar blev Jakobsson kaplan i Övermark. 2024 fick Jakobsson tjänstledigt för att verka i Vörå församling.
Jansson Paul. Lärare. Född i Yttermark, bosatt och verksam i Åbo. Jansson var känd körledare. Han skrev även dikter, t.ex. festdikten vid Närpes 650-årsjubileum.
Jehovas Vittnen. Utanför de traditionella kyrkliga och frikyrkliga organisationerna står Jehovas Vittnen som har verksamhet också i Närpes. Yttermark är centrum för Jehovas Vittnen med en samlingslokal, Rikets sal, invid landsvägen genom byn. Rörelsen kom till Närpes 1909 via affärsmannen Henrik Norrholm som kom i kontakt med Jehovas Vittnen i Sverige. En församling i Närpes grundades 1940 och 1969 invigdes Rikets sal.
Jeppson Oskar. 1878-1931 bonde, riksdagsman från Pjelax. Jeppson var emigrant i Amerika i ett par repriser och blev sedan bonde i hembyn. 1922-24 var han riksdagsman. Han hade även många andra förtroendeuppdrag.
Johannesberg. Bostadsområde i södra Finby. Uppkallat efter orgelnistboställets första innehavare Johan Ramstedt.
Johansson Melker. Läkare i Närpes 1961-72, kirurg. Senare bosatt på Åland. Skrev Närpes sjukhus historik.
Jordbrukets mekanisering. Plogar av metall kom under senare delen av 1800-talet. Vid lantbruksutställningen i Övermark 1866 fanns flera olika sorters vändplogar. Slåttermaskinen kom något senare och ersatte så småningom lien och skäran. Tröskverksbolag bildades i början av 1900-talet på många håll i våra trakter. De drogs först med ång- och petroliummotorer. Rullharvar av olika slag blev också vanligare den här tiden, sedan kom också hästräfsor för höbärgningen. 1930 fanns det redan 250 hästräfsor i Pörtom. Självbindare för skördearbetet kom sedan och skördetröskor blev vanliga på 1950- och 60-talen, först sk. släptröskor och sedan självgående tröskor.
Jungfrudanser. Stenformationer, labyrinter. Finns i Närpes både i skärgården på Grytskär och på fastlandet i Bäckby och östra Finby. Ursprung och syfte oklart.
Juth Holger. Bankman, direktör för Närpes sparbank 1972-84. Släkt- och hembydsforskare.
Juthman Bengt. Direktör för Närpes sparbank 1934-72.
Jyllinkosken Sähkö. Elbolag som 1936 köpte upp ledningsnätet i Närpes och levererade ström i många år innan det gick upp i större koncerner. När JS övertog elnätet fick kommunen i sin tur aktier i bolaget. Dessa aktier såldes 1996 varvid Närpes stad fick en betydande summa pengar vars avkastning kommit den kommunala ekonomin tillgodo.
Järnvägen. Järnvägen mellan Perälä och Kaskö genom Närpes byggdes under tre års tid och blev klar för trafik 1912. Stationshuset i Finby byggdes vid samma tid, liksom järnvägsbron över ån. Persontrafiken upphörde här 1968 och godstrafiken till Närpes 1988. Då stängdes stationen, men fick nytt liv i slutet av 1990-talet när Finby byförening började renovera stationshuset och iordningställa området. Därefter används stationshuset för byns samlingar samt för olika fester.
Jättegranar. Tre stora granar i östra Finby i Prästskogen. De har fått växa fritt på en plats där de tydligen trivts och blivit högre än de omgivande ekonomiskogsträden. De är också betydligt grövre än vanliga stora granar, mer än 2,50 m i omkrets. Åtminstone det största har numera torkad topp och blir knappast större.
Kalax. By i centrumområdet, 340 inv. Skola. Jordbruk, växthus, bostadsområden. Många fritidsstugor vid stränderna.
Kaldén Johan. Lärare, publicist. Född i Kaldnäs 12.4 1827. Verkade som lärare bl.a. i Nykarleby elementarskola. Skrev många tidningstexter i Vasabladet och Åbo Underrättelser.
Kaldnäs. By i södra Närpes, 40 inv. Jordbruk, växthus. Strandområden med fritidsbebyggelse.
Kaldnäs bodväg. Väg från Kaskövägen till Kaldnäs sjöbodar.
Kaldonskär. Ögrupp i Nämpnäs skärgård. Speciell för sina många små holmar och sitt rika fågelliv.
Kallmossen. Mossområde invid riksåttan i Bäckliden-Finby. Även angränsande uppodlade områden räknas till Kallmossen.
Kallmossvägen. Väg från riksåttan i Bäckliden till Karlå.
Kalm Gabriel. Präst, kaplan i Korsnäs och från 1699 i Närpes. Bosatt på Mattfolk hemman i Kalax. Flydde till Sverige under Stora ofreden. Hans son Pehr Kalm som föddes i Sverige under flykten, studerade vid Åbo Akademi och blev sedan elev hos Carl von Linné i Uppsala. Pehr Kalm blev professor vid Åbo Akademi och känd vetenskapsman och forskningsresande.
Kamb Gabriel. Bonde, ordförande i kommunalstämman 1888-93.
Kambstenen. En kännspak stor sten i Närpes å, några hundra meter ovanför stenbron.
Karlå. Gårdsgrupp i östra Finby. Bebyggdes på 1700-talet. En järnvägshållplats fanns förr i Karlå.
Karvamossen. Stort mossområde, numera till större delen utdikat, i Öster Yttermark.
Kempe Andreas. Präst, kaplan i Närpes på 1600-talet.
Knorring von, Fredrika Lovisa. Friherrinna, gift med tf. kyrkoherden Isaac Reinhold Eneberg. Dog i Närpes 1870.
Knåpnäs. By i Närpes vid västra stranden av åmynningen, 40 inv. Även Benvik och delar av Eskilsö räknas till Knåpnäs.
Knösen. Gårdsgrupp i s. Övermark. Hade egen folkskola 1935-65.
Kommunalfullmäktige. Kommunfullmäktige, stadsfullmäktige. Kommunens högsta beslutande organ. Det första kommunalfullmäktigemötet i Närpes hölls 23.12 1918. Tidigare, sedan 1865, hade kommunens angelägenheter avhandlats i kommunalstämman. Till första fullmäktigeordförande valdes Oskar Nix från Finby. Från 1973 blev kommunfullmäktige beslutande organ för den nya storkommunen och ledamöternas antal blev 35.
Kommunalförbund. Se Interkommunalt samarbete.
Kommunreform. Närpes, Övermark, Pörtom och delar av Korsnäs sammanslogs 1973. Början gjordes 1967 när en ny lag stiftades som gällde kommunal indelning och samarbete. Kommunreformnämnden för Vasa län föreslog följande år att Närpes, Kaskö och Övermark skulle bilda en gemensam kommun med namnet Närpes. Kaskö motsatte sig detta och istället kom Pörtom med i diskussionen om en storkommun. En stark opinion i Pörtom fullmäktige motsatte sig detta, även om majoriteten var för en samgång med Närpes. 1972 kom Töjby och Träskböle med i diskussionerna. Sommaren 1972 beslöt statsrådet att en storkommun skulle bildas av Närpes, Övermark och Pörtom samt södra delarna av Korsnäs. Beslutet trädde i kraft 1 januari 1973.
Kommunalstyrelsen. Kommunstyrelsen, kommunens högsta beredande och verkställande instans. Efterträdde kommunalnämnden 1949. Den första kommunalstyrelsen i Närpes bestod av Markus Wenman ordf, Oskar Stevens, Armas Blomqvist, Eskil Eriksson, Eskil Tåg, Sigurd Forsell och Edvard Lind.
Kommunalstämman. Fullmäktiges föregångare i kommunerna. Stämman infördes i Finland 1865. Man invaldes inte till stämman utan alla röstberättigade personer kunde delta. De som hade mer skattören hade fler röster. I Närpes hölls stämman i sockenstugan.
Kommunvapen. Närpes har haft sigill och vapen tidigare, men det nuvarande fastställdes 1955 och utformades på förslag av heraldikern Gustav von Numers enligt följande beskrivning: I rött fält ett bevingat sjöblad, sjöbladet av guld, störtat, vingarna av silver".
Korsbäck Verner. Riksdagsman 1948-1972. Född i Korsnäs, bosatt i Övermark. 1962-63 andra jordbruksminister. Fyra gånger presidentvalselektor. Omtalad som den som gav den avgörande rösten när Urho Kekkonen med minsta möjliga marginal valdes till president 1956.
Kraft. Idrottsföreningen IF Kraft bildades 1930. Sektioner för olika idrotter fanns inom föreningen. Orienteringen bildade på 1950-talet en egen förening och på 1990-talet bildade de övriga sektionerna egna föreningar med IF Kraft som moderförening. Goda framgångar har nåtts inom tävlingsidrotten, med Jonathan Åstrands FM-guld och internationella deltagande, stafettframgångar på 1990 och 2000-talet och fotbollens spel i landets nästhögsta division under sju år som främsta meriter. Bland enskilda framgångar kan förutom Åstrand nämnas Paulina Siggs finländska rekord i stav 415 vid EM i Munchen och flera löpares FM-medaljer och landslagsuppdrag.
Kronlund Anders. Präst i Närpes sedan 1990, kyrkoherde 2002-2010, därefter bl.a. tf kyrkoherde i Vasa. Pensionerad 2013.
Krook Ragnar. Född i Yttermark, rektor för Vasa svenska lyceum. Skolråd.
Krook Tor. 1893-1970. Född i Yttermark, präst i Karleby från 1922, kyrkoherde där 1934-64, före det kortare perioder i bl.a. Närpes och Kaskö. Teol.dr., publicist. Skrev flera betydande texter om österbottniska väckelserörelser, bl.a. avhandling i bokfom om 1700-talsprästen Jonas Lagus.
Krusifix. Det äldsta kända handgjorda föremålet i Närpes från historisk tid kan krusifixet i Närpes kyrka anses vara. Det är troligen tillverkat i Lybeck i Tyskland i slutet av 1400-talet. Krusifixet är det enda föremålet från medeltiden som finns bevarat i Närpes kyrka.
Kyrkoherdevalet 1938. Ett på sin tid riksbekant kyrkoherdeval i Närpes. Valet stod främst mellan kaplanen i Närpes Edvin Stenwall och kyrkoherden i Övermark Eugéne Nyman. Valet kom att utformas till ett val mellan Stenwalls liberala, fredsvänliga åskådning och Nymans konservativa hållning, där båda riktningarna hade starkt stöd och en hel del agitation föregick valet. Röstningsproceduren var på den tiden invecklad och röstningen den första dagen 20.3 pågick till mitt i natten och följande dag nästan till midnatt. Edvin Stenwall fick 4016 röster av 1876 röstande, Eugéne Nyman 3544 röster av 1555 röstande. På grund av besvär och polisanmälan kom valet av Stenwall till ny kyrkoherde att bekräftas först 1943, då hade besväret gått ända till statsrådet. -Detta kyrkoherdeval är utförligt beskrivet i Finbyboken sid 358-64.
Kyrkstallar. Stall för hästar när folk förr i tiden besökte kyrkan. Stallen byggdes av bönderna och var ursprungligen över 300. I dag är 150 kvar och de är sedan 1962 fredade som fornminnen. Församlingen vårdar området och stallarna med stöd av museiverket. De äldsta stallarna torde vara från 1700-talet. Ingen annanstans finns motsvarande miljö.
Kåtnäs. By i centrumområdet, 460 inv. Skola. Kommunalt bostadsområde.
Laihiander Johan. Kyrkoherde i Närpes 1769-94. Teol.prof. "Utan tvivel den lärdaste man som i Närpes varit tjänstgörande präst" skriver K.I. Nordlund. Även riksdagsman. Under Laihianders tid utvidgades kyrkan och fick sin norra korsarm och ny sakristia. Under hans tid byggdes också Pörtom nuvarande kyrka.
Lang-Matt. Enligt traditionen en central gestalt vid bonderesningen mot ryssarna 1808. Hans insats i slaget vid Finby bro, där han också tillfångatogs och dödades, har skildrats i en dikt av Topelius. Lang-Matt hette egentligen Christian Herbouth och var invandrad svensk med rötter i mellaneuropa. Han hamnade troligen i Närpes som vargeringsman, dvs. som ersättare åt soldater. Senare blev han nybyggare i Blaxnäs, på 1780-talet.
Lantbruksutställningar. Några stora utställningar har hållits i Närpestrakten,senast 1966 i Övermark med besök av president Urho Kekkonen. 1951 hölls lantbruksutställning i Närpes och 1946 i Yttermark.
Lanthandel. I mitten på 1800-talet blev det tillåtet att ha lanthandel och den första större handlanden i Närpestrakten torde ha varit C. O. Björkqvist som hade butik i Kaskö, Övermark, Näsby och Nämpnäs. Snart öppnades ett antal lanthandlar, ofta enkla butiker hemma hos folk. Välkänd var Ioff Prokopjeff, en fd gårdfarihanlare och öppnade butik vid bygatan i Näsby i slutet på 1800-talet. Henrikssons, senare Hagas lanthandel var välkänd liksom Strandbergs.
Larsson Olof. Kalax. Deltog i riksdagen i Linköping1595.
Lassfolk Carl Henrik. Bonde, ordförande i kommunalstämman 1874-79.
Lassus Peter. Kyrkoherde i Övermark från 1995. Även medlem i stadsfullmäktige.
Lassfolk Uno och Georg. Bröderna Lassfolk i Pjelax uppförde sitt första växthus 1926 och det årtalet kan anses vara den rationella växthusodlingens födelseår i Närpes. Det första växthuset var byggt av rengjorda fotoplåtar på trästomme. Man hade också odling i drivbänkar. Uno emigrerade sedan medan Georg fortsatte i Pjelax och utvecklade odlingen.
Legato. Musikinstitut i Sydösterbotten från 1990 med kansli på Söff i Yttermark, även kansli i Malax. Närpes stad är huvudman för musikinstitutet. Övriga medlemskommuner är Kristinestad, Kaskö, Korsnäs och Malax. Rektor Ronnie Jaakkola.
Lidl. Livsmedelskedja, etablerade sig i Närpes 2003.
Liljeblad Johan. T.f. kyrkoherde i Närpes, kommunalstämmans första ordförande 1868-74.
Lillnix Wilhelm. Bonde Finby. Ordförande i kommunalstämman 1894-1905
Lillsjö Börje. Kyrkoherde i Närpes 1987-2002, prost. Gav ut flera betraktelseskrifter och musikkassetter/skivor. Aktiv präst även efter pensioneringen. Avled 2008.
Lillträsket. Liten skogssjö i norra Tjärlax med rikt fågelliv.
Lillån. Biflöde till Närpes å i Övermark. Utter har funnits i Lillån eftersom vattenkvaliteten varit tämligen god, tidvis även nejonögon.
Linde John Ivar. 1891-1986. Lärare i Öster Yttermark södra folkskola (Granliden), musikledare. Grundade Yttermark stråkorkester som han ledde i många år, liksom Yttermark sångkör och den sk. lilla orkestern.
Lindén Ivar. Präst, kaplan i Närpes 1944-50. Skrev avhandling om väckelserörelser i Österbotten.
Lindén Sam. Kantor i Närpes församling i över 30 års tid, 1983-85 samt 1987-2019. Körledare, även egna orgelkonserter. Vid sin pensionering 2019 tilldelades han titeln director musices.
Lindqvist Hans-Erik. Stadsdirektör i Närpes 2007-2020. Efter pensioneringen fortsatte Lindqvist som förtroendevald, bl.a. som stadsstyrelsens ordförande.
Louhi Hannu. Vd för Närko från 1990, senare Närko Group.
Lund Ola. Kommunalläkare i Närpes 1915-18.
Lundell Per-Ole. Kommunalpolitiker, mångårig ordförande för kommunstyrelsen, senare stadsstyrelsen. Blev kommunalråd 2002.
Luthergården. Evangeliföreningens bönehus i Näsby, byggt 1973. Före det fanns två evangeliska bönehus vid centrumvägen, det första som var byggt 1910 brann tio år senare varefter det andra byggdes och stod kvar tills centrumvägen skulle breddas 1972.
Långbacka Ralf. Professor. Meriterad regissör utgången från Närpes. Son till Runar Långbacka. Ralf Långbacka kom också att under en viktig period under Närpes Teaters första år regissera pjäser baserade på Väinö Linnas böcker. 1974 regisserade han även Hästupproret vid vridläktaren. Långbacka har skrivit flera böcker.
Långbacka Runar. 1905-1970. Folkskolärare i Finby. Aktiv inom fredsrörelsen och nykterhetsrörelsen, publicist.
Långfors Ab. Såg- och kvarnföretag i Övermark vid Långforsen. Startade 1920 med såg och 1942 tillkom kvarn. 1984 såldes anläggningen till bröderna Brådd som fortsatte verksamheten.
Långvik. Gårdsgrupp i norra Rangsby, nybygge ca 1760. Även betydande villabebyggelse.
Långön. Tidigare holme vid åmynningen. På Långön hölls marknad på 1600-talet, möjligen ända sedan medeltiden. Marknaden flyttades i slutet av 1600-talet till Finby och 1783 började marknaden hållas i Kristinestad.
Malm Ulf. Lärare, hembygdsråd. Föreståndare för Kalax skola och sedan för medborgarskolan. Malm blev 1970 Närpes första skoldirektör. Han var även ordförande för Närpes hembygdsförening.
Mangs August. 1886-1966. Bonde, Stobacka. Verkade aktivt för förbättrad skogsvård genom bildandet av skogsvårdsföreningar.
Mangs Augusta. Handlande med butik vid stationsvägen i Finby under förra delen av 1900-talet.
Mangs Frank. 1897-1994. Välkänd evangelist och författare. Frank Mangs föddes i Stobacka och upplevde i sin ungdom en personlig väckelse. Som frikyrkopredikant blev han vida känd, först i Österbotten, sedan i Helsingfors, i Sverige och Norge. På äldre dar var han bosatt i Töcksfors i Värmland och blev även känd som mediepersonlighet genom sina texter i bl.a. Svenska Journalen samt en serie själavårdsprogram i Sveriges tv.
Mangs Josef. 1883-1955. Riksdagsman. Född i Yttermark, bonde och bankdir. Pjelax. Ordförande i kommunalfullmäktige 1931-45. Riksdagsman 1924-26, 29-30, 33-35, 39-44. Elektor i presidentval 1931, 37, 40, 43. Ordförande för Sydösterbottens telefonandelslag 1934-55.
Mangs Ulla. Pjelax. Modersmålslärare i Söff sedan 1968, även medielärare, kurssekreterare och studierektor. I ett par perioder tjänstledig för programproduktion i Finlandssvenk tv. Gjorde 2007-10 programserie för FST-5 "Lokal-tv-fönstret". Medlem av kommunalfullmäktige 1976-84, ordf. för kulturnämnden.
Mattfolk Valdemar. Handelslagsföreståndare. Mattfolk torde ha varit den första som odlade tomarer i Närpes, han hade frön med sig när han kom hem från Amerika 1910 och han odlade på friland. Han byggde ett litet växthus 1916 och hans odlingar där brukar räknas som startpunkten för växthusnäringen i Närpes.
Matthias. Präst i Närpes i mitten av 1500-talet.
Marci Henricus. Präst i Närpes under senare delen av 1500-talet.
Medborgarinstitutet. Bildades 1945 och blev kommunalt 1963. Rektor under 1980- och 1990-talet Ebba Carling. Medborgarinstitutet och Söff bildade 2009 Närpes vuxeninstitut.
Mejerier. De första mejerierna kom till Närpesområdet i slutet av 1800-talet. Vid Granfors i Övermark fanns en viss mejeriverksamhet i samband med mejeriskolan som startade 1885. I Claresund hade khde Viktor Dahlberg ett litet mejer från 1887, i Yttermark startade ett mejeri 1889 och ett annat 1896. Närpes andelsmejeri bildades 1903 med mejeri vid ån i centrum nära den gamla stenbron. Detta mejeri verkade till 1974 då det uppgick i andelslaget Milka. I Yttermark bildades ett mejeriandelslag 1921, i Pjelax 1928 och i Rangsby 1929. Dessa byamejerier återgick till Närpes andelsmejeri på 1960-70-talet på grund av minskad mjölktillgång. I Norrnäs fanns 1911-53 en filial till Närpes Andelsmejeri. Pörtom andelsmejeri bildades 1920 och uppgick i Milka 1993. Övermark andelsmejeri fusionerades med Pörtommejeriet 1974.
Mejeriskolan. I Övermark, Granfors, inrättades Österbottens första svenskspråkiga mejeriskola1885. Den flyttades senare till prästgården i Närpes och därefter till Närpes andelsmejeri 1903 fram till 1909.
Michelson Roy. Författare, Träskböle. Utgivit ett flertal romaner, nominerad för Runebergspriset 1990.
Mickels. Hans Hansson. Riksdagsman1788-89, 1792, 1800.
Miemois Karl. Kommunalläkare 1937-60. Beskrivs som en samvetsgrann och energisk läkare som blev mycket uppskattad i Närpes. Under hans tid byggdes nya sjukhuset.
Mitt i stan. Byggprojekt 2014-15 i Närpes centrum. Hotell, konsertsal, konsthall, utrymmen för arbetsplatshälsovård mm.
Moliis. Prästsläkt från Närpes. Henrik Moliis var kaplan i Närpes från 1745. Hans söner Henrik, Joseph och Johan blev även präster.
Mosebacke. Höjd i Finby, en av de första boplatserna i området.
Mosebacke skolcentrum. Från början fanns Finby folkskola här och på 1950-talet började backen byggas ut till ett skolcentrum med lågstadium, högstadium och gymnasium. På 1970-talet tillkom simhallen, som sanerades och tillbyggdes 2002.
Mosedal. Idrottscentrum i Närpes. Mosedal fick allvädersbanor 1981 och läktare 1988. Konstis för ishockey kom också 1988 och ishall byggdes 1995. 2008 gjordes konstgräs på fd. sandplanen och övertryckshall restes.
Mosenet. Datanätverk som först band samman skolorna vid Mosebacke, sedan alla skolor i Närpes stad.
Muliberget. Berg i norra Finby, drygt 30 m ö.h. På berget finns en stenformation om vilken sägs i boken Fornminnen i Österbotten: "Ortsbor hävdar att ringmuren är en gammal kultplats, men arkeologer anser att stenmuren är en sentida gärdesgård".
Märigrund. Holme sv om Grytskär, Norrnäs. Gammalt fiskeläge med flera stugor bevarade och i användning. Ett litet fiskemuseum finns också och en minnessten över i havet omkomna 1916.
Nicolai Olof. Präst i Närpes under senare delen av 1500-talet.
Nikula Kristina. Född 1943 i Norrnäs. Professor i nordiska språk vid Tammerfors universitet. Avled 2014.
Nissfolk. Livsmedelsbutik i centrum och tidigare även i Kalax. Startade 1921 och verkade i tre köpmannagenerationer tills Stefan Nissfolk stängde sista maj 2018 vid sin pensionering. Från 1994 fanns affären i sparbankshuset.
Nix Oskar. 1872-1932. Bonde, bankdir. Finby. Ordförande i kommunalstämman 1906-11, i kommunalfullmäktige 1918-19, 1924-30. Lantdagsman 1904-10, riksdagsman 1919-22.
Nordin Arvid. 1913-97. Finby. Arvid Nordin fick 1942 utmärkelsen Mannerheimriddare för sina insatser i fortsättningskriget. Begravningen skedde under militära hedersbetygelser 1997. En minnessten över Nordin avtäcktes 2007 invid stadshuset.
Nordin Kurt-Erik. Vd för NTM sedan 1989. Även drivande kraft vid uppbyggandet av Frank Mangs center.
Nordin Lennart. 1912-92. Grundare av karosserifabriken Närpes Trä & Metall. Nordin startade NTM 1950 tillsammans med Sigurd Lärka och var dess vd 1959-88.
Nordlund Bernt Fredrik. Adjunkt och curamgerens i Närpes 1854-64. Skrev boken "Beskrivning över Nerpes socken". Farbror till K.I. Nordlund.
Nordlund Karl Ivar. Präst i Närpes från 1877, kyrkoherde 1925-37. Nordlund verkade sålunda som präst i Närpes i hela 60 år. Han var son till Henrik Wilhelm Nordlund som en tid var adjunkt och vicepräst i Närpes. K.I. Nordlund var också riksdagsman 1910-12. Han skrev det lokalhistoriska verket "Bland ur Närpes historia" i tre band.
Nordwood. Tidigare snickeri i Pörtom, ca 15 anställda. Huvudprodukten var dörrar till köksskåp.
Norrback Anders. Övermark. Invald i riksdagen 2019. Även medlem i stadsfullmäktige. Son till Ole Norrback.
Norrback Ole. Riksdagsman 1979-87 och 1991-99. Trafikminister, försvarsminister, utrikeshandelsminister, Europaminister. Ordförande i Sfp 1990-98. Därefter ambassadör i Oslo och Aten.
Norrback Valter. Rektor för Närpes folkhögskola 1960-62.
Norrgrann Allan. Lokalhistoriker, Tjärlax. Utgav 1984 Tjärlax historia. Boken kompletterades 1998 med Tjärlax fordomdags. Postumt utgavs 2005 Tjärlax genom århundraden.
Norrholm Johan Edvard. Norrnäs. Folkskollärare och aktiv lokalpolitiker. Ordförande i kommunalstämman 1912-18.
Norrholm Johan. Jordbrukare, Norrnäs. Mångårig kommunalpolitiker, fullmäktigeledamot och även gruppordförande för Sfp.
Norrholm Siri. Tandläkare Näsby. Skoltandläkare till 1963.
Norrnäs. By i västra Närpes, 290 inv. Skolan i Norrnäs gemensam för västra Närpes, butik. Jordbruken har varit mindre i strandbyarna, istället har höns- och pälsdjursfarmer varit viktiga. Fiske och skärgård med villabebyggelse har präglat byn. Nä-Rö foderkök viktig anläggning.
Norrnäs uf. Bildades 1914. Egen lokal, dessutom sommarfestplats vid Verkan.
Norrnäsån. Mindre vattendrag i Norrnäs, rinner ut i Rangsbyfjärden.
NTM. Närpes Trä & Metall. Karosserifabrik i Gottböle. Från en start som mindre snickeri och metallverkstad 1951 utvecklades NTM till en betydande karosserifabrik med sopbilar som specialitet. Vid 50-årsjubileet år 2000 hade NTM en omsättning på 130 miljoner mark och 210 anställda. Vd 1959-88 Lennart Nordin, därefter Kurt-Erik Nordin.
Nyakizufonden. Avdelning inom fredsföreningen i Närpes, med uppgift att stöda rwandesiska ungdomar i deras studier. Den första stipendiaten Evariste kom till Närpes 1989. Flera andra stipendiater kom under de följande åren, en bit in på 2000-talet började man istället stöda ungdomar i deras studier i Rwanda. En berättelse om fonden och stipendiaterna finns i Ulla Holmbergs bok Muraho! från 2009.
Nybond Bjarne. Lärare, skribent. Under signaturen Bom många år sportjournalist vid tidningen Syd-Österbotten. Gjorde en viktig insats för att kopiera och bevara Ivar Bengts samling av fotoplåtar.
Nyby. Gårdsgrupp i östra Övermark, uppstod i samband med ett skifte i Valsberg på 1910-talet.
Nygård Markus. Nämndeman, häradsdomare. Invandrade i slutet av 1700-talet från Västerbotten, gifte sig och blev framgångsrik bonde i Kåtnäs och anlitad i åtskilliga samhälleliga uppgifter. Erhöll 1814 Finska hushållningssällskapets medalj.
Nykterhetsförening. Närpes nykterhetsförening bildades 1881 med Matts Josefsson som första ordförande.
Nylander Edvin. Kommunalläkare i Närpes 1907-13. Nylander var den andra i ordningen av kommunalläkare, under hans tid byggdes första sjukhuset.
Nyman Eugéne. Präst i Övermark 1930-1944, kyrkoherde. Kandiderade i det berömda prästvalet i Närpes 1938 där Edvin Stenwall valdes. Senare kyrkoherde i Kimito.
Nämnder. För att få ett system i skötseln av den allt mer omfattande kommunala verksamheten började man i slutet av 1800-talet tillsätta nämnder, dvs delegera ärenden från stämman och kommunalnämnden. Fattigvårdsnämnden var den viktigaste av dessa, den handskades också med de största penningmedlen. I början av 1900-talet fanns dessutom tex. taxeringsnämnd, hälsovårdsnämnd och förmyndarnämnd, på 1930-talet skolnämnd, vägnämnd, brandnämnd, nykterhetsnämnd. Senare tillkom nya nämnder vartefter verksamheten utvidgades. Man hade t.ex. kulturnämnd, idrottsnämnd, miljövårdsnämnd. Mot slutet av 1900-talet minskade man igen på antalet nämnder så att de som nu återstår är socialnämnden, utbildningsnämnden, fritidsnämnden, nämnden för bibliotek och medborgarinstitut, landsbygdsnämnden samt tekniska nämnden. Dessutom finns centralvalnämnd och revisionsnämnd.
Nämpnäs. By i Närpes, ca 400 inv. Butik, daghem. Omfattande fritidsbebyggelse, bl.a. vid Österfjärden. Öskata fiskehamn byggdes i början på 1980-talet och har moderniserats på 2000-talet. Här finns också vindkraftverk sedan 1999.
Nämpnäs uf. Första lokalen brann ner 1973, ett allaktivitetshus byggdes istället. 1953 byggdes danspaviljongen vid Börsskär, Nämpnäs paviljong.
Närko. Karosserifabrik i Finby. Grundades 1959, övertogs av en av grundarna Egil Gullström 1966 och utvecklades till en betydande karosseritillverkare. Till koncernen hör också Trailer Rigg och Botnia Grönsaker.
Närpes. I historiska dokument omnämns Närpes första gången 1331. Några år senare, 1348, fick Närpes tillsammans med Korsholm och Pedersöre rätt till marknadshandel även med livsmedel. En kyrka fanns tydligen i Närpes på 1300-talet och ett visst mått av samhällelig och religiös aktivitet bör ha förekommit. Närpes har använt årtalet 1331 som "födelseår" och firade 1981 sitt 650-årsjubileum. Befolkningstalet i Närpes har varierat beroende på krig, nödår och epidemier. Närpes gränser har också förändrats. Sedan kommunsammanslagningen 1973 har befolkningen minskat, så som det varit på de flesta håll på den finländska landsbygden. Närpes har dessutom av tradition haft en rörlig befolkning och en omfattande emigration, ett fenomen som tog sin början på 1800-talet när hemmanen inte längre kunde sysselsätta och föda den växande befolkningen. I början av 2005 hade Närpes ca 9.500 invånare, varav 92 procent svenskspråkiga. Jordbruket och dess binäringar har länge varit det viktigaste näringsfånget, på senare tid har dock service- och industrijobb ökat. Karosserifabrikerna Närko och NTM samt madrassfabriken Hilding Anders är de största industrierna. Växthusföretagen är också stora arbersgivare. Närpes har länge haft en av landets lägsta arbetslöshetssiffror. En betydande arbetskraftsinvandring har förekommit på senare år, 2007 fanns över 30 olika nationaliteter representerade i Närpes. Vid nyår 2016 blev Närpes officiellt tvåspråkigt.
Närpes centralantennandelslag. Den 22 november 1974 bildades ett andelslag i Närpes som skulle arbeta för en bättre tv-mottagning, främst från Sveriges tv. Man beslöt att bygga en 60 m hög mast i norra Näsby för att ta emot tv-signalen från Vännäs i Sverige samtidigt som man tog emot Finlands tv och radiokanaler. Masten byggdes av ett svenskt företag 1975. De första kanalerna i tv-nätet var Finlands 1 och 2 samt Sveriges 1 och 2 och från 1982 även lokal-tv, När-TV. Senare utvecklades verksamheten till att ta emot satellitkanaler och så småningom även digitala kanaler, samtidigt som man förutom centrumområdet anslöt flera byar till kabelnätet. Första anställda var Bengt Heikfolk. Leif Erikson anställdes som disponent 1980 och blev kvar i tjänsten till sin pensionering 2019. Han efterträddes av Sebastian Strandberg.
Närpes församling. Bildades 2014 av Närpes, Övermark och Pörtom församlingar. Den ev. luherska församlingsverksamheten har en månghundraårig historia vars tidigaste belägg är 1331 när en präst uppges ha verkat i Närpes.
Närpes hembygdsförening. Grundades som Närpes museiförening 1929. Föreningen har olika sektioner: Närpes Teater, folkdansarna, fornforskarna, boksektionen. Föreningen upprätthåller hembygdsområdet Öjskogsparken.
Närpes härad. Bildades 1916 från Ilmola härad, tidigare Korsholms södra fögderi. Häradsbegreppet har historiska anor från tidig medeltid, ett härad var den första instansen i domstolsorganisationen med häradshövdingen som domare.
Närpes kompani. Ingick med 150 man i Österbottens regemente fån 1733 och fram till 1809. Kompanichefen bodde på Klemets boställe i Näsby, huset fanns i närheten av nuvarande Mitt i stan. Manskapet kom från Närpes, Lappfärd, Teuva, Malax och södra Korsholm, men också lägre ifrån, även från Sverige. En sk. munderingsbod, där utrustning för kompaniet förvarades, fanns i Näsby i närheten av nuvarande stadshuset.
Närpes kvarn- och elektricitetsverk. Anläggning i Näsby förr, på tomten som nu är Närpesvägen 16. År 1914 skaffade man en generator som en tid gav el åt centrumområdet. Det var första försöket till elektrifiering i Näsby.
Närpes kyrka. Kyrkan är en av landsdelens äldsta. 1435 brukar uppges som byggnadsår. Något dokument som skulle styrka det årtalet finns dock inte och senare forskning har placerat kyrkan ca hundra år senare i tiden. Biskop Mikael Agricola uppges ha invigt kyrkan 11 augusti 1555. 1600-talsprästen Holmius uppger att socknen tidigare haft en träkyrka som brunnit och att den nuvarande kyrkan av sten då byggts. Kyrkan var först rektangulär, vilka mått den då hade är okänt. Den blev senare tillbyggd på längden och på 1700-talet tillkom de båda korsarmarna och sakristian. Ett välgjort träkrusifix från 1400-talet är äldsta föremålet, predikstolen är från 1700-talet, altartavlan (Hörberg) från 1803 och orgeln (Christensen) från 1978.
Närpes manskör. Kören bildades 1978. Det började som en kurs i medborgarinstitutet där Martin Eriksson var musiklärare. Han hade kommit till Närpes från Nyland några år tidigare och hade erfarenhet av att dirigera manskör. Bertil Eklund blev första ordförande och Martin Eriksson dirigent. 1983 efterträddes Eriksson av Johan Pått som dirigerade i många år innan han efterträddes av Tobias Udd.
Närpes reservkompani. Hörde till Vasa bataljonbs reservdistrikt med reservister från finska och svenska Sydösterbotten. Garnison i Finby (se Ryssbacken). Första övningsmötet hölls 1883 med 226 män. Reservkompaniet upplöstes 1901 och därefter skulle unga män tjänstgöra i ryska armén.
Närpes skolmusikkår. Bildades av Frans Mattans 1958. Välkänd skolmusikkår med ca hundra deltagare plus drillflickor. Musikkåren har gett ut flera skivor, gjort många utlandsresor och vid sidan av normala konserter även haft stort upplagda shower med gästartister. Ledare och dirigent under många år Anders Teir.
Närpes socken. Närpes var ursprungligen en av de tre storsocknarna i svenska Österbotten, de andra var Korsholm och Pedersöre. Socknen omfattade kustområdet från Bergö-Petalax till delar av Sideby samt Storå, Bötom och Teuva/Östermark. Närpes kyrka var sockenkyrka. Vid sockenstämmor behandlades både kyrkliga och världsliga ärenden. På grund av folkökning och ändrade gudstjänstseder räckte kyrkan senare inte till, särskilt när krav kom på att alla skulle besöka kyrkan under vissa tider. Nya kyrkor byggdes och kapellförsamlingar, senare självständiga församlingar, uppstod.
Närpes Sparbank. Grundades 1901. En sparbank hade startats redan på 1800-talet men den upphörde. Närpes Sparbank har verkat på olika adresser i centrum, sedan 1983 på nuvarande plats Närpesvägen 13.
Närpes spelmansgille. Bildades 1974 som gammeldansgille. Man har gett ut flera skivor och spelat på många danser i Österbotten och Nyland, samt deltagit i flera spelmansstämmor och gjort spelresor till Sverige och Norge. Spelmansgillet firade sitt 30-årsjubileum i september 2004.
Närpes teater. Sammanslutning för amatörteater i Närpes, bildades 1964. Sektion inom Närpes hembygdsförening. Man började våren 1964 med att spela ett par enaktare och på sommaren framfördes den första större pjäsen Då sommaren brann med manuskript och regi av Trygve Erikson. Därefter fortsatte man aktivt att spela teater. 1965 blev det Österbottiskt bondbröllop och historisk kavalkad. 1966 byggdes vridläktaren och nu anlitades en professionell regissör Ralf Långbacka när Väinö Linnas Högt bland Saarijärvis moar för första gången framfördes på svenska. Med vridläktaren blev Närpes teater i huvudsak en sommarteater och samma pjäs spelades följande år. Pjäser som spelats är vidare: 1968, -69 Upp trälar, 1969 Pippi långstrump, 1970, -71, 72 Herr Puntila och hans dräng Matti, 1971, -72 Kung Finus miljö, 1973 Rid i natt, 1974, -75, 76 Hästupproret, 1977, -78 Söner av ett folk, 1979, -80 Rasmus på luffen.1981, -82 Sol och mylla, 1983, -84 Runar och Kyllikki, 1985, -86 Sju bröder, 1987, -88 Miraklet, 1989, 90 Folk och rövare i Kamomilla stad, 1992, -93 Resan till Raivola, 1994 Ungdomskällan, 1995, -96 Ronja Rövardotter, 1997 Alberts ö, 1998, -99 Mannen från La Manca, 2000, -01 Anne på Grönkulla, 2002, -03 En midsommarnattsdröm, 2004, -05 Under polstjärnan, 2006, -07 När vinden vänder, 2008, -09 Sommaren med Sputnik, därefter Du Wida Wackra Wilda West. 50-årsjubileum 2014 med Colorado Avenue, 2016-17 Närpesboan.
Närpes Trä & Metall. Se NTM.
Närpes Vatten. Kommunalägt allmännyttigt bolag som bildades 1967. Vattenreservoarer, verkstad och kontor finns i norra Näsby. I början av 2000-talet tog Närpes Vatten över ansvaret också för avloppsledningsnätet och reningen, som numera utförs vid Metsä Board i Kaskö. Nils-Erik Björklund var första vd för Närpes Vatten, Kurt Rösgren tog över 1987 och Markus Böling blev vd 2018. Vatten tas från den egna vattentäkten i Valsberg och dessutom köper man vatten från Kauhajoki.
Närpes Vuxeninstitut. Bildades 2009 av medborgarinstitutet och Söff. Ett institut för den fria bildningen i Närpes med kursverksamhet och invandrarundervisning. Rektor från 2009 Annica Eklund.
När-TV. Lokal-tv i Närpes, startade i mars 1982. Sänder lokala program onsdagar kl. 19 med repris kl. 21 samt söndag kl. 15 och 19. Därutöver textinformation "puffar" i rulltextslinga samt lokal text-tv. När-TV streamar även sändningarna på hemsidan nartv.fi där också arkiv finns samt annan information. När-TV direktsänder också stadsfullmäktiges sammanträden.
Nä-Rö. Foderkök för pälsdjursnäringen, Norrnäs. Aktiebolaget bildades 1963 och följande år började foder levereas. 1983 drabbades företaget av en svår brand, men kunde byggas upp igen med hjälp av försäkringspengar.
Näsby. Centrumby i Närpes, 1.300 inv. En jordbrukarby som genom sin lämpliga placering i närheten av kyrkan kom att bli centrum för Närpes. I början av 1900-talet började banker och butiker etablera sig här, i huvudsak på vardera sidan av den väg som av gammalt går längs åsryggen. Etableringarna skedde i byns södra del, medan bondgårdarna stod, och fortfarande står kvar i norra delen av byn. Bostadsområdet Bocentrum kom på 1970-talet. Den tiden byggdes också många av våningshusen, både som hyreshus och med aktielägenheter. På 2000-talet har flervåningshus tillkommit och en central offentlig byggnad, Mitt i stan, med hotell, hälsovård mm. Även biograf/konsertsal.
Näveråsen. Område mellan Näsby och Yttermark, större delen av Näveråsen hör till Näsby. Näverås skola verkade 1923-64, skolbyggnaden restes 1925.
Nödår. Förr när jordbruk, handel, lagerhållning och kommunikation inte var lika väl utvecklade som i dag och ogynnsam väderlek lätt kunde ge missväxt, kunde följderna bli katastrofala när maten tog slut. Farsoter följde ofta i nödårens spår när folks motståndskraft var nedsatt och när tiggare färdades längs vägarna. På 1600-talet förekom ofta nödår i våra trakter, de svåraste kom i seklets början samt 1695-97. Den främsta orsaken var ogynnsamt väder, "lilla istiden". De senaste nödåren i våra trakter inträffade 1867-68. Nödåren drabbade i allmänhet Närpes lindrigare än många andra orter tack vare jordbruket och tillgång till fisk, men också här var dödligheten under nödåren betydligt högre än under vanliga år.
Ofred. Stora och lilla ofreden på 1700-talet drabbade våra trakter hårt. Som en följd av Karl XII:s krig med Ryssland kom ryska trupper att härja i Finland i början av 1700-talet, stora ofreden. Människorna var försvarslösa och tvingades fly till skogarna och skärgården. Många flydde till Sverige. Under Stora ofreden föll hundratals människor i Närpes offer för våld, svält och sjukdomar och många fördes bort i fångenskap. Den materiella förstörelsen var omfattande. 1721 upphörde stora ofreden men 20 år senare kom lilla ofreden när ryssarna ånyo ockuperade landet. Denna gång blev följderna inte så katastrofala. Ett resultat av krigs- och ofredsåren på 1700-talet var att boskapspesten spreds.
Orientering. I Närpes kom organiserad orienteringssport igång på 1940-talet, främst tack vare Ruth och Nils Lindholms insatser. Sporten organiserades först, 1947, som en sektion inom IF Kraft, från 1957 som en egen förening, Närpes OK. På 1950-talet nådde närpesorienterare betydande framgångar, främst inom budkavleorienteringen. Inom juniorklasserna och de äldre tävlingsklasserna har flera FM-medaljer vunnits på senare år.
Orrgärdsåsen. Gårdsgrupp i Öster Yttermark. Lutherska bönehuset här invigdes 1915.
Ortnamn. Ortnamnsforskningen hör till språkforskningen och försöker förklara ortnamnens ursprung. Ortnamnen är ibland omöjliga att tolka men kan i andra fall ge viktiga insikter i ortens historia. Kända diskussionsämnen i Närpes har varit om ortnamn har finskt eller svenskt ursprung. Så har de flesta byanamn i Närpes uppenbarligen svenskt ursprung men t.ex. Pjelax, Tjärlax och Kalax härleds av Karsten och andra ur finskan. Också sockennamnet Närpes har enligt de flesta språkforskare finskt ursprung, från Närvä, Närvijoki och (enligt Ahlbäck) Närvipää som på svenska blev Närpes.
Packalén Benjamin. Länsman i Närpes på senare delen av 1800-talet. En av initiativtagarna till Närpes första folkskola som sedan byggdes 1878 i Yttermark. Packalén byggde ca.1860 den gård som nu är Näsby daghem.
Pali-Maj. Maria Berg, född Uppgård. 1784-1867, bygdeskaldinna. Pali-Maj är en av de mest kända diktare som levat i Närpestrakten. Hon föddes den 10 december 1784 i Pörtom. Föräldrarna var Johan och Margareta Uppgård. Hon växte upp nära naturen i Pörtom, på Pali hemman, och det var också naturen som blev ett viktigt motiv i hennes dikter. Hon var mycket produktiv och många av hennes dikter finns inte längre bevarade. I den stora brand som förstörde nästan hela Vasa brann också den vissamling som Pali-Maj hade lämnat för tryckning. Andra dikter har aldrig blivit upptecknade. Men många finns bevarade, även om det som vanligt i dessa fall med gamla visor att det är oklart om alla är från hennes hand. "En älskelig vän uti världen jag har", brukar räknas till Pali-Majs dikter, liksom "När solen tänder sina strålar". Trygve Erikson konstaterar i en bok om Pali-Maj som han redigerat, att hennes dikter inte tilltalade den litterära kritiken, men att hon "diktade om det som stod alla nära: det strävsamma bondelivet, de tragiska händelser som utspelades i bygden, hon diktade om naturen och inte minst om kärleken, den sjävuppoffrande ochj självutplånande". Pali-Maj gifte sig med Matts Berg i Rangsby. Hon avled 11 oktober 1867. Stenar till hennes minne har rests både i Pörtom och Rangsby.
Pellfolk Axel. Mångårig viceordförande i kommunalfullmäktige på 1930- och 40-talet.
Pelkonen Johan Mikael. Närpes första kommunalläkare, anställdes 1890 och verkade till sin död 1907.
Penttilä-John. Se Bengtilä.
Petell Albinus. Kantor, ordförande i kommunalstämman 1882-87.
Peter. M/s. Namn på fartyg som 9.7 1906 anlände till Svartösund i Pjelax med vapen som ett led i kampen mot förryskningssträvandena. 2500 gevär och över en miljon patroner hade lastats på motorfartyget Peter i Lubeck. Fartyget lotsades mot Närpes av Adrian Sjögård som fanns med ombord och på den förut utsedda platsen Svartösund lossades lasten på pråmar. Detta måste ske på en enda natt och det var mycket folk i rörelse, bl.a 22 pjelaxbor var med och lossade. Man klarade det på två timmar och tio minuter. Minnesmärke restes på Svartön 1936. En minnesfest hölls hundra år efter händelsen, i juli 2006.
Pettersborg. Gårdsgrupp i Rangsby, nybygge 1784.
Pjelax. Den sydligaste byn i Närpes, 440 inv. Skola, butik, postombud. Växthusnäringen betydande, även jordbruket viktigt.
Pjelax handelsbod. Butik i Pjelax sedan 2003, även lunchservering. Innehavare Anders Launonen. Föregicks av Rickséns butik på samma plats.
Pjelax nf/uf. Första föreningen bildades 1900 en ungdoms- och nykterhetsförening, 1932 blev den ungdomsförening. Paviljongen vid Rörgrund byggdes efter kriget, förstorades på 1970-talet.
Pjelaxfjärden. Stor havsvik i Pjelax. Det smala Svartösund och ett par öppningar norr om Svartön ger förbindelse med havet. Svartösund muddrades 1989. Norra ändan av fjärden viktig fågelrastplats. Fågeltorn. Båthamn vid Rörgrund. Sommarstugor, stuguthyrning. På västra stranden fanns på 1800-talet en betydande skeppsbyggnadsverksamhet.
Posten. Den första poststationen i Närpes öppnade i Övermark 1883. Poststation kom till Näsby 1889 och till Pörtom 1890. Två år senare blev stationen i Näsby uppklassad till postexpedition och Anna Holmudd utnämndes till postföreståndare. Finby, Yttermark, Pjelax, Nämpnäs Norrnäs och Rangsby hade på 1930-talet poststationer i gamla Närpes. Huvudposten i Näsby fanns först på nuvarande adressen Närpesvägen 27, EePee-tomten. Ca tio år senare flyttade posten till en tomt på andra sidan vägen på Närpesvägen 12, till ett hus som kallades södra Kambgården eller postgården. En tid var man också inrymd i norra ändan av Strandbergs hus, Närpesvägen 13 och åren 1965-70 fanns man i södra delen av "Grönviks". I Ämbetsverkshuset fanns posten sedan tills den upphörde i maj 2006 och postärendena i Närpes sköttes via postombud. I K-hallen placerades posten i Närpes centrum och i byarna ordnades vanligen med postombud i butikerna.
Pottarna. Gårdsgrupp i Öster Yttermark. Här fanns förr skola och butik.
Prebende. Åren 1811 till 1884 var Närpes församling ”personnelle annexa” åt biskopen i Åbo, vilket innebar att församlingen var ett slags förläning, prebende, till ärkebiskopsämbetet i Finland. Biskopen fick inkomsterna från församlingen men hann givetvis inte vara mycket i Närpes utan det var vicepräster som skötte kyrkoherdeåliggandena, avlönade av biskopen. Tre ärkebiskopar hann verka innan detta arrangemang upphörde, en ordning som inte tjänade församligen. Dessa tre var Jakob Tengström, Erik Gabriel Melartin och Edvard Bergenheim.
Prokopjeff Ioff. Handlare. På tomten Närpesvägen 27 i centrum fanns på 1880-talet en affär, "Ioffs handel". Det var frågan om en av de allra första butikerna i Näsby och den var säkerligen inte särskilt välsorterad. Tobak, pikanell, riskgryn, kaffe och socker fanns dock att köpa om man hade pengar. Det gick också att betala med produkter från bondgården, t.e.x. några ägg för en strut kaffe. Ioff Prokopjeff var ursprungligen rysk gårdfarihandlare.
Prästskogen. Område nedanför Goljatberget. Här finns bl.a. gammal boplats som har bördig skogsvegetation med inslag av krävande växter som vårärt och liljekonvalj. I närheten finns två höga granar, den högre över 30 meter och mer än 200 år gammal. En sk ryssugn och en raststuga finns i området.
Prästtallen. Gammal, numera död, tall ovanför Svartbäcken. Den fridlysta tallen sägs ha fått sitt namn av att prästen Israel Holstius, på flykt till Svartbäcken under 1808-09 års krig, skall ha klättrat upp i det höga trädet och därifrån sett hur ryssarna brände ner prästgården och gårdar i Finby.
Prästön. Åsbildning i Claresund, drygt en km söder om kyrkan. Före ca år 1300 en ö. Namnet enligt Olav Ahlbäck "den till prästbolet hörande ön".
Pälsdjursnäringen. Med en trevande början kom pälsdjursnäringen så småningom igång i Närpes. Man försökte med olika djur och olika sorters foder. I Norrnäs gjordes t.ex. försök med nutria- eller sumpbäverfarmning på 1930-talet. Då började man också med rävfarmning. På 1940-talet kom minkarna i mindre skala. På 1960-talet och blev pälsdjursuppfödningen en näring av betydelse i Närpes. Då hade också foderköket Nä-Rö byggts i Norrnäs.
Pörtehemmet. Åldringshem i Pörtom, invigt 1992.
Pörtom. Tidigare självständig kommun som 1973 fusionerades med Övermark och Närpes. Ca 1000 inv. I centrum finns skola, restaurang, bank, postombud, kyrka och bönehus, museum, uf-lokal, bostadsområden. I övrigt är jord- och skogsbruket fortfarande viktigt, kombinerat med specialnäringar.
Pörtom kyrka. Den nuvarande kyrkan byggdes 1783 och ersatte då Pörtoms första kyrka. Kyrkobyggnaden är långsmal, av trä och med ett klocktorn i västra ändan där också huvudingången finns. Renoverades senast 2013-14 då den bl.a. fick ny ytterfärg.
Pörtom servicecenter. Tidigare kommungården i Pörtom som 2011-12 byggdes om till servicecenter med äldreboende, bibliotek med mera.
Pörtom uf. Bildades 1895. Dans- och festverksamhet i egen lokal, på senare tid har revyverksamheten varit viktig.
Raivola. Edith Södergrans hemort i ryska Karelen. Vänort till Närpes. I Raivola finns ett minnesmärke över Edith Södergran, rest av Finlands svenska författarförening och en bit därifrån en lättsam statyett av hennes favoritkatt Totti.
Ragvalds Johan Petter. 1856-1925, spelman, Övermark. Den mest kända av de gamla bygdespelmännen. Ragvalds skrev också egna låtar. Han var även fiolbyggare. Han levde under knappa omständigheter som snickare och diversearbetare. Deltog i många spelmanstävlingar och var också på turné i Sverige tillsammans med Johan Erik Taklax.
Ragvalds spelmanslag. Bildades 1970 som en följd av ett nyvaknat intresset för spelmansmusik. Spelmanslaget nådde goda framgångar och gav 1977 ut en skiva. Följande år åkte man på turné till emigranttrakterna i USA. 1980 stod man tillsammans med Närpes spelmansgille som värd för den finlandssvenska spelmansstämman i Närpes.
Ramstedt Johan. 1724-98. Närpes församlings första orgelnist från 1747. Han var också första innehavare av kantorsbostället i södra Finby som efter honom kallades Johannesberg. Hans son Nils var även orgelnist i Närpes.
Randelin Jacobus. Präst, kaplan i Närpes från 1739. Han var född i Kisko i sydvästra Finland. Hans son Nathanael var bonde på faderns hemman Uppgård i Bäckby.
Rangsby. By i västra Närpes 351 inv (1980). Namnet Rangsby förekommer första gången i skrift 1442. Skärgården viktig, speciellt Fagerö med festplats / paviljong och småbåtshamn.
Rangsby uf. Bildades under 1900-talets första årtionde. Ungdomslokal invigdes 1911. 1966 byggdes nya danspaviljongen på Fagerö, den utvecklades sedan till en av Österbottens främsta dansplatser.
Rasmussen Charles. Kommunalläkare i Närpes 1919-36. En uppskattad och mångsidig läkare.
Reichenbac Elias. Av tysk släkt, under 1600-talets förra del kommendör på Waxholms fästning utanför Stockholm. Efter sin tjänstgöring flyttade han med sin hustru Agneta till Närpes och togs här om hand i prästgården av svärsonen kyrkoherde Elias Holmius. Paret Reichenbacs gravsten fanns tidigare i kyrkan men har numera förkommit.
Resandehem. Närpes fick sitt första resandehem 1930 när Selma Korsbäck öppnade Resandehem och kafe Centrum invid gamla stenbron. 1934 öppnade Otto Mangs ett resandehem högre upp i Näsby, det köptes ett par år senare av Anna och August Ivars som drev verksamheten till 1947. Gerda Smeds hade rörelsen en kort tid på 1950-talet.
Reservkompaniet, se Närpes reservkompani.
Riksåttan. Riksväg 8, Europaväg 8. Byggdes genom Närpes i slutet på 1950-talet. Viadukten över järnvägen på Kallmossen byggdes sommaren 1959. En ny viadukt, 2,5 m bredare, byggdes 2004.
Risnäsmossen. Stort moss- och myrområde i västra Övermark. Omfattas av myrskyddsprogrammet.
Risnästräsket. Liten skogssjö, ca 800 m lång, i norra delen av Rinäsmossen-området.
Risåsen. Gårdsgrupp i Öster Yttermark. Här fanns förr Bjurmossa ångsåg. Vid riksvägen fanns en servicestation, den brann 1991.
Rusk Bertil Arvidsson. Kalax. Betrodd man på 1600-talet, även riksdagsman.
Rutch Julia. Rysk medborgare, kom till Närpes 1884 tillsammans med mor och systrar. Handlande i Näsby, finsömmerska.
Ryssbacken. Så kallades den backe i Finby där Närpes reservkompanis kaserner fanns på 1800-talet och början av 1900-talet.Kasernerna användes först av reservkompaniet, sedan av ryska vaktstyrkor i samband med första världskriget. Hösten 1916 fanns 200-300 ryska soldater i kasernera. Ett år senare fanns en mindre styrka kvar, som avväpnades i samband med händelserna 1918. I mars 1918 inrättades i samband med inbördeskriget ett fångläger på Ryssbacken med sammanlagt 230 fångar. Förhållandena i lägret var dåliga, fångar dog av umbäranden. I juni transporterades fångarna vidare till lägret i Ekenäs. Efter kriget användes kasernerna av skyddskåren. I dag finns karosserifabriken Närko på fd. Ryssbacken.
Rörgrund. Danspaviljong, småbåtshamn med båthus vid Pjelaxfjärden. Paviljongen förr betydande dansplats, numera mest sommarfester och bröllop.
Rörgrundsvägen. Väg i Pjelax, från bycentrum till Rörgrund.
Salpetersjudning. Binäring till jordbruket förr. I sk. sjudarlador, som vanligen ägdes gemensamt av flera bönder, framställdes salpeter som sedan såldes till krutbruket i Seinäjoki. Salpeterberedningen upphörde i Närpestrakten i slutet av 1800-talet.
Samservicebyrån. Byrån bildades som en följd av ändrade statliga servicefunktioner och nya sätt att sköta serviceärenden via datortjänster. Folkpensionsanstalten och arbetskraftsbyrån ersattes av samservicebyrån som öppnade i fd. ämbetsverkshuset 2016. Byrån tar emot handlingar, ger råd om hur ärenden kan skötas, kan visa hur elektroniska tjänster fungerar och slussar kunderna vidare. Byrån betjänar TE-byråns och FPA:s kunder. 2019 hade byrån öppet på tisdagar och betjänade i övrigt via tidsbeställning.
Sanemossen. Stort mossområde i norra delen av Pörtom och på Malaxsidan av rån.
Sandelin Anders Henrik. Sjökapten, född 1848 i Närpes. Som ung tjänstgjorde han på olika skutor i den så kallade bondeseglationen, en verksamhet som var livlig i Sydösterbotten. Stegvis utbildade han sig inom sjömansyrket samtidigt som han praktiserade båtbyggeri vid lokala varv. 1883 avlade han sjökaptensexamen. Han var kapten bl.a. på barkskeppet Dagmar som byggdes i Pjelax.
Scuba 77. Sportdykarnas klubb i Närpes, grundad 1977. Gjorde en viktig insats i samband med marinarkeologiska forskningar kring den ryska galärflottans rörelser i Bottniska viken under Stora ofreden på 1700-talet. En bronskanon från den tiden hittades av dykarklubben utanför Truthällan 1978, den finns nu i stadshusets aula. Många andra historiskt värdefulla fynd gjordes på de dykarläger som hölls i samarbete med Jakobstads museum på 1980-talet.
Sidbäck Börje. Journalist, publicist. Många år lokalredaktör i Närpes för Vasabladet. Medarbetare i en rad tidningar och tidskrifter. Aktiv inom Närpes hembygdsförenings boksektion. Har medverkat i utgivningen av många lokalhistoriska verk i Närpes. Utgav 1998 sjävbiografiska "Människor jag mött".
Sigg Paulina. Framgångsrik friidrottare i IF Kraft. Hennes personliga rekord i stavhopp 415 var i flera år finländskt rekord. Deltog i EM i Munchen 2002.
Sikström Erik. Kantor i Närpes, från 1987 i Pörtom. Bildade och ledde flera lokala körer och även en stråkorkester. Pensionerad 1990.
Silfversten Karl J. Emigrerade 1899 från Tjärlax. Blev präst i USA och verkade i finlandssvenska emigrantförsamlingar, främst i Bethel Lutheran Church i Duluth 1920-1946. Flitig publicist, utgav även 1927 boken Hälsningar från hembygden samt 1931 Finlandssvenskar i Amerika.
Simhallen. Byggdes 1976 vid Mosebacke skolområde, grundrenoverades 2002. Förutom simbassäng och terapibassäng finns gymnastiksal, bowlingbanor, gym.
Sjukhus. Närpes fick sitt första sjukhus 1908 i Näsby centrum på den plats där parken finns i dag. 1914 kompletterades sjukhuset med en tuberkulosavdelning. 1955 byggdes det nya sjukhuset i Klaresund som fortfarande är i användning. 1972 började man bygga den nya hälsocentralen i anslutning till sjukhuset. Sjukhuset upprätthölls av kommunen fram till 1969 när ett kommunförbund med Närpes, Kaskö och Övermark bildades. Korsnäs, Pörtom och Tjöck var en tid också med i kommunalförbundet.
Sjöbacka Rainer. Född i Esse. Kyrkoherde i Övermark från 1970 till 1994. Även medlem i kommunfullmäktige.
Sjöberg Boris. Född i Pjelax 1930, matematiker. Sjöberg disputerade 1963 och var ordinarie professor i matematik vid Åbo akademi 1971-1993. En bok om Sjöberg, En matimatikers väg, utgavs 2021 av hustrun Elsie Sjöberg.
Sjöberg Ole. Fil.dr. född i Pjelax 1942. Bosatt i Åbo, verkat som fysiker vid Åbo Akademi.
Skeppsbyggnad. I Närpes fanns förr en betydande skeppsbyggnation. Dels byggdes skepp för bondeseglationen, dels för försäljning. Enligt uppgift levererades t.ex. år 1550 från dåvarande storsocknen Närpes till Stockholms tullverk 17 st tullbåtar. Skeppsbyggnadsplatser fanns i de flesta strandbyar t.ex. på Västerlandet i Pjelax och Granön i Tjärlax.
Skiftesförrättning. Delning av mark på landsbygden, jorddelning. Solskiftet från 1200- och 1300-talet delade in marken i små lotter så att varje gård skulle få bruka någon del av den bästa jorden. I mitten av 1700-talet förrättades storskiftet. Bönderna fick nu större sammanhängande jordlotter, men fortfarande inom den gamla byaorganisationen. Med ett modernare jordbruk blev storskiftets många små skiften ohanterliga och mot slutet av 1800-talet ställdes krav i våra trakter på ett nyskifte, som skulle leda till att bönderna skulle få sin mark i ett eller några få skiften. Skiftena var utdragna förrättningar som ledde till många tvister och processer. Nyskiftet gav många fördelar och var oundvikligt, men ledde samtidigt till att de gamla byarnas bebyggelse splittrades. I Pörtom kyrkby inleddes skiftet i början av 1880-talet och var slutfört 1899. I några byar i Närpes inleddes nyskiftet på 1890-talet, i andra i början av 1900-talet och på 1920-talet var alla genomförda. I Övermark inleddes skiftet år 1900 och vann laga kraft 19.11 1921.
Skjutsar, skjutshållning. System för transport förr. Man höll hästar och kuskar vid gästgiverierna för resandes behov. Det var bönderna i socknen som tillsammans med gästgivaren hade skyldighet att hålla hästar, antalet bestämdes av sockenstämman men vanligen var det 2-4 hästar som skulle finnas till hands. När antalet resande ökade i mitten på 1800-talet kunde 7 hästar finnas vid hållstugan på Ivars i Näsby. Systemet upphörde 1887 när skjutsandet lades ut på entreprenad.
Skrattnäs. Gårdsgrupp i södra Närpes vid Pjelaxfjärden.
Skrattnäsvägen. Väg från Pjelax till Kristinestad, längs Pjelaxfjärdens östra strand.
Skrifvars Karl Johan. Bonde. Ordförande i kommunalnämnden 1900-29. Skrifvars var ordförande under en tid när det nästan inte fanns några tjänstemän, han kom att sköta många kommunala angelägenheter under sina trettio år som nämndordförande. "En sällsynt lång och märklig gärning", sägs det i boken Närpes igår och idag.
Skuthälla Gustav. Kommundirektör/stadsdirektör i Närpes 1982-2007. Skuthälla kom till Närpes som skoldirektör men hann verka bara en kort tid innan han blev tf kommundirektör och sedan ordinarie. Skuthälla har också haft olika uppdrag, bl.a. i EU:s regionkommitté under flera år.
Slottsbacken. Gottböle. Den sista platsen för avrättningar i Närpes tingslag. Henrik Söderholm var den siste som avrättades här, den 1 oktober 1817. Han hade begått ett rånmord vid Hinjärv träsk.
Slättens mystik. Evenemang med underhållning och konst på sensommaren i Närpes. Startade år 2000 på Söff och hålls numera i Närpes centrum.
Smeds Bjarne. Chefredaktör, tidningschef på Syd-Österbotten 1990-2008. Tidigare föreståndare för Övermark skola. Medverkat i flera lokalhistoriska verk, även gett ut bok om Johan Henrik Franzéns dagbok 1864-68.
Smeds Matts Mattsson. Riksdagsman 1742-43, 1746. Kom under 1746 års riksdag i konflikt med kyrkoherden i Närpes Henric Carlborg vilket ledde till rättegång.
Snickars Gabriel. Bonde, häradsdomare. Ordförande i kommunalstämman 1879-81, i -nämnden 86-94.
Snickars Lennart. Finby. Skräddare, skådespelare. Omtyckt i olika roller vid vridläktaren, bl.a. som Halme i dramatiseringen av Väinö Linnas bok. Därefter på Vasa Teater till 1981.
Snickars Maja Lisa. "Snickarsmor". Bondehustru, ledare för en inomkyrklig böne- och läsargrupp i Finby under 1800-talets senare hälft. Gruppen var en av flera liknande i Sydösterbotten vid denna tid, Finby-gruppen ansågs vara den ledande, mycket tack vare "Snickarsmors" starka ledarskap och personlighet.
Snickars Peter. Regissör av flera pjäser vid Närpes Teater, även pjäsförfattare.
Sophia. Tremastat barkskepp, det största av skeppen som byggdes av närpesbor på 1800-talet, 38,3 m långt, 9,2 meter brett och med 4,5 meters djupgående. Sophia byggdes i Kaskö 1876 av skeppsbyggmästaren Anders J. Granskog, ägdes av närpesbor och även några ålänningar, inledde sin jungfruresa 21.8 1876 till Barcelona och seglade sedan i 19 år innan hon gick på grund i Sydnorge 1895 och höggs upp i Eggersund.
Sparbanken. Se Närpes Sparbank.
Spelgubbliden. Tidigare gårdsgrupp i Yttermark norr om Risåsen.
Spinnrockar. I Ståbacka fanns förr en betydande spinnrockstillverkning. Det började med att svarvaren Gabriel Ehrström tillverkade spinnrockar i Övermark. Han gifte sig 1815 med Helena Unis och flyttade till hennes hemby Ståbacka. Här blev han bonde men fortsatte med spinnrockstillverkningen och den verksamheten togs senare över av hans söner. Spinnrockarna från Stobacka hade gott rykte och såldes i trakten men även i städerna och tidvis på Åland. Drygt hundra spinnrockar per år tillverkades under 1800-talet. Tre generationer Hannus i samma by har också svarvat och tillverkat spinnrockar. Efterfrågan på spinnrockar minskade på 1930-talet och i Stobacka upphörde tillverkningen av dessa på 1950-talet, med svarvandet har här fortsatt in till vår tid.
Stadshuset. Stadens administrativa centrum. Byggdes 1980 och tillbyggdes med bibliotek och MI-utrymmen 1997. Ett femtiotal kommunala tjänstemän arbetar i stadshuset. -Närpes första kommunala kansli var inrymt i ett gammalt hus som fanns på adressen Närpesvägen 16. 1947 flyttade man över vägen till fd Ivars resandehem och verkade där till 1955 när gamla sjukhuset byggdes om till kommunalgård. Här stannade man tills det blev dags att flytta till nuvarande administartionsbyggnad 1980. På 1920-talet var kansliet inte öppet så ofta, det fanns ju nästan ingen personal, men från början av 1930-talet hölls kansliet öppet några timmar varje vardag.
Stark Mikael. Född i Nämpnäs, lärare i Harrström, på sin tid känd kör- och allsångsledare "Allsångs Micko".
Stella Polaris. Täcknamn för en militär operation som gick ut på att i krigets slutskede frakta viktiga papper och personer i nyckelställning inom underrättelseväsendet till Sverige i händelse av en rysk invasion. En del av denna operation genomfördes via Nämpnäs. En minnessten över händelsen avtäcktes vid Österfjärden i Nämpnäs hösten 2001.
Sten John Ivar. Bodbacka. Emigrant, uppfinnare, hade bl.a. en låsfabrik i Illinois. Byggde ett hus av stampad lera i Bodbacka, något som väckte stor uppmärksamhet på sin tid.
Stenarbeten. Se Bölegraniten. Stenbearbetningen har koncentrerats till Böle, men också i Norrnäs fanns stenslipare. Josef Backlund hade stensliperi på 1930-talet.
Stenlund Bengt. Född i Sideby, 1948 taxeringssekreterare i Närpes, 1952-60 sjukhusekonom och bokförare. 1960-70 kommunalsekreterare i Närpes.
Stenströms cementgjuteri. I Nämpnäs finns gott om sand och där uppstod flera cementgjuterier under förra delen av 1900-talet. Stenströms cementgjuteri grundades av Konrad Stenström 1932 och utvecklades till en rätt omfattande verksamhet med tillverkning av cementtegel, rör, takplattor, gångplattor mm.
Stenwall Bengt. Finby. Närpes första kommundirektör 1957-80, ordf. i kommunstyrelsen. Son till Edvin Stenwall.
Stenwall Edvin. Präst i Närpes, teol.dr. kyrkoherde 1943-70. Född 1899 i Pargas, prästvigdes 1923 och blev kaplan i Närpes 1926. Stenwall var aktiv inom fredsrörelsen och utgav tidskriften Frid på jorden 1926-39. Postumt utgavs hans bok Frid på jorden 1976. Riksdagsman 1936-38, ordförande i kommunalfullmäktige 1946-56. Stenwall avled 1976. Se även Kyrkoherdevalet 1938.
Stjernberg Anders Gustav. Präst, kyrkoherde i Övermark från 1945-49. Senare föreståndare för evangeliföreningen och var då med om att starta dess mission i Kenya.
Stobacka. Se Ståbacka.
Storbjörk Leander, f. 1881 i Kronoby, lärare från 1926 på Närpes folkhögskola, rektor 1945-53.
Storskatsund. Sund i Tjärlax som genom sitt stora vattendjup utgjort naturhamn för också större fartyg. Känd bl.a. för de fynd som gjort i närheten efter den ryska galärflotta som råkade ut för storm här under Stora ofreden varvid flera fartg sjönk. Uppe på land finns ett stort antal sk. ryssugnar som tros härstamma från samma tid. I Storskatsund sjönk också en båt som hade fraktat vapen till den finsk-svenska hären under Stora ofreden.
Storövägen. Väg i södra Närpes, från Skrattnäsvägen till Storön.
Strandberg Einar. 1905-74. Lektor, medförfattare till det lokalhistoriska verket Närpes igår och idag.
Strandberg Otto. Handelsman. Från 1908 hade Strandberg eget affärshus i Näsby och verkade där i ett halvt sekel. Standberg dog 1963 och affärshuset vid "Strandbergs korsning" revs 1982 för att ge plats åt sparbankens nybygge.
Ström Hjörvald. Apotekare. Ordförande i kommunalfullmäktige 1957-60.
Ståbacka. By i södra Närpes, 60 inv. Jordbruk, växthus. Förr känd för tillverkning av spinnrockar. I Ståbacka finns Frank Mangs center, evangelisten Frank Mangs hemgård som köptes 2002 av ett bolag som tillsammans med en förening driver verksamhet där.
Ståbacka sjöväg. Väg från Kaskövägen till Ståbacka sjöbodar.
Sundblad V.A. Organist i Närpes 1895-1930.
Sundman F.A. Länsman i Närpes på 1910-talet. När han flyttade från orten sålde han sin gård vid centrumvägen (på nuvarande Mitt i stan-husets plats) till kommunen och den blev 1920 Närpes första kommunalkansli.
Svalskulla. Gårdsgrupp i södra Närpes invid Pjelaxfjärdens östra strand.
Svartbäck. Gårdsgrupp i nordöstra Finby. Nybygge 1703.
Svartbäck Uno. Bankdirektör, politiker. Från 1965 ordförande i kommunalfullmäktige, efter kommunsammanslagningen även ordförande för det nya fullmäktige.
Svartbäcken. Gårdsgrupp i östra Finby.
Svartö. Större holme vid Pjelaxfjärdens sydvästra del.
Svartösund. Sund mellan Pjelaxfjärden och havsvikarna utanför. Se Pjelaxfjärden.
Svenska Österbottens folkakademi. Se Söff.
Syd-Österbotten. Tidning för södra Österbotten, utkommer tre dagar i veckan. Tidningen startade 1 september 1897 som Kristinestads Tidning. Den blev indragen i december 1900. Nya försök med lokaltidning gjordes 1902 och i januari 1903 började tidningen Syd-Österbotten utkomma. Genom fusion 1980 med Kaskö Tidning, senare Närpes Tidning, blev S-Ö tidning för hela området. Tryckeriet stationerades i Närpes på 1970-talet och 1993 började tidningen tryckas i Vasa. S-Ö uppgick i Harry Schaumanstiftelsens tidningar 1992 men har fortsatt att utkomma som en självständig tidning. Chefredaktörer sedan fusionen 1980 har varit Björn Hindström 1970-1990, Bjarne Smeds 1990-2008 och Mats Ekman från 2008.
Sågar. Större sågar i Närpes var Närpes Andelskvarn, senare Närpes såg som verkade i Näsby fram till 1966, samt Långfors såg i Övermark och Böle såg fram till 1989.
Sälskelettet. Det viktigaste fornfyndet som hittats i Närpes. Ungefär 2800 år f.kr. blev en grönlandssäl jagad och sjönk skadad till havsbottnen. I bottenleran bevarades skelettet och den harpun av älgben som den okände jägaren använt. När bröderna Valfrid och Einar Kullman i Finby 1935 gjorde dikningsarbeten på Kallmossen hittade man skelettet och harpunen. Landhöjningen hade gjort att fyndet nu fanns på torra land, på Kallmossen några hundra meter öster om riksåttan. Skelettet och harpunen är permanent utställda på fornavdelningen vid Nationalmuseum i Helsingfors.
Södergran Edith. Författare. En av de främsta inom nordisk modernism. Edith Södergrans far Matts härstammade från Tjärlax by i Närpes. Edith torde inte själv ha besökt Närpes. Hon föddes i St. Petersburg 1892 och dog i Raivola i Karelen 1923.
Södergran-sällskapet. Bildades 1984 på Söff i Yttermark med dåvarande Söff-rektorn Trygve Erikson som initiativtagare. Södergransällskapet ordnar föreläsningar, seminarier och resor, bl.a. har man flera gånger besökt Edith Södergrans hemort Raivola och St. Petersburg.
Södergrann Johan August. Lärare i Tjärlax skola i 41 år. En tid föreståndare för kommunalhemmet. Medlem av kommunfullmäktige 1933-45. Södergrann hade många förtroendeuppdrag och var aktiv lokalhistoriker.
Södergrann Karl. Närpes första kommunalsekreterare 1930-60.
Söderholm. Gårdsgrupp förr i norra Övermark invid Hinjärvträsk. Blev öde på grund av emigrationen.
Söderholm Henric. Den siste som avrättades i Närpes. Avrättningen skedde genom halshuggning den 1 oktober 1817 på Slottsbacken i Gottböle. Söderholm hade 1813 mördat en man vid Hinjärv träsk.
Söderman Josef. Bonde, Kalx. Ordförande i kommunalnämnden 1876-85. Lantdagsman 1888.
Söderqvist Joel. Född i Yttermark, blev folkskollärare 1936, tjänstgjorde vid Näveråsens skola och sedan vid centralskolan. Engagerad i konstklubben i Närpes.
Söff. Svenska Österbottens folkhögskola-folkakademi. Startade 1901 med Jacob Tegengren som första rektor. Blev folkakademi i början på 1960-talet när nuvarande fastighet byggdes. Skolan hade på 1970- och 80-talen närmare hundra elever. Nya utbildningsvägar för ungdomen och minskande årskullar gjorde att elevunderlaget krympte och år 2000 upplöstes samkommunen. Svenska Folkskolans Vänner drev skolan under några år men drog sig ur 2006. Närpes stad, som tidigare övertagit fastigheterna, övertog nu också verksamheten, där invandrarundervisningen blev en viktig del. Ingår i Närpes vuxeninstitut. Musikinstitutet Legato verkar också i Söff.
Sörhannus Tom. Publicist, har gett ut flera böcker, bland annat med sina texter från bloggen FramStegen.net.
Tegengren Jacob f. 1875 i Vasa, rektor för Närpes folkhögskola i Yttermark från starten 1901 till 1915. Var också aktiv och kunnig amatörarkeolog med tillstånd från berörda myndigheter att även bedriva utgrävningar.
Tegelbränning. Att bränna tegel var en vanlig syssla på gårdarna förr. Mindre tegelbruk uppstod också i bygderna, i Finby startade ett bruk 1908 på Nixback och verkade i ca. tio år. Omkring 20 personer arbetade vid bruket. Brännugnen hade plats för drygt 40 000 tegelstenar.
Teir Anders. Ledare och dirigent för Närpes skolmusikkår under många år. Även aktiv i revysammanhang samt som producent av dialektlåtar tillsammans med Lasse Eriksson.
Telefoner. Närpes fick sin första telefon 1887 när linjen mellan Vasa och Kristinestad byggdes och en mellanstation inrättades vid Wilhelmina Sjöstens butik i Finby. Den första telefonväxeln monterades i Frans Henriksons handel i Näsby 1898. Här fanns växeln till 1919, handeln var då Hagas lanthandel. I Kambska gården fanns växeln 1919-36 och sedan i ett hus på andra sidan vägen (vid nuvarande Vestis) till 1957.
Tengström Jakob. Ärkebiskop med Närpes som prebendeförsamling. Se Prebende.
Thavonius Gabriel. Från 1692 vid Åbo akademi, kyrkoherde i Närpes 1698-1715, kontraktsprost. Tvingades fly till Sverige under stora ofreden sedan han blivit misshandlad av ryssarna och prästgården blivit uppbränd.
Tjärbränning. Viktig näring förr. Tjäran framställdes i milor, tjärdalar. Virket barkades delvis innan det avverkades för att öka produktionen av tjära. Sedan staplades virket i tjärdalen och dalen eldades under ständig kontroll. Av värmen pressades tjäran ur virket och samlades i dalbottnen där den sedan tappades i tunnor. Produkten användes främst som träimpregnering. Stora mängder tjära såldes tidvis till skeppsvarven i Sverige. Också i Närpes fanns en betydande tjärproduktion. En rekonstruktion av tjärbränning på gammalt sätt gjordes i Övermark 2013-17.
Tjärlax. By i Närpes, 120 inv. Strandby med riklig villabebyggelse t.ex på Granö och vid Österfjärden, camping/stugby.
Tokmanni. Varuhuskedja som etablerade sig i Närpes 2016 genom att starta ett hallbygge på den plats där Närpesgården tidigare stått. Öppning av hallen 9.3 2017.
Tomatkarnevalen. Sommarevenemang i Närpes i början av juli med marknadsförsäljning, program och "världens längsta tomatbord". Hölls första gången vid Rörgrund 1982. Karnevalen flyttades snart till Närpes centrum och centrumgatan stängs av för ett par dar när evenemanget pågår.
Tomatspelen. Idrottstävling i Mosedal, hålls varje år sedan 1982. Mosedal hade året innan fått allvädersbanor. Vanligen arrangeras tävlingen i början av juni.
Torp. I det gamla bondesamhället fanns ett system med torpare, som fick stuga och lite jord mot att dagsverken utfördes på den bondgård som torpet fanns. Systemet gav uppehälle åt mindre bemedlade och bönderna fick arbetskraft. Torpväsendet upphörde under 1900-talets förra del. Det fanns även soldattorp.
Trafik. Förr i tiden färdades man betydligt mindre än i dag, till lands fanns varken vägar eller fordon. Den första längre vägen i Närpes som var mer än stig eller ridväg var Strandvägen som tog form på 1500-talet (se Vägar). Häst och kärra eller släde var länge de åkdon som dominerade på vägarna. På 1800-talet kom cykeln till Närpes, det sägs att den första cykeln köptes av Josef Gros i Finby på 1870-talet. Från 1912 kunde man åka tåg från Finby station till Kaskö eller mot Seinäjoki. Den första bilen togs hem från Amerika av Oskar Eriksson i Nämpnäs våren 1914. K.H. Jylli i Kristinestad öppnade traktens första busslinje 1932, den övertogs ett par år senare av M. Haglund i Kaskö.
Trast Rötger och Fredrik. Födda i Pjelax i slutet av 1300-talet. Bröderna blev lärda män som studerade i Åbo och vid Sorbonne i Paris. De återvände till Finland och verkade som präster, båda utnämndes också till domprostar vid Åbo domkyrka. Minnessten över bröderna har rests vid Pjelax skola.
Träskböle. By i nordvästra Närpes, 130 inv. Jordbruk, växthus. Byn hörde förr till Korsnäs och överfördes till Närpes i samband med kommunreformen 1973.
Träskböle Monica. Senare Loseth. Författare, lyriker. Född i Helsingfors, gifte sig och bodde 25 år i Träskböle by, gav ut fem diktsamlingar.
Tuberkulos. Folksjukdom förr som skördade många offer också i Närpes. Sjukdomen uppträdde redan på 1700-talet och kunde stävjas först på 1950-talet när vaccin och mediciner började finnas tillgängliga, samtidigt som levnadsstandarden steg. -Melcer Johansson nämner i sin skrift om Närpes sjukhus att mellan 1749 och 1961 skördade tuberkulosen enbart i Närpes 3224 liv, de flesta av dem var unga människor.
Tåg August. 1871-1959. Bonde, Pjelax. Lantdagsman 1911-14, 1917-18. Riksdagsman 1927-29. Elektor 1943. Kommunalfullmäktiges ordförande 1919-23.
Täckdikning. Redan på 1800-talet gjordes sk. stendiken, täckta diken fyllda med stenar, som fungerade dränerande. På 1920-talet började man i dräneringsföreningens regi i Yttermark att spika dräneringsrör av bräder och täckdikade på det sättet. 1932 gjordes de första dräneringarna i Yttermark med tegelrör.
Töjby. By i nordvästra Närpes. 320 inv. Pälsdjursnäring, växthus, jordbruk. Bank, butik. Byn hörde förr till Korsnäs och överfördes till Närpes i samband med kommunreformen 1973. Gårdsgrupp Blaxnäs.
Töjbyviken. Havsvik i Töjby skärgård. Förr såg och hamnplats för trävaruhantering. Inne vid viken finns danspaviljong.
Udd Robert. Direktör, Näsby. Tidigare vd för Grönlund i Kaskö. Varit medlem i kommunfullmäktige, gruppordförande, ordförande för kulturnämnden. Varit mångårig ordförande för Närpes centralantennandelslag och När-TV.
Ulfsparre Johan Månsson. Ståthållare (landshövding) i Österbotten 1622-1632. Närvarande vid hösttinget i Närpes 1626 när det avgjordes vilken av vägarna till Vasa som Närpesborna skulle underhålla, strandvägen eller övre vägen via Pörtom och Malax. Beslutet blev att strandvägen skulle hållas i skick. Därefter dröjde det ända till 1770-talet innan den betydligt kortare övre vägen till Vasa byggdes.
Uljensvägen. Väg i Öster Yttermark, mellan Östra linjen och riksåttan.
Unis. Hemman i Ståbacka, känd för spinnrockstillverkning sedan Övermarkbon Gabriel Ehrström 1815 gift sig med Helena Unis och här fortsatt den spinnrockstillverkning han tidigare inlett i Övermark. Hans söner fortsatte med arbetet, t.ex. 1890 tillverkades 145 spinnrockar på Unis.
Unituli Oy. Madrassfabrik, se Hilding Anders.
Urmakare. Förr fanns urmakare som kunde göra klockor åt folk innan de masstillverkade klockorna kom. Mest kända i våra trakter är några urmakare i Övermark, t.ex. Johan Erik Hedman. Även Vilhelm Ahlholm i Aspnäs var urmakare och tillverkade klockor.
Valsberg Eugen. Klockringare i Närpes kyrka. Tillträdde som ringare 1948 och blev den siste som ringde i klockorna manuellt, det gjorde han fram till 1972 när ringningen blev elektrisk och automatisk.
Valsberget. Berg ca 90 meter högt i östra Övermark vid Valsberg gårdsgrupp med fin utsikt över omgivande trakter.
Valsberg, Valsås. Gårdsgrupper i östra Övermark, bebyggdes i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Vägen genom gårdsgrupperna fortsätter till Sidbäck i Pörtom. I Valsberg finns också Närpes Vattens vattentag.
Vargberget. 67 meter över havet, 8 km no om Närpes centrum. Närheten till centrum och goda anläggningar har gjort Vargberget till ett populärt rekreationsområde för närpesborna under alla årstider. Utvecklandet av området tog sin början när Vargbergsstugan byggdes i slutet på 1960-talet. Stugan invigdes 1 mars 1970. Sedan dess har nya byggnader, bl.a. bastu, tillkommit, preparerade skidspår finns alltid i området när vädret tillåter och längre spår som utgår från Vargberget finns också. På senare tid har en skidskytteanläggning byggts. En särskild förening ansvarar för området.
Vargholmen. Tidigare holme, nu del av Kalax fastland. Även Varvsholmen. Småbåtshamn, danspaviljong "Oasen" är en sommarsamlingsplats, tillbyggd 2005.
Wargius Martinus. Kyrkoherde i Närpes 1610-1623. Även riksdagsman och enligt K.I. Nordlund en lärd person.
Vassan. Slätt i södra Finby vid ån. Namnet härstammar tydligen från den tid då åmynningen låg här.
Vattenandelslag. Vattenförsörjningen har varit en livsnödvändighet och förr hade vanligtvis gårdarna sina egna brunnar. Dessa kunde ha varierande vattenkvalitet och under perioder av torka kunde det bli brist på vatten. På 1900-talets förra hälft blev det vanligt att man i byar och gårdsgrupper gick samman i vattenandelslag. Man drog då vatten via stockrör från någon källa eller ytvattentag tilll gårdarna, ofta så att vattentaget var högre beläget och vattnet kunde rinna med självtryck. Stockar borrades först för hand och senare maskinellt och fogades ihop så att man kunde få flera kilometer rör. Så småningom kom fabrikstillverkade rör och när Närpes Vatten bildades 1967 upphörde de små vattenandelslagen även om ledningarna kunde vara i bruk också efter det för t.ex. växthusens behov.
Weegar Johannes. 1900-2005. Agronom. Betydande amatörarkeolog, hembygdsforskare. Bidrog i hög grad till Pörtom hembygdsförenings satsning på hembygdsområdet Dalbacken. Gjorde omfattande inventering av fornminnen i Pörom.
Wegeliusinstitutet. Finlandssvenskt musikinstitut vars sommarkurs arrangerades på Söff i Yttermark fram till 2009. Under två veckor i slutet av juli och början av augusti fanns drygt hundra barn och ungdomar och ett tjugotal lärare på plats. Under kursen ordnades en konsertserie i bygden, Musik i Sydösterbotten.
Venman Carl Vilhelm. Präst, född i Närpes, från 1811 kapellan i Närpes.
Wenman Israel Hannibal. Lantmätare i Närpes på 1700-talet, född i Uppsala. Bodde på eget hemman i Kåtnäs.
Wenman Karl-Johan. 1885-1964. Riksdagsman 1933-45 för socialdemokraterna. Även elektor i flera presidentval. Anslöt sig senare till DFFF. Medlem i kommunalfullmäktige 1931-60. Aktiv fredsvän.
Venman Markus. Bonde. Ordförande i kommunalnämnden o. -styrelsen 1946-56, ordförande i kommunalfullmäktige 1961-64.
Verkan. Hamnplats i Norrnäs, förr skeppsbyggplats. Paviljong, simplats, många båthus. Sommarfesten Norrnäsdagen har lång tradition här.
Wester Atle. Präst, född 1888 i Pjelax. Blev kyrkoherde i Maxmo och sedan i Nedervetil. Var även lektor vid Åbo klassiska lyceum på 1930-talet.
Wester Matts. Bonde, Finby. Sockenskrivare i mitten av 1800-talet, kyrkvärd.
Wester Lines. Bussföretag vars ursprung var K J Westers lastbilsföretag som startade på 1930-talet. 1947 köptes två begagnade bussar som sattes in på sträckan Närpes-Vasa. Uppgick i Veola-koncernen 2007.
Westerholm Sten. Rektor för Söff 1990-2001. Var även kyrkofullmäktiges ordförande.
Westman Rafael. Bankman, Pjelax 1911-98. Förtroendeman, skribent, aktiv hembygsforskare.
Wideroos Ulla-Maj. Riksdagsledamot 1995-2015, andra finansminister 2003-07. Före rikspolitikertiden sedan 1986 kommundirektör i Oravais. Flyttade till Närpes i mitten på 1990-talet och var även ledamot i Närpes stadsfullmäktige.
Viiti. Österskogen. Gårdsgrupp vid rån mellan Närpes och Teuva. De första bebyggarna bosatte sig här 1915.
Wikar Henric Jacob. Född 1752, upptäcktsresande. Wikars mor var Närpesprästen Johan Henric Carlborgs dotter Margaretha som gifte sig med lantmätaren Wikar från Kronoby. Sonen Henric Jacob studerade vid kungliga akademin i Åbo och blev sedan anställd av ostindiska kompaniet och flyttade till deras kontor i Kapstaden, Sydafrika. Under fyra år vistades Wikar i norra delarna av Sydafrika och levde tidvis tillsammans med de ursprungsfolk som då ännu fanns där. Han skrev en journal om khoisanfolket och deras kultur, en för sin tid unik text som har använts i flera vetenskapliga arbeten.
Wiklund Boris. Murare, mästerspelman. Övermark. Den mest kända av de senare fiolspelmännen i Närpes. Wiklund utnämndes till mästerspelman vid folkmusikfestivalen i Kaustby 1986 och tre år senare blev han finsk mästare vid Spelit. 1992 fick han spelmansförbundets högsta utmärkelse Ottostatyetten.
Vindkraft. Den första vindkraftsparken byggdes i Pjelax Svalskulla med fem kraftverk 2014. Följande område som byggdes var Kalax som blev klart 2020 med 21 kraftverk och Övermark Hedet som började producera el 2021 med 18 kraftverk, och Norrskogen där kraftverken restes 2022. Pjelax-Böle vindkraftspark påbörjades 2022. Björkliden nära Hedet har fått bygglov för sju kraftverk.
Vocana. 1983 startade Österbottens centralyrkesskola en filial i Närpes. 1984 bildades Sydösterbottens yrkesskola och en skolbyggnad uppfördes, som invigdes hösten 1985. Skolan har flera gånger byggts till, senast 2003 med ny aula och utrymmen för dataundervisningen. Vocana, som skolan senare hette, hade i början av 2000-talet följande utbildningslinjer: datalinjen, maskin&metall, logistik, bygg, VVS och kocklinje. Utbildningen är treårig. Vocana har också kursverksamhet och samarbetar med gymnasiet. Från början av 2009 uppgick Vocana i YA, Yrkesakademin i Österbotten.
Votivskeppet. Vid ena väggen i västra korset i Närpes kyrka finns ett så kallat votivskepp. Sådana skänktes förr till kyrkor, det i Närpes är dock ganska nytt, från 1988. Det är byggt av ålänningen Viktor Andersson och föreställer barkskeppet Sophia. Votivskeppet fästes på sin plats i södra korsarmen 10 juli 1988. En insamling hade hållits för att bekosta votivskeppet, det enda i Närpes kyrka. Förebilden, skeppet Sophia, byggdes 1876 i Kaskö av skeppsbyggmästaren Anders J. Granskog. Det fanns ett trettiotal delägare i Sophia, de flesta Närpesbor men också sex ålänningar.Jungfruresan gick 21 augusti 1876 från Kaskö till Barcelona. Därefter seglade Sophia med sina tre master och 18 segel i drygt 19 år och hann besöka många europeiska och amerikanska hamnar t.ex. i Alabama, Luisiana och New Orleans. De sista åren ägdes hon av en redare i Rå i Skåne. Sista resan slutade 1895 i sydnorska Eggersund där Sophia höggs upp efter att ha blivit svårt skadad vid en grundstötning. (Uppgifterna hämtade ur När-TV-intervju med Nils Sax, en av initiativtagarna till insamlingen för votivskeppet.)
Vridläktaren. Närpes Teaters område i Öjskogsparken. Läktaren byggdes 1966 och var då den andra i sitt slag i Finland. Den ombyggdes och moderniserades 2010. Till området hör också rekvisita- omklädnings- och serveringsutrymmen. Ett lokomotiv flyttades hit 1974. Till detta hör också en bit järnväg och en tredjeklassvagn, den enda kvarvarande i sitt slag i landet. Om pjäser: se Närpes teater.
Vägar. De första vägarna var ridvägar och vintervägar. Senare började postvägar byggas i våra trakter, den väg som under svenska tiden gick runt Bottniska viken passerade också Närpes. Den kom söderifrån genom Pjelax och Böle, via Gottböle till Finby och över ån vid "Gamälbron" i Finby. På andra sidan ån följde den åkanten en bit och svängde vid nuvarande Dynamohuset upp mot Kalax och strandbyarna. En annan väg följde av gammalt västra åstranden genom Närpes, Övermark och Pörtom och fortsatte som vinterväg mot Vasa. Senare, på 1700-talet, byggdes den nuvarande raka vägen en bit från ån. Senare har många vägar byggts mellan byar och bosättningar. Skogsvägar gick till skiften och fäbodställen. Med modernt skogsbruk följde kravet på skogsbilvägar. Vägbyggandet och underhållet var förr en betungande uppgift, senare övertogs skötseln av fler och fler vägar av stat och kommun.
Vänorter. Närpes nordiska vänorter är Akranes på Island, Bamble i Norge, Tönder i Danmark och Västervik i Sverige. Vänortsstämmor hålls vart tredje år. Vänortskontakterna upprätthålls av föreningen Norden.
Vänortsmonument. I samband med vänortsstämman i Närpes 2008 avtäcktes på nya torget ett monument över Närpes nordiska vänorter. Monumentet tillkom på initiativ av föreningen Norden och är utformat av Karin Lipkin-Forsén och tillverkat av Martin Vikström.
Västligast. Finlands västligaste fastlandskust finns i Närpes, Storskäret i Töjby.
Ylsebäck. Numera Ylsöbäck. Gårdsgrupp i Träskböle, hörande till Rangsby. Enligt Rangsbyboken var det soldaten Jacob Dyrendahl som anlade nybygget Ylsebäck 1782 och sedan bodde där med sin hustru Beata Andersdotter och deras barn.
Yrkesakademin, YA. Se Vocana.
Yttermark. Drygt 1000 inv. En av de större byarna i Närpes. Skola, bank. Slättlandet i Närpes ådal har gett goda förutsättningar för jordbruk och fortfarande är det jordbruket som är den dominerande näringen i byn. Yttermark indelas inofficiellt i Väster eller Västra Yttermark och Öster eller Östra Yttermark med ån som gräns.
Yttermark skola. Den första folkskolan i Närpes byggdes i Yttermark och invigdes 1878. Huset står kvar, nuvarande Jacobsgården vid Söff. 1895 öppnade Öster Yttermark en egen skola i södra delen av byn och följande år för norra delen. Väster Yttermark byggde ny skola 1897. Gemensam skola för Yttermark byggdes 1989.
Åbonde Johannes. 1902-84. Skolråd, folkskolinspektör. Gick i Nykarleby seminarium och var sedan lärare i Yttermark och Näverås folkskolor, därefter vid seminariets övningsskola i Nykarleby och från 1950 verkade han som folkskolinspektör. Åbonde gav 1972 ut boken Hemman och bönder i Yttermark by.
Åbro ångsåg. Såg, hyvleri mm. vid åbron i Yttermark i början på 1900-talet.
Ådalen. Andelsaffär. Bildades 1938 i Yttermark som ett svenskspråkigt arbetarandelslag, anslöts till partiaffären OTK. Första butiken öppnades i Näsby 1939 och i Yttermark byggdes ett affärshus som blev klart 1940. Dessutom hade man butiker i bl.a. Rangsby, Nämpnäs, Gottböle och Kalax, som mest tolv filialer. Man hade även butiksbil. 1962 öppnades varuhuset Ådalen i Näsby. Ådalen övertogs 1967 av andelsaffären Vasanejden.
Ån. Närpes å börjar i Jurva och rinner genom Pörtom, Övermark och Närpes till havet vid Närpesfjärden och slussen på Hundholmen. Ån utgör även råvattenkälla för Metsä-Botnias cellulosafabrik. Under förhistorisk tid gick havet ända upp mot åns källor och vartefter landhöjningen fortgick formades åfåran i den forna havsviken. Den sista sträckningen i Bäckby ner mot Västerfjärden har uppstått under de senaste århundradena. Om landhöjningen fortsätter och ger en starkare effekt än den på grund av klimatförändringen förväntade höjningen av havsvattennivån kommer åmynningen att befinna sig allt längre ut. -Närpes å har på senare tid varit föremål för forskning och en förening har bildats som skall arbeta för en bättre vattenkvalitet och ett höjt rekreationsvärde vid ån.
Åsens skola. Harjun koulu. Finsk skola i Väster Yttermark 1928-40. Skolhuset är numera rivet, det fanns intill Åsvägen.
Åsvägen. Väg från Vasavägen i Väster Yttermark till Knösen.
Åstrand Jonathan. Friidrottade i IF Kraft, sprinter. Krafts genom tiderna mest framgångsrika friidrottare med flera FM-guld och övriga medaljer. Hade år 2011 personligt rekord 10,26 på 100 m och 20,50 på 200 m. Landslagsuppdrag, deltagande i internationella juniormästerskap och i EM i friidrott i Barcelona 2010. Deltagande i VM i Sydkorea 2011, EM i Helsingfors och OS i London 2012 på 200 m.
Äggrundsvägen. Väg i Nämpnäs, främst för villabebyggelse, liksom Äggrunds norra och södra.
Ängsby. Gårdsgrupp mellan Rangsby och Övermark. Ängsby hör till Yttermark.
Ängskullan. Backe i Finby där Närpes reservkompani hade baracker. I början av 1900-talet tog ryssarna över platsen fram till avväpningen 1918. Barackerna fungerade också som fångläger några månader 1918. I dag industriområde för Närko.
Ängsö. Holme väster om Eskilsö, numera sammanvuxen med Järvön i norr. Bro över det smala sundet till Eskilsö.
Änst. Hemman i gamla Näsby, fanns ungefär vid dagens Närpesvägen 37.
Ärevarvet. Evenemang med avsikt att samla in pengar till idrotten. Friidrottens Ärevarv löptes i Närpes första gången 1982.
Öhrnberg Paul. Präst, kaplan i Närpes 1956-62. Senare, från 1969 kyrkoherde i finska församlingen i Stockholm.
Öjskogsparken. Närpes hembygdsförenings museiområde. I Öjskogsparken finns också Närpes Teaters vridläktare samt restaurang. Området blev museiområde i början av 1970-talet. Huvudbyggnaden Bengtsgården flyttades hit från Näsby 1975-76. I Öjskogsparken hålls varje sommar i juli hembygds- och emigrantfest.
Ömossa. Gårdsgrupp i nordöstra Rangsby. Även namnet på ett stort mossområde i Rangsby och Yttermark.
Öskata fiskehamn. I Nämpnäs, byggd på 1980-talet.
Österfjärden. Långsmal havsvik i Närmnäs/Tjärlax. Omfattande fritidsbebyggelse. Minnesmärke över operation Stella Polaris.
Österlandsvägen. Väg från riksvägen i Pörtom centrum österut till Jurva.
Östermark. Svenska namnet för Teuva.
Österskogen. Även Viiti. Gårdsgrupp gränsande till Teuva. De första bebyggarna bosatte sig här 1915.
Österås Henry. Bonde, lantbrukskonsulent, Kalax. Österås var i sin ungdom en aktiv idrottsman inom många grenar. I orientering nådde han betydande framgångar och var även landslagsman på 1950-talet.
Östman J.A. Kantor i Närpes 1901-31.
Östra linjen. Väg från riksvägen i Övermark genom Yttermark till Närpesvägen (Teuvavägen) i Finby.
Övermark. Självständig kommun från1890 fram till 1973 när man fusionerades med Pörtom och Närpes. Ca 1.100 inv. Tidigare kommungården restaurerades grundligt 2003 (Gullansborg) och rymmer nu lantbrukskansliet, bibliotek, tandläkarmottagning och bostäder. I Övermark centrum finns dessutom skola, butik, banker, postombud, kyrka och bönehus, museum, uf-lokal, bostadsområden.
Övermark kyrka. Övermark hörde förr till Närpes församling. 1863 gjordes första gången anhållan om att Övermark skulle bilda egen församling tillsammans med Rangsby, Yttermark och Överträsk. Detta försök gick om intet, men 1871 gavs formellt tillstånd att bilda Övermark församling, ett beslut soim gick i verkställighet först 1891. 1875-78 byggdes Övermark kyrka. Kyrkan genomgick en grundlig renovering 2003. 2014 sammanslogs Övermark och Pörtom församlingar med Närpes församling och blev kapellförsamlingar.
Övermarkvägen. Väg mellan Övermark centrum och riksåttan. Bro över Närpes å.
Överträsk. By i norra Närpes, 130 inv. Bodbacka, Frönäs, Svartnäs, Aspbäcken.