B

Back Roland. Direktör för Övermark Sparbank från 1974, i pension 2011.

Backvägen. Väg i Pörtom centrum.

Backfolkvägen. Väg i södra Tjärlax.

Backholm Bror. Tidigare direktör för Pörtom andelsmejeri. I 40 år ordförande för Övermark hembygdsförening.

Backlund Georg. 1905-2002. Finby. 1929-32 emigrant i USA där han anslöt sig till arbetarrörelsen. Tillbaka i hemlandet blev han publicist och utgav under några år en egen tidning Folkviljan. Han blev politiker och riksdagsman för folkdemokraterna 1958-70, skribent. Även uppskattad skådespelare i Finby uf och senare i Närpes teater på 1970-talet, bl.a. som Puntila i Herr Puntila och hans dräng Matti.

Bagarvägen. Väg i Närpes centrum, från Biblioteksvägen.

Bagerier. Förr bakade folk det mesta hemma och behovet av bagerier var inte stor på landsbygden. På 1890-talet byggde K.E. Nordberg bargeri på nuvarande bokhandelstomten i Näsby. Rörelsen övertogs senare av August Lindström. Ragnar Westerback hade hembageri på samma plats. Högre upp i Näsby fanns Rönnqvists bageri på tomten där Vestishuset senare byggdes. Rönnqvists bageri nämns redan 1915 och på 1930-talet köpte Josef Wahlroos rörelsen. Bruno Rönnqvist fortsatte dock i ett hus intill, till 1950-talet. I början av 1900-talet nämns en Eliel Hartman som bagare i Finby. 1921 startade Närpes brödfabrik som finns fortfarande och har en betydande verksamhet. I Yttermark fanns Yttermark Andelshandels bageri från 1951, senare Westbotnias bageri och från -92 som privatföretag. Wilsons bageri i Näsby startade i början av 1960-talet och verkar fortfarande.

Bangårdsvägen. Väg i Finby, vid Kristinestadsvägen invid järnvägsövergången.

Baptister. Närpes baptistförsamling bildades 1886 i Yttermark. Bönehuset Salem i Yttermark byggdes 1912.

Barnhemmet. Närpes barnhemsförening bildades 1929 för att skapa ett hem för barn vars föräldrar av någon orsak inte förmådde ta hand om barnen. 1944 köpte föreningen ett hemman i Finby, Johannesberg, som tidigare varit kantorsboställe. Här fanns också ett bostadshus som föreningen gjorde till barnhem för 20 barn genom renovering och tillbyggnad. Barnhemmet kom att verka på 1940- och 1950-talet, efter kriget fanns det ett visst behov av hemmet. När sedan levnadsstandarden steg och kanske också synen på omhändertagande ändrades, upphörde barnhemmet.

Barnmorskor. På 1880-talet hade kommunen en sk. ackuschörska, barnmorska, anställd. Hon kan samtidigt sägas vara den första anställda inom hälsovården över huvud taget i Närpes. Från 1904 hade man två barnmorskor, den ena i Näsby, den andra i Norrnäs.

Barrvägen. Gata på Bocentrum.

Becker Henrik. Jurist, advokatbyrå. På 1980-talet engagerad i färjetrafiken mellan Kaskö och Gävle.

Bengsbackvägen. Väg i Öster Yttermark.

Bengtilä Johan Adolf. 1883-1958. "Penttilä-John." På sin tid välkänd personlighet, skrev dikter, bodde på kyrkbacken. Han kallade sig själv folkskalden Johan Adolf Johansson. Åtskilliga av hans dikter publicerades i lokaltidningen. Sigrid Nikula skrev en bok om honom 1978. I inledningen säger hon: Bengtilä-John var en märklig individ, ett original om man så vill. Han hade skaldens, sångarens och talarens begåvning, men han levde isynnerhet på sin ålderdom i miserabla förhållanden.

Bengts Carl. 1876-1934, konstnär. Den främsta av de målare som kommit från Närpes. Levde på olika orter i Finland och gjorde även längre besök utomlands. Han var under senare delen av sitt liv bosatt i Jyväskylä där han också är begravd. Bengts var en aktiv och produktiv konstnär och deltog i utställningar, hade också egna utställningar bl.a. i Helsingfors 1911. Gick i lära hos Axeli Gallén-Kallela och arbetade med denne, bl.a. med freskomålningarna i den finska paviljongen vid världsutställningen i Paris 1900. Målade altartavlan i Kivijärvi kyrka 1931.

Bengts Ivar. 1887-1974. Fotograf med ateljé i Finby 1919-1956. Hans tusentals efterlämnade glasplåtar förvaras i stadshusets källare. Närpes hembygdsförening förvaltar den unika samlingen och digitaliserar bilderna.

Bengts Josef. 1857-1908. Far till Ivar B. Josef var en av de som tidigast fotograferade i Närpes. Några av Josefs fotografier från slutet av 1800-talet finns bevarade.

Bengts Oscar. 1885-1966, konstnär, bror till Carl B. Vid en vistelse i Amerika utnyttjade han tiden till att utbilda sig inom konsten. Blev en omtyckt konstnär i Närpes, målade ofta havsmotiv.

Bengtsgården. Huvudbyggnad vid museiområdet Öjskogsparken. Stod tidigare på den tomt där Närpes Rör finns idag. Gården var också gästgiveri. Konstnärsbröderna Bengts hemgård. En museiförening som bildats på 1920-talet köpte gården av Erik August Bengts1929. Flyttades till Öjskogsparken 1975.

Bengtsson Klas. Den första person från Närpes som omnämns i skriftliga källor. Detta skedde 9 januari 1331. Han hade pantsatt sina gods i Finby åt biskop Bengt i Åbo och omnämns därför i Åbo domkyrkas svartbok, en kopiebok som innehåller medeltida anteckningar på latin. Den förvaras i nationalarkivet.

Bengtsvägen. Väg i Räfsbäck mellan gamla och nya riksåttan.

Benvik. Gårdsgrupp nära Kaskö, gård från 1700-talet som har tillhört Petter Johan Bladh, Kaskö stads grundare. Minnesmärke, gravmonument.

Berg Maria. Driver växthusrestaurangen Linds Kök. Har gett ut kokbok "Ur det annorlunda köket".

Berga glasbruk. Glasbruk förr i Pörtom, ett par kilometer norr om centrum invid landsvägen.

Berggrunden. I Närpesområdet domineras berggrunden av gnejs och gnejsgranit. Porfyrgranit förekommer i Böle och Pjelax, det var den man förr bröt i Bölebergen. Den är ställvis rödaktig. Amfibolit förekommer i ett stråk öster om riksåttan i Yttermark och något söderut. Denna bergart är basisk och vid dess söndervittring gynnas vissa krävande växter som t.ex. blåsippor och tibast.

Bergenheim Edvard. Ärkebiskop 1850-84. Ärkebiskopsstolen hade denna tid Närpes som "förläning" eller prebende och Bergenheim var formellt då även kyrkoherde i Närpes. Han besökte Närpes ganska ofta, även om han aldrig predikade här, och var mycket intresserad av förhållandena i sin prebendeförsamling. Vicepräster skötte kyrkoherdens uppgifter i Närpes under denna tid.

Bergkull Johan. Lärare, rektor för Närpes gymnasium 1996-2011.

Bergman Carl Erik. Präst, kapellan i Närpes 1864-68.

Bergman Ferdinand. Kantor. Ordförande i kommunalnämnden 1868-76.

Bergman Jan-Erik. Idrottssekreterare i Närpes 1978-2015. Även tränare och speaker. På 1970-talet en framstående häck- och sprinterlöpare med bl.a. tre gånger finalplats på 200 m i FM.

Bergman Johan Erik. Född i Stockholm 1776, kantor i Närpes 1801-40. Enligt K.I. Nordlund den betydelsefullaste klockare som Närpes haft. Bergman utvecklade kyrkosången i Närpes, han var också omtyckt skriftskollärare och ivrade för vaccinering av barn.

Bergman Matts Vilhelm. Känd fiolspelman från Finby som vann många spelmansmedaljer.

Bergroth Karl Gustaf. Pörtom församlings första kyrkoherde, från 1862.

Bergström Knut. Kantor-organist i Närpes 1932-68.

Betesda. Fria missionsförbundet i Yttermark med bönehus vid Östra linjen byggt 1967. Det tidigare bönehuset fanns närmare ån, vid "Kollan", byggt 1888.

Biblioteket. Närpes fick sitt första bibliotek 1862. 1922 grundades ett centralbibliotek som placerades i dåvarande kommunalgården. Biblioteket fanns också i Närpesgården en tid och 1960 inrymdes biblioteket i fd. apoteket på adressen Plåtslagarvägen 1. I mitten på 1990-talet byggdes ett nytt huvudbibliotek vid stadshuset, det invigdes 1.6 1997. Filialbibliotek finns i Finby, Pörtom, Yttermark, Övermark och Töjby. Bokbuss trafikerar. Varje år görs ca 140 000 boklån.

Bjurmossa ångsåg. Betydande sågverksrörelse på Risåsen i Öster Yttermark förr. 1935 brann sågen ner men byggdes snabbt upp på nytt, nu som ramsåg. 1965 brann sågen igen.

Björkholmen. Ett vackert lundliknande område vid södra Pjelaxfjärden. Förr betesmark.

Björklund Mikaela. Stadsdirektör i Närpes från 2020. Före det stadsfullmäktiges ordförande.

Björklöf Lars. Ekon.lic. Ekonomiedirektör i Närpes 1988-2002, även fullmäktigeledamot efter det.

Björkstrand Lars-Erik. Kyrkoherde i Pörtom 1978-2012. Även assessor i domkapitlet från 1988. Kontraktsprost.

Bladh Johan Petter. Kaskö stads grundare. Bodde på Benvik.

Blaxnäs. Gårdsgrupp i Töjby, nordvästra Närpes. Hamn för fritids- och fiskebåtar. Växthus, jordbruk, sommarvillor.

Blomqvist Göran. Kantor i Närpes församling från 1969. Född i Purmo, kantor i Övermark från 1960. Över 2000 församlingsmedlemmar deltog i kantorsvalet där Blomqvist vann knappt före främsta motkandidaten Levi Hägglund.

Blomqvist Holger. Veterinär, Näsby. Blomqvist utsågs till kommunalveterinär 1945 och stannade i denna befattning till 1972. Han var också många år ordförande i hälsovårdsnämnden. Under hans tid byggdes veterinärgården norr om Ivars korsning.

Bodbacka. Gårdsgrupp i Övermark, Överträsk. Belägen invid Hinjärv träsk.

Bodbacka Helge. Jordbrukare, ordförande för Närpes kyrkliga samfälligheter. Tidigare mångårig kommunalfullmäktigeledamot.

Bonde Karl Johan. Nämndeman. Lantdagsman 1867.

Bondeseglationen. En betydande inkomstkälla förr var att skeppa jordbruksprodukter och andra varor från Österbotten till främst Stockholm. Större bönder byggde egna skepp eller gick samman för att åstadkomma ett båtbygge. På 1500-talet förekom redan en betydande handelstrafik till Stockholm. På 1800-talet byggdes skeppen större, som t.ex. tremastade barkskepp som var över 30 meter långa och seglade på de flesta av världens hav. I slutet av 1800-talet var de träbyggda segelfartygens tid förbi. I någon mån fortsatte verksamheten ännu några decennier med ångfartyg och motorbåtar.

Botniarosk. Avfallshanteringsbolag som bildades 1997 av Närpes, Kristinestad, Kaskö, Bötom och Teuva. Kontor i Kristinestad, anläggning i Teuva.

Bowling. Bowlinghall byggdes i simhallen i Närpes i början av 1980-talet. Tidvis livlig verksamhet, också tävlingsverksamhet med viss framgång. Nya banor 1996. -Bowlinghallens tillblivelse skapade en het kommunalpolitisk strid på 1970-talet.

Brandskydd. Närpes fick sin första brandkår i slutet av 1920-talet och en brandstation på tomten Närpesvägen 16. En ny brandstation byggdes ett par kvarter norrut 1964. Fyrtio år senare, 2004 började en brandstation och räddningscentral byggas på industriområdet i Finby. Nu hade också brand- och räddningsväsendet omorganiserats så att Österbottens räddningscentral är övergripande organisation.

Bredband. I slutet av 1990-talet började man på allvar diskutera hur datatrafiken skulle ordnas i Närpes. För de mer krävande institutionerna föreföll fiberkabel "bredband" vara enda alternativet, men det var samtidigt ett kostsamt alternativ på landsbygden med långa avstånd. Hur ett bredbandsnät skulle organiseras diskuterades också, en sydösterbottnisk lösning förföll, liksom även tanken på att det existerande bolaget i Malax skulle ta över. Beslutet blev att Närpes skulle ha ett eget bredbandsbolag och 2002 bildades Dynamonet med i huvudsak kommunalt ägande. 2003 började man gräva ner fiberkablar i Pörtom. Efter några år hade alla byar i Närpes fast bredbandsförbindelse, kombinerat med trådlös förbindelse. Förutom data och telefon kunde fibernätet även användas till tv-överföring vilket ledde till att många byars egna tv-master kunde avvecklas och man anslöt sig till Närpes centralantenns som via bredbandet kunde distribuera signalen till byarna. En sidoeffekt blev att de tre kyrkorna också anslöts och kunde börja sända gudstjänster i en egen kanal i det lokala nätet.

Brenner, Brennerus. Prästsläkt, en tid även i Närpes. Släktens stamfar Martin Brenner f. ca. 1552, kyrkoherde i Korsholm, skall ha varit bondeson och härstammat från Kalax. (Fadern skulle ha varit Martinus Matiae Brennerus f. ca. 1516, även han kyrkoherde i Korsholm åren 1567-95.)

Brenner Gabriel. Kyrkoherde i Närpes 1684-94. Kaplan i Närpes sedan 1655, adjunkt sedan 1639. På hans gravsten står att han "i 55 års tid med största vaksamhet omhuldat själarna i Närpes församling".

Brenner Johannes. Son till Gabriel B. Kapellan i Närpes 1690-97.

Brenner Petrus. Född 1677 i Närpes, son till Johannes B. Blev efter många öden och äventyr i Ryssland och Baltikum bl.a. militärpräst och hovpredikant för Karl XII. Beskylldes sedan under Fredrik I:s tid för sammansvärjning mot fosterlandet i maskopi med baron von Görtz och halshöggs i Stockholm 4.7 1720.

Broar. Den äldsta broplatsen i Närpes torde vara den i Finby där Gamälbron går över Närpes å. Här fanns troligen först någon flotte eller färjanläggning, men den första bron torde har byggts på 1500-talet. Gamälbron är konstruerad så att den kan tas upp vid höga flöden och kontinuerligt repareras och förnyas. 1842 blev stenbron mellan Finby och Näsby klar, den är fortfarande i användning för lättare trafik och är klassad som museibro. 1966 byggdes Forsbron nedanför Backfors i samband med att Strandvägen fick ny sträckning. 1988 byggdes Vassbron vid nuvarande busstationen. -År 2014 slets Gamälbron bort av höstfloden. Man beslöt att inte bygga upp den igen utan skaffa en helt ny bro på platsen i Finby. Det blev en stålkonstruktion som anlände från Björneborg till Närpes med specialtransport 2.9 2018 och lyftes på plats samma dag. Den nya bron håller för all normal trafik och är längre och högre än gamla bron och nås därför inte av is eller högvatten i ån.

Brommels. Släkt med anor från 1500-talet. Ursprungliga hemmanet fanns på den plats där Gullansborg i Övermark nu står.

Brommels Albert. 1891-1962. Lärare i Gottböle, publicist "Post-Janne". Politiker, riksdagsman 1945-51, elektor i presidentvalen 1950 och 1956. Börje Sidbäck sammanställde en bok om honom 1975 "Albert Brommels - en österbottnisk idékämpe".

Brommels Hugo. 1902–1971. Lärare och föreståndare för Västra Yttermarks folkskola i 38 år. Körledare för Yttermark ungdomsförenings blandade kör och Marthakören i Västra Yttermark sammanlagt  c. 35 år. Ordförande för Södra Österbottens Sång- och musikförbund samt sjunde ungdomsringen. Skrev tidningsartiklar och festskrifter; bl.a. “Ungdomsrörelsen i Svenska Österbotten 75 år”, 1963. 

Brännträsket. Liten sjö nära havet i Nämpnäs. Fisk stiger upp längs bäcket till träsket om vårarna.

Byggnadsplanering. Kommunal uppgift. Reglerar och styr byggandet inom ett bestämt område. Närpes inledde arbetet med byggnadsplanering i mitten av 1900-talet och den första byggnadsplanen för centrumområdet fastställdes 1963. Den har reviderats flera gånger och numera omfattar byggnadsplaneringen även alla bycentra.

Bysjön. Liten skogssjö i närheten av Knåpnäs.

Bäckby. By i Närpes, ca 100 inv. Bosättningen koncentrerad längs Kaskövägen, längs en ås som höjer sig över den forntida havsviken som nu är god jordbruksmark.

Böle. By i södra Närpes, 220 inv. Bestod tidigare av byarna Hertsböle, Dalsböle och Granskog. Jordbruk, växthus, pälsdjur. Tidigare var stenhuggningen i Bölebergen en viktig näring. Monument över stenbrytningen restes vid uf-lokalen 2007.

Bölegranit. Område i Böle-Stobacka-Pjelax med brytbar granit, ljusgrå och ibland rödaktig. Började användas på allvar för brytning i samband med att man började bygga den stora bron över Närpes å 1842. Brytning i större skala pågick till mitten av 1900-talet. Graniten användes till husgrunder, trappor mm.

Bölerevyn. Böle uf:s nyårsrevy. En av Svenska Österbottens populäraste revyer med ca 4000 personer i publik varje år. Inledde revyspelandet 1988.

Böle såg. Började 1899 som Åminne ångsåg. Efter en brand 1948 byggdes sågen upp på nytt och moderniserades. Den blev en betydande såganläggning invid Närpes å i Böle. Ägdes under senare decennier av Kaskisten Puutavara som sålde den till Metsä Botnia/ Botnia Wood. Sågen upphörde 1989 och revs 1991.

Böle sågväg. Väg i Böle, från Kristinestadsvägen till Närpes å.

Böling Rainer. Lärare, sedan 1985 rektor för Sydösterbottens Yrkesskola, senare Vocana. I pension 2012.

Bönehus. Samlingshus för kyrkliga och frikyrkliga förenigar. De första bönehusen i Närpes byggdes av en friförsamling i Yttermark 1885 och av baptisterna 1888. Evangeliföreningen byggde sitt första bönehus 1910 i Näsby och Närpes missionsförsamling samma år i norra Näsby, 1912 byggdes baptisternas bönehus i Yttermark, 1913 evangeliföreningens bönehus i Norrnäs. Senare tillkom flera andra bönehus, de flesta med evangeliföreingen som juridisk ägare.

Börsskäret. Större holme, numera halvö, i Nämpnäs-Norrnäs skärgård. Bilvägar längs i stort sett alla stränder, många sommarvillor.

D

Dalbacken. Backe i norra delen av Pörtom. Här finns Pörtom hembygdsförenings museum invid riksvägen. Områdets huvudbyggnad Småttgården restes 1983 och det hus som bl.a. inrymmer föremål från Berga glasbruk flyttades till området 1990.

Dahlberg Viktor. Präst, kyrkoherde i Närpes 1886-1924. Dahlberg föddes 1847 i Sääksmäki där fadern Gustaf var adjunkt, fadern blev senare domprost i Åbo. Gustav Dahlberg prästvigdes 1870 och verkade sedan bl.a. som kaplan i St. Karins innan han blev kyrkoherde i Närpes. Hans efterträdare K. I. Nordlund nämner speciellt hans humana och vänliga väsen och glada lynne. Han var också en framsynt man när det gällde nya metoder för jordbruket, aktuella frågor denna tid.

Dahlbo Viktor. Konstnär, född 1883 i Pörtom, död 1957. Han utbildade sig till folkskollärare i Nykarleby seminarium, men kom främst att ägna sig åt måleri. Han var också en god skådespelare. Antikvitetshandlare i Helsingfors under många år. Deltog i slutet av 30-talet och sedan på 40-talet i olika utställningar. Vid den här tiden flyttade Dalbo tillbaka till Pörtom, bodde på Dalbacken och målade där på somrarna, bosatt i Vasa på vintrarna. Bland hans sena utställningar kan nämnas att han representerade Finland med fyra tavlor i Nordiska konstförbundets utställning i Rom 1955.

Datorisering. Närpes kommunalförvaltning fick sin första dator 1973, en Nixdorf 820. Den användes främst för bokföringsändamål.

Deermossen. Numera uppodlat område i Övermark. Deer- i betydelsen diger, stor.

Durrkrok. Känd plats i Närpes, en vägkrök på Kaskövägen i Kåtnäs.

Dynamohuset. Företagshus i Närpes, byggdes 1991. Verksamheten inleddes med att kommunens näringsombudsman Håkan Westermark flyttade från kommungården till Dynamohuset. Flera företag och projekt kom igång och huset och verksamheten kunde fira 25-årsjubileum 2016. I huset finns också busstation och de första åren fanns också Alko här. Folkpensionsanstalten verkade i huset i många år.

Dynamo Net. Företag som bildades 2002 i Dynamohuset när det blev aktuellt att bygga ut bredbandsnätet i Närpes. Därmed fick Närpes tidigt ett modernt digitalt telekommunikationssystem. Dynamo Net flyttade sedan kontoret till Mitt i stan-huset.

 

 

F

Fagerö. Sommarfestplats i Rangsby skärgård, upprätthålls av Rangsby ungdomsförening. Danspaviljong och sommarcafé-restaurang. Småbåtshamn.

Fattiggården. Kommunalhem för personer som förr behövde hjälp med sitt uppehälle. Närpes byggde sin första fattiggård 1905 i Bäckby. I Övermark inrymdes en fattiggård samma år i Granfors bruks byggnader. I anslutning till fattiggårdarna fanns också en tid sinnessjukavdelningar. Fattiggården i Bäckby brann ner 1943, därefter ordnades kommunalhem i en annan gård i Bäckby tills nya sjukhuset byggdes 1955 och verksamheten kunde placeras där.

Filadelfia. Pingstförsamlingen i Närpes inledde sin verksamhet i Nämpnäs men koncentrerade senare sin verksanhet till Näsby och köpte huset Närpesvägen 34 som samlingsutrymme år 1956. Filadelfiakyrkan i Klaresund byggdes 1972.

Filateli. Föreningen Närpes filatelister grundades 1976 med folkhögskolläraren Rafael Lönnqvist som drivande kraft under de första åren. Föreningen har arrangerat åtskilliga utställningar av frimärken, brev och postkort.

Finby. By i centrumområdet i Närpes. Till Finby hör också Karlå, Svartbäcken och Törvesåsen. Den nyaste delen av Finby är bostadsområdet Johannesberg eller Skälgon. År 2001 hade Finby 1.125 invånare och var då den näststörsta byn i Närpes. Eftersom Finby har ett centralt läge har flera kommunala inrättningar placerats i byn såsom skolcentret Mosebacke och Mosedals indrottsområde. I Finby finns också stora industriområden med madrassfabriken Unituli (Hilding Anders) som största anläggning. Finby nämns första gången i skrift 1442.

Finell Helge. Född i Norrnäs, stadsdirektör i Kaskö. Skrev bl.a. boken By i förvandling 1995.

Finnsätret. Gårdsgrupp i sydvästra delen av Norrnäs. Finnsätersviken är ett naturskönt strandområde.

Flatskärets båthamn. I Norrnäs, förbi paviljongen.

Flyktingmottagning. Närpes beslöt 1988, som första ort i Finland utanför de stora städerna, att ta emot flyktingar. Den första gruppen anlände 10 november 1988 och bestod av vietnamesiska flyktingar. På 1990-talet anlände flera grupper från det krigshärjade fd Jugoslavien. Av de första flyktingarna stannade endast ett fåtal, däremot har de flesta av de som kom från fd. Jugoslavien etablerat sig i Närpes, de har fått jobb eller startat företag och en del har också skaffat sig egna bostadshus.

Folkhälsan. Samfundet Folkhälsan, finlandssvensk organisation med lokalavdelningar även i Närpes. Folkhälsan inledde 2016 byggandet av ett hus i Närpes centrum, i anslutning till Mitt i stan-huset. Folkhälsanhuset innehåller seniorbostäder och daghemmet Päivis.

Folkpensionsanstalten. Från 1976 i det då nybyggda huset Närpesvägen 6, föreståndare Folke Gull. Flyttade 1991 till nya Dynamohuset. Uppgick i samservicebyrån i fd. ämbetsverkshuset 2016.

Folkline. Bolag som bedrev passagerartrafik mellan Kaskö och Gävle i början av 1980-talet. Folkline-projektet var ett slags folkrörelse i Sydösterbotten där många privatpersoner köpte aktier för att få igång trafiken. Underlaget räckte dock inte till och man hade också svårigheter med att hitta lämpliga fartyg för trafiken. Bolaget gick i konkurs efter några år. Andra bolag drev trafiken några somrar till.

Fornminnen. Närpes, Övermark och Pörtom är rätt rika på fornminnen av olika slag. I en permanent utställning i nationalmusum i Helsingfors finns en glasmonter med ett sälskelett från Närpes. Skelettet, med en harpun av älgben intill, hittades i Kallmossen i Finby av Valfrid Kullman vid en dikesgrävning 1935. Fyndet är ca 4.500 år gammalt. Ett nästan oskadat lerkärl från stenåldern hittades 1938 i nordöstra Pörtom av Emil Rågård. En ovanligt välformad stenyxa hittades 1939 i närheten av Valsberg i Övermark. Fasta fornlämningar finns det gott om, bronsåldersgravarna på Raineåsen i Pörtom är det mest kända.

Forsén Björn. Läkare, 1977-2010 ledande läkare vid Närpes hälsovårdscentral. Senare privatpraktik.

Forsén Edvin. Agrolog. Aktiv inom organisationslivet, konsulent, ombudsman i Ösp. Medverkade i Vasabladet och Landsbygdens Folk.

Forsén Wilhelm f. 1897 i Gottböle. Byggmästare, ritade och ansvarade för byggandet av flera offentliga hus, t.ex. första Närpesgården.

Forsius Sigfrid Aronus. Blev kyrkoherde 1601 men var knappast alls i Närpes eftersom han kort efteråt blev kyrkoherde i Kimito. Även astrologieprofessor i Uppsala och samtidigt pastor i Riddarholmsförsamlingen i Stockholm och kunglig astronom. Han avslutade sin prästgärning i Ekenäs församling.

Forsström Oskar. 1891-1984 Pjelax. Som aktiv i samhällslivet var han på sin tid välkänd person.

Frank Mangs Center. Mangsgården i Ståbacka, Frank Mangs barndomshem. Renoverades 2003. Sedan början av 2000-talet drivs Frank Mangs Center av en förening som arrangerar kurser och föreläsningar, allsångssamlingar i "Tröskhuset" samt utomhusteater. Första pjäsen Sången om livet spelades sensommaren 2002.

Franzén Alfred. Övermark. Bonde, kommunalnämndordförande med mera. Fotograf, känd för sina många fotografier från Övermark förr, flera av dem kulturhistoriskt värdefulla.

Franzén Helmer. Övermark. Direktör för Övermark andelsbank 1966-76. Deltidsekonom för Övermark sjukhus, bonde. Aktiv i samhällslivet, fullmäktigeledamot.

Franzén Johan. Övermark. Riksdagsman 1935, elektor vid presidentvalet 1937. Ordförande i kommunalstämman och i kommunalfullmäktige i Övermark.

Fridskär. Evangeliföreningens lägerområde i Nämpnäs, invigt 1965. Före det hölls "skäriläger" på området sedan 1937.

Frönäs. Gårdsgrupp i Överträsk i nordvästra hörnet av Närpes. I Frönäs finns flera forngravar från olika tidsperioder.

Fullmäktige. Se Kommunalfullmäktige.

Färgerier. Att färga tyg var förr ett hantverk innan fabrikstygerna tog över. I Närpes centrum verkade redan 1871 färgare Tomas Koskinen i en färgerianläggning vid stenbron. Han följdes på samma plats av John Petter Paakkari som hade färgerirörelse 1889-1915 och Oskar Tanner ytterligare några år. I Övermark startade Karl Hellberg ett färgeri 1872 med betydande verksamhet och även i Töjby har ett färgeri funnits.

 

H

Hagelstormen 1957. Ett väderfenomen 27.7 1957 som fick svåra konsekvenser för växthusodlingen. Särskilt drabbades Pjelax, där de flesta växthusen fanns på den tiden. Man använde tunnare glas i husen förr och när hagelstormen med ovanligt stora hagel kom krossades glasen i många växthus. Orsaken till det extrema ovädret var en varmfront som drog in söderifrån och mötte kallare luftmassor så att väldiga åskmoln byggdes upp över våra trakter. I molnen rådde kraftiga fall- och uppvindar och hagel kunde bildas och växa mycket större än normalt, upp till 7 cm i diameter. Kraftigt regn förvärrade effekten av ovädret. En del växthusodlare gav upp efter förödelsen och emigrerade till Sverige, de flesta fortsatte dock i reparerade eller nybyggda växthus.

Haglund Karl f. 1853 Norrnäs. "Riipelin". Känd för sina överfarter till Sverige med sin fiskebåt. Sista resan blev allhelgonanatten 1916 när han skulle föra över nio ynglingar, de flesta från Övermark, undan ryska miliärtjänstgöringen. Det blev storm och samtliga drunknade på den resan. Minnessten över händelsen finns på Märigrund.

Halén Henry  f. 1918 i Billnäs, rektor för Närpes folkhögskola 1953-59.

Hallis. Närpes ishall, byggdes sommaren 1995, till stor del med talkoinsatser. Hallen drivs av ett ishallsbolag med Närpes stad som majoritetsägare.

Hamnskär. Holme i Pjelax skärgård. Öppet hav på utsidan. Båtplats, stugor. Tidigare fiskeläge med övernattningsstugor.

Hannus bok- och pappershandel. Första bokhandeln i Närpes 1919-1957. Fanns i gaveln till uthuset som hörde till bankhuset (tidigare apotekshuset) vid Strandbergs korsning. Fanns även på andra platser. Rörelsen drevs av Viktor, Ruth och Inez Hannus. 

Hannus Karl. Nämndeman, lantdagsman 1877 o. 1882.

Hannus, svarvare i Ståbacka. Alfred Hannus började svarva spinnrockar ca 1910, Torsten Hannus tog över och gjorde, sedan efterfrågan på spinnrockar tog slut, miniatyrspinnrockar som souvenirer, golvljusstakar och övriga svarvade produkter som sonen Bengt Hannus fortsatt med.

Harvgården. Bondgård i Böle som 1933 flyttades till föreningen Brages hembygdsområde i Vasa. Uthus som hörde till gården, sammanlagt åtta byggnader, hade flyttats tidigare.

Hedman Johan Erik. Övermark. Urmakare, känd för sina väggur, även gjutare, bonde.

Heikfolk August. Bonde. Ordförande i kommunalnämnden 1930-45. Kommunalnämnden motsvarade dagens kommunstyrelse.

Heikfolk Hugo. Folkskollärare, uppväxt i Finby. Rektor för Närpes folkhögskola 1926-1944. "En dynamisk lärare och ledare för skolan" sägs i en minnesskrift.

Henrici Eschillus. Präst i Närpes i slutet av 1500-talet. Han fanns med på kyrkomötet i Uppsala 1593 och skrev under mötets beslut om att den lutherska läran skulle vara den allena rådande och erkända läran i Sverige och Finland.

Henrikson Frans Oskar. Född i Pjelax 1870, handelsman i Näsby och efter 1902 i Kristinestad. Henrikson var en framgångsrik affärsman med en betydande förmögemhet som vid hans död 1960 tillföll Åbo Akademi och Svenska Kulturfonden. En särskild fond inom kulturfonden, Frans Henriksons fond, delar årligen ut pris och stipendier inom kultursektorn.

Hermansören. Halvö i Töjby skärgård, Finlands västligaste fastlandsudde.

Herrmans Josef Anders. Bonde. Ordförande i kommunalstämman 1894-99.

Hilding Anders Finland. Madrassfabrik. En av de största arbetsgivarna i Närpes. Etablerades år 2000 i fd. Algots industrihall i Finby som samtidigt renoverades och tillbyggdes. Fabriken har sedan utbyggts ett par gånger på samma område. Direktör sedan 2011 Klaus Erbismann.

Hindström Björn. Tidningsman, publicist. Var i många år chefredaktör för tidningen Syd-Österbotten, före det från 1961 för Kaskö Tidning. Gav 1978 ut boken "Växthusodlingen i Närpes 1916-1976". Hindström var också aktiv inom skolsektorn som lärare och förtroendevald, han verkade även som rektor för Närpes medborgarinstitut från 1963 i nästan 20 år. Avled 1990.

Hinjärv träsk. Största insjö i Österbottens kustland, 6 km lång och 2 km bred. Invid sjön finns bl.a. Bodbacka gårdsgrupp. Båtplats vid sjön, uteplats, minnessten. Viktig fågelsjö. Problem med för näringsrikt vatten, blågrönalgblomning har förekommit.

Hoffrén Carolus. Präst, kaplan i Närpes från 1701.

Holmberg Ole. Präst i Närpes från 1970, kaplan 1972-94. Gav 2017 ut boken Varför Därför.

Holmius Elias Petri. Kyrkoherde i Närpes 1634-84. Den första mer kända i den långa raden av kyrkoherdar i Närpes. Han kom från Stockholm och hade deltagit som fältpredikant i trettioåriga kriget, var även kontraktsprost och riksdagsman. Under Holmius tid renoverades och utvidgades (förlängdes) Närpes kyrka. Intresserad jordbrukare, ägde hemman i Kåtnäs och Finby. Hans son Jacobus blev kaplan i Närpes (Korsnäs) och biträdde sin far under lång tid och förväntades få efterträda honom, vilket dock inte skedde. Det blev istället Gabriel Brenner och efter honom fick Jacobus Holmius i tre år vara kyrkoherde.

Holmström Egnar. Operasångare tenor, kyrkomusiker. Född i Gottböle 1921. Studerade vid kyrkomusikinstitutet i Helsingfors och vid Musikhögskolan i Stockholm. Gästspelade vid operorna i Dresden och Oslo och var 1952-53 anställd vid Deutche Staatsoper i Berlin. Konsertsångare i flera länder och även i USA under en uppskattad turné främst i emigranttrakter i slutet av 1950-talet. Han spelade också in flera grammofonskivor. 1963 anställdes han som kantor i Helsingfors och verkade där i 23 år, som kantor och musiklärare. Avled i Helsingfors 1986, begravd på Sandudds begravningsplats.

Holmudd Anna. Närpes första postföreståndare 1891-1925. Hon hade också lanthandel.

Holstius Israel. Kaplan i Närpes 1779-1808.

Honga Matts. Byggmästare, Gamlakarleby. Byggde klockstapeln till Närpes kyrka 1757 och var också engagerad i kyrkans renovering och tillbyggnad på 1770-talet.

Hägg Carl. Kyrkoherde i Närpes 1796-1808. Teol.dr. riksdagsman 1800. Flydde till Sverige under 1808-09 års krig och blev sedan kyrkoherde i Tierps församling. Hägg beskrivs som en nitisk präst som bl.a. arbetade för ordning och goda seder samt för ökad läskunnighet. Han bodde på Haga hemman i Kalax, en minnessten restes 2015 på platsen där prästgården fanns.

Häggblom Björn. Förvaltningsdirektör vid Närpes stad från 2016.

Hägglund Karl. Fotograf. Hade fotoaffär och atelje i Näsby fram till sin pensionering. Rörelsen övertogs av sonen Stig Hägglund.

Häxprocesser. Även Närpes drabbades av den vidskepelse som ledde till att oskyldiga kvinnor blev anklagade som häxor. I tingsprotokollen från 1600-talet förekommer häxprocesser, även om det inte var vanligt. Också annan vidskepelse förekom i rätten, som när prosten Holmius 1667 anklagade sin piga Brita Lång att genom trolldom ha orsakat hans hustrus död. Pigan bedyrade sin oskuld men blev dömd att som "trollkona" mista livet.

Hörberg Pehr. Konstnär, Sverige. Målade 1803 altartavlan till Närpes kyrka.

 

J

Jaakima. Ort i ryska Karelen. Från Jaakima kom många evakuerade under senaste krig till Närpes. Ättlingar till dessa bor fortfarande i Närpes, även om de flesta efter kriget flyttade till annnan ort. Från Jaakima kyrka finns en ljuskrona, överlämnad 1983, i Närpes kyrkas östra kors. Minnesstenar över Jaakimabor som begravts här finns på kyrkogårdarna.

Jacobi Nils. Präst i Närpes kyrka. År 1539 kom troligen den första lutherska kyrkoherden till Närpes, de tidigare prästerna var från katolska tiden. Den nye kyrkoherden hette Nils Jacobi och fick sin ”confirmation på Nerpes prästagäll” 6 juni 1539.

Jakobsson Marcus. Kaplan i Närpes församling från 2005. Efter sammanslagningen 2014 av Närpes. Övermark och Pörtom församlingar blev Jakobsson kaplan i Övermark. 2024 fick Jakobsson tjänstledigt för att verka i Vörå församling.

Jansson Paul. Lärare. Född i Yttermark, bosatt och verksam i Åbo. Jansson var känd körledare. Han skrev även dikter, t.ex. festdikten vid Närpes 650-årsjubileum.

Jehovas Vittnen. Utanför de traditionella kyrkliga och frikyrkliga organisationerna står Jehovas Vittnen som har verksamhet också i Närpes. Yttermark är centrum för Jehovas Vittnen med en samlingslokal, Rikets sal, invid landsvägen genom byn. Rörelsen kom till Närpes 1909 via affärsmannen Henrik Norrholm som kom i kontakt med Jehovas Vittnen i Sverige. En församling i Närpes grundades 1940 och 1969 invigdes Rikets sal.

Jeppson Oskar. 1878-1931 bonde, riksdagsman från Pjelax. Jeppson var emigrant i Amerika i ett par repriser och blev sedan bonde i hembyn. 1922-24 var han riksdagsman. Han hade även många andra förtroendeuppdrag.

Johannesberg. Bostadsområde i södra Finby. Uppkallat efter orgelnistboställets första innehavare Johan Ramstedt.

Johansson Melker. Läkare i Närpes 1961-72, kirurg. Senare bosatt på Åland. Skrev Närpes sjukhus historik.

Jordbrukets mekanisering. Plogar av metall kom under senare delen av 1800-talet. Vid lantbruksutställningen i Övermark 1866 fanns flera olika sorters vändplogar. Slåttermaskinen kom något senare och ersatte så småningom lien och skäran. Tröskverksbolag bildades i början av 1900-talet på många håll i våra trakter. De drogs först med ång- och petroliummotorer. Rullharvar av olika slag blev också vanligare den här tiden, sedan kom också hästräfsor för höbärgningen. 1930 fanns det redan 250 hästräfsor i Pörtom. Självbindare för skördearbetet kom sedan och skördetröskor blev vanliga på 1950- och 60-talen, först sk. släptröskor och sedan självgående tröskor.

Jungfrudanser. Stenformationer, labyrinter. Finns i Närpes både i skärgården på Grytskär och på fastlandet i Bäckby och östra Finby. Ursprung och syfte oklart.

Juth Holger. Bankman, direktör för Närpes sparbank 1972-84. Släkt- och hembydsforskare.

Juthman Bengt. Direktör för Närpes sparbank 1934-72.

Jyllinkosken Sähkö. Elbolag som 1936 köpte upp ledningsnätet i Närpes och levererade ström i många år innan det gick upp i större koncerner. När JS övertog elnätet fick kommunen i sin tur aktier i bolaget. Dessa aktier såldes 1996 varvid Närpes stad fick en betydande summa pengar vars avkastning kommit den kommunala ekonomin tillgodo.

Järnvägen. Järnvägen mellan Perälä och Kaskö genom Närpes byggdes under tre års tid och blev klar för trafik 1912. Stationshuset i Finby byggdes vid samma tid, liksom järnvägsbron över ån. Persontrafiken upphörde här 1968 och godstrafiken till Närpes 1988. Då stängdes stationen, men fick nytt liv i slutet av 1990-talet när Finby byförening började renovera stationshuset och iordningställa området. Därefter används stationshuset för byns samlingar samt för olika fester.

Jättegranar. Tre stora granar i östra Finby i Prästskogen. De har fått växa fritt på en plats där de tydligen trivts och blivit högre än de omgivande ekonomiskogsträden. De är också betydligt grövre än vanliga stora granar, mer än 2,50 m i omkrets. Åtminstone det största har numera torkad topp och blir knappast större.

L

Laihiander Johan. Kyrkoherde i Närpes 1769-94. Teol.prof. "Utan tvivel den lärdaste man som i Närpes varit tjänstgörande präst" skriver K.I. Nordlund. Även riksdagsman. Under Laihianders tid utvidgades kyrkan och fick sin norra korsarm och ny sakristia. Under hans tid byggdes också Pörtom nuvarande kyrka.

Lang-Matt. Enligt traditionen en central gestalt vid bonderesningen mot ryssarna 1808. Hans insats i slaget vid Finby bro, där han också tillfångatogs och dödades, har skildrats i en dikt av Topelius. Lang-Matt hette egentligen Christian Herbouth och var invandrad svensk med rötter i mellaneuropa. Han hamnade troligen i Närpes som vargeringsman, dvs. som ersättare åt soldater. Senare blev han nybyggare i Blaxnäs, på 1780-talet.

Lantbruksutställningar. Några stora utställningar har hållits i Närpestrakten,senast 1966 i Övermark med besök av president Urho Kekkonen. 1951 hölls lantbruksutställning i Närpes och 1946 i Yttermark.

Lanthandel. I mitten på 1800-talet blev det tillåtet att ha lanthandel och den första större handlanden i Närpestrakten torde ha varit C. O. Björkqvist som hade butik i Kaskö, Övermark, Näsby och Nämpnäs. Snart öppnades ett antal lanthandlar, ofta enkla butiker hemma hos folk. Välkänd var Ioff Prokopjeff, en fd gårdfarihanlare och öppnade butik vid bygatan i Näsby i slutet på 1800-talet. Henrikssons, senare Hagas lanthandel var välkänd liksom Strandbergs.

Larsson Olof. Kalax. Deltog i riksdagen i Linköping1595.

Lassfolk Carl Henrik. Bonde, ordförande i kommunalstämman 1874-79.

Lassus Peter. Kyrkoherde i Övermark från 1995. Även medlem i stadsfullmäktige.

Lassfolk Uno och Georg. Bröderna Lassfolk i Pjelax uppförde sitt första växthus 1926 och det årtalet kan anses vara den rationella växthusodlingens födelseår i Närpes. Det första växthuset var byggt av rengjorda fotoplåtar på trästomme. Man hade också odling i drivbänkar. Uno emigrerade sedan medan Georg fortsatte i Pjelax och utvecklade odlingen.

Legato. Musikinstitut i Sydösterbotten från 1990 med kansli på Söff i Yttermark, även kansli i Malax. Närpes stad är huvudman för musikinstitutet. Övriga medlemskommuner är Kristinestad, Kaskö, Korsnäs och Malax. Rektor Ronnie Jaakkola.

Lidl. Livsmedelskedja, etablerade sig i Närpes 2003.

Liljeblad Johan. T.f. kyrkoherde i Närpes, kommunalstämmans första ordförande 1868-74.

Lillnix Wilhelm. Bonde Finby. Ordförande i kommunalstämman 1894-1905

Lillsjö Börje. Kyrkoherde i Närpes 1987-2002, prost. Gav ut flera betraktelseskrifter och musikkassetter/skivor. Aktiv präst även efter pensioneringen. Avled 2008.

Lillträsket. Liten skogssjö i norra Tjärlax med rikt fågelliv.

Lillån. Biflöde till Närpes å i Övermark. Utter har funnits i Lillån eftersom vattenkvaliteten varit tämligen god, tidvis även nejonögon.

Linde John Ivar. 1891-1986. Lärare i Öster Yttermark södra folkskola (Granliden), musikledare. Grundade Yttermark stråkorkester som han ledde i många år, liksom Yttermark sångkör och den sk. lilla orkestern.

Lindén Ivar. Präst, kaplan i Närpes 1944-50. Skrev avhandling om väckelserörelser i Österbotten.

Lindén Sam. Kantor i Närpes församling i över 30 års tid, 1983-85 samt 1987-2019. Körledare, även egna orgelkonserter. Vid sin pensionering 2019 tilldelades han titeln director musices.

Lindqvist Hans-Erik. Stadsdirektör i Närpes 2007-2020. Efter pensioneringen fortsatte Lindqvist som förtroendevald, bl.a. som stadsstyrelsens ordförande.

Louhi Hannu. Vd för Närko från 1990, senare Närko Group.

Lund Ola. Kommunalläkare i Närpes 1915-18.

Lundell Per-Ole. Kommunalpolitiker, mångårig ordförande för kommunstyrelsen, senare stadsstyrelsen. Blev kommunalråd 2002.

Luthergården. Evangeliföreningens bönehus i Näsby, byggt 1973. Före det fanns två evangeliska bönehus vid centrumvägen, det första som var byggt 1910 brann tio år senare varefter det andra byggdes och stod kvar tills centrumvägen skulle breddas 1972.

Långbacka Ralf. Professor. Meriterad regissör utgången från Närpes. Son till Runar Långbacka. Ralf Långbacka kom också att under en viktig period under Närpes Teaters första år regissera pjäser baserade på Väinö Linnas böcker. 1974 regisserade han även Hästupproret vid vridläktaren. Långbacka har skrivit flera böcker.

Långbacka Runar. 1905-1970. Folkskolärare i Finby. Aktiv inom fredsrörelsen och nykterhetsrörelsen, publicist.

Långfors Ab. Såg- och kvarnföretag i Övermark vid Långforsen. Startade 1920 med såg och 1942 tillkom kvarn. 1984 såldes anläggningen till bröderna Brådd som fortsatte verksamheten.

Långvik. Gårdsgrupp i norra Rangsby, nybygge ca 1760. Även betydande villabebyggelse.

Långön. Tidigare holme vid åmynningen. På Långön hölls marknad på 1600-talet, möjligen ända sedan medeltiden. Marknaden flyttades i slutet av 1600-talet till Finby och 1783 började marknaden hållas i Kristinestad.

 

N

Nicolai Olof. Präst i Närpes under senare delen av 1500-talet.

Nikula Kristina. Född 1943 i Norrnäs. Professor i nordiska språk vid Tammerfors universitet. Avled 2014.

Nissfolk. Livsmedelsbutik i centrum och tidigare även i Kalax. Startade 1921 och verkade i tre köpmannagenerationer tills Stefan Nissfolk stängde sista maj 2018 vid sin pensionering. Från 1994 fanns affären i sparbankshuset.

Nix Oskar. 1872-1932. Bonde, bankdir. Finby. Ordförande i kommunalstämman 1906-11, i kommunalfullmäktige 1918-19, 1924-30. Lantdagsman 1904-10, riksdagsman 1919-22.

Nordin Arvid. 1913-97. Finby. Arvid Nordin fick 1942 utmärkelsen Mannerheimriddare för sina insatser i fortsättningskriget. Begravningen skedde under militära hedersbetygelser 1997. En minnessten över Nordin avtäcktes 2007 invid stadshuset.

Nordin Kurt-Erik. Vd för NTM sedan 1989. Även drivande kraft vid uppbyggandet av Frank Mangs center.

Nordin Lennart. 1912-92. Grundare av karosserifabriken Närpes Trä & Metall. Nordin startade NTM 1950 tillsammans med Sigurd Lärka och var dess vd 1959-88.

Nordlund Bernt Fredrik. Adjunkt och curamgerens i Närpes 1854-64. Skrev boken "Beskrivning över Nerpes socken". Farbror till K.I. Nordlund.

Nordlund Karl Ivar. Präst i Närpes från 1877, kyrkoherde 1925-37. Nordlund verkade sålunda som präst i Närpes i hela 60 år. Han var son till Henrik Wilhelm Nordlund som en tid var adjunkt och vicepräst i Närpes. K.I. Nordlund var också riksdagsman 1910-12. Han skrev det lokalhistoriska verket "Bland ur Närpes historia" i tre band.

Nordwood. Tidigare snickeri i Pörtom, ca 15 anställda. Huvudprodukten var dörrar till köksskåp.

Norrback Anders. Övermark. Invald i riksdagen 2019. Även medlem i stadsfullmäktige. Son till Ole Norrback.

Norrback Ole. Riksdagsman 1979-87 och 1991-99. Trafikminister, försvarsminister, utrikeshandelsminister, Europaminister. Ordförande i Sfp 1990-98. Därefter ambassadör i Oslo och Aten.

Norrback Valter. Rektor för Närpes folkhögskola 1960-62.

Norrgrann Allan. Lokalhistoriker, Tjärlax. Utgav 1984 Tjärlax historia. Boken kompletterades 1998 med Tjärlax fordomdags. Postumt utgavs 2005 Tjärlax genom århundraden.

Norrholm Johan Edvard. Norrnäs. Folkskollärare och aktiv lokalpolitiker. Ordförande i kommunalstämman 1912-18.

Norrholm Johan. Jordbrukare, Norrnäs. Mångårig kommunalpolitiker, fullmäktigeledamot och även gruppordförande för Sfp.

Norrholm Siri. Tandläkare Näsby. Skoltandläkare till 1963.

Norrnäs. By i västra Närpes, 290 inv. Skolan i Norrnäs gemensam för västra Närpes, butik. Jordbruken har varit mindre i strandbyarna, istället har höns- och pälsdjursfarmer varit viktiga. Fiske och skärgård med villabebyggelse har präglat byn. Nä-Rö foderkök viktig anläggning.

Norrnäs uf. Bildades 1914. Egen lokal, dessutom sommarfestplats vid Verkan.

Norrnäsån. Mindre vattendrag i Norrnäs, rinner ut i Rangsbyfjärden.

NTM. Närpes Trä & Metall. Karosserifabrik i Gottböle. Från en start som mindre snickeri och metallverkstad 1951 utvecklades NTM till en betydande karosserifabrik med sopbilar som specialitet. Vid 50-årsjubileet år 2000 hade NTM en omsättning på 130 miljoner mark och 210 anställda. Vd 1959-88 Lennart Nordin, därefter Kurt-Erik Nordin.

Nyakizufonden. Avdelning inom fredsföreningen i Närpes, med uppgift att stöda rwandesiska ungdomar i deras studier. Den första stipendiaten Evariste kom till Närpes 1989. Flera andra stipendiater kom under de följande åren, en bit in på 2000-talet började man istället stöda ungdomar i deras studier i Rwanda. En berättelse om fonden och stipendiaterna finns i Ulla Holmbergs bok Muraho! från 2009.

Nybond Bjarne. Lärare, skribent. Under signaturen Bom många år sportjournalist vid tidningen Syd-Österbotten. Gjorde en viktig insats för att kopiera och bevara Ivar Bengts samling av fotoplåtar.

Nyby. Gårdsgrupp i östra Övermark, uppstod i samband med ett skifte i Valsberg på 1910-talet.

Nygård Markus. Nämndeman, häradsdomare. Invandrade i slutet av 1700-talet från Västerbotten, gifte sig och blev framgångsrik bonde i Kåtnäs och anlitad i åtskilliga samhälleliga uppgifter. Erhöll 1814 Finska hushållningssällskapets medalj.

Nykterhetsförening. Närpes nykterhetsförening bildades 1881 med Matts Josefsson som första ordförande.

Nylander Edvin. Kommunalläkare i Närpes 1907-13. Nylander var den andra i ordningen av kommunalläkare, under hans tid byggdes första sjukhuset.

Nyman Eugéne. Präst i Övermark 1930-1944, kyrkoherde. Kandiderade i det berömda prästvalet i Närpes 1938 där Edvin Stenwall valdes. Senare kyrkoherde i Kimito.

Nämnder. För att få ett system i skötseln av den allt mer omfattande kommunala verksamheten började man i slutet av 1800-talet tillsätta nämnder, dvs delegera ärenden från stämman och kommunalnämnden. Fattigvårdsnämnden var den viktigaste av dessa, den handskades också med de största penningmedlen. I början av 1900-talet fanns dessutom tex. taxeringsnämnd, hälsovårdsnämnd och förmyndarnämnd, på 1930-talet skolnämnd, vägnämnd, brandnämnd, nykterhetsnämnd. Senare tillkom nya nämnder vartefter verksamheten utvidgades. Man hade t.ex. kulturnämnd, idrottsnämnd, miljövårdsnämnd. Mot slutet av 1900-talet minskade man igen på antalet nämnder så att de som nu återstår är socialnämnden, utbildningsnämnden, fritidsnämnden, nämnden för bibliotek och medborgarinstitut, landsbygdsnämnden samt tekniska nämnden. Dessutom finns centralvalnämnd och revisionsnämnd.

Nämpnäs. By i Närpes, ca 400 inv. Butik, daghem. Omfattande fritidsbebyggelse, bl.a. vid Österfjärden. Öskata fiskehamn byggdes i början på 1980-talet och har moderniserats på 2000-talet. Här finns också vindkraftverk sedan 1999.

Nämpnäs uf. Första lokalen brann ner 1973, ett allaktivitetshus byggdes istället. 1953 byggdes danspaviljongen vid Börsskär, Nämpnäs paviljong.

Närko. Karosserifabrik i Finby. Grundades 1959, övertogs av en av grundarna Egil Gullström 1966 och utvecklades till en betydande karosseritillverkare. Till koncernen hör också Trailer Rigg och Botnia Grönsaker.

Närpes. I historiska dokument omnämns Närpes första gången 1331. Några år senare, 1348, fick Närpes tillsammans med Korsholm och Pedersöre rätt till marknadshandel även med livsmedel. En kyrka fanns tydligen i Närpes på 1300-talet och ett visst mått av samhällelig och religiös aktivitet bör ha förekommit. Närpes har använt årtalet 1331 som "födelseår" och firade 1981 sitt 650-årsjubileum. Befolkningstalet i Närpes har varierat beroende på krig, nödår och epidemier. Närpes gränser har också förändrats. Sedan kommunsammanslagningen 1973 har befolkningen minskat, så som det varit på de flesta håll på den finländska landsbygden. Närpes har dessutom av tradition haft en rörlig befolkning och en omfattande emigration, ett fenomen som tog sin början på 1800-talet när hemmanen inte längre kunde sysselsätta och föda den växande befolkningen. I början av 2005 hade Närpes ca 9.500 invånare, varav 92 procent svenskspråkiga. Jordbruket och dess binäringar har länge varit det viktigaste näringsfånget, på senare tid har dock service- och industrijobb ökat. Karosserifabrikerna Närko och NTM samt madrassfabriken Hilding Anders är de största industrierna. Växthusföretagen är också stora arbersgivare. Närpes har länge haft en av landets lägsta arbetslöshetssiffror. En betydande arbetskraftsinvandring har förekommit på senare år, 2007 fanns över 30 olika nationaliteter representerade i Närpes. Vid nyår 2016 blev Närpes officiellt tvåspråkigt.

Närpes centralantennandelslag. Den 22 november 1974 bildades ett andelslag i Närpes som skulle arbeta för en bättre tv-mottagning, främst från Sveriges tv. Man beslöt att bygga en 60 m hög mast i norra Näsby för att ta emot tv-signalen från Vännäs i Sverige samtidigt som man tog emot Finlands tv och radiokanaler. Masten byggdes av ett svenskt företag 1975. De första kanalerna i tv-nätet var Finlands 1 och 2 samt Sveriges 1 och 2 och från 1982 även lokal-tv, När-TV. Senare utvecklades verksamheten till att ta emot satellitkanaler och så småningom även digitala kanaler, samtidigt som man förutom centrumområdet anslöt flera byar till kabelnätet. Första anställda var Bengt Heikfolk. Leif Erikson anställdes som disponent 1980 och blev kvar i tjänsten till sin pensionering 2019. Han efterträddes av Sebastian Strandberg.

Närpes församling. Bildades 2014 av Närpes, Övermark och Pörtom församlingar. Den ev. luherska församlingsverksamheten har en månghundraårig historia vars tidigaste belägg är 1331 när en präst uppges ha verkat i Närpes.

Närpes hembygdsförening. Grundades som Närpes museiförening 1929. Föreningen har olika sektioner: Närpes Teater, folkdansarna, fornforskarna, boksektionen. Föreningen upprätthåller hembygdsområdet Öjskogsparken.

Närpes härad. Bildades 1916 från Ilmola härad, tidigare Korsholms södra fögderi. Häradsbegreppet har historiska anor från tidig medeltid, ett härad var den första instansen i domstolsorganisationen med häradshövdingen som domare.

Närpes kompani. Ingick med 150 man i Österbottens regemente fån 1733 och fram till 1809. Kompanichefen bodde på Klemets boställe i Näsby, huset fanns i närheten av nuvarande Mitt i stan. Manskapet kom från Närpes, Lappfärd, Teuva, Malax och södra Korsholm, men också lägre ifrån, även från Sverige. En sk. munderingsbod, där utrustning för kompaniet förvarades, fanns i Näsby i närheten av nuvarande stadshuset.

Närpes kvarn- och elektricitetsverk. Anläggning i Näsby förr, på tomten som nu är Närpesvägen 16. År 1914 skaffade man en generator som en tid gav el åt centrumområdet. Det var första försöket till elektrifiering i Näsby.

Närpes kyrka. Kyrkan är en av landsdelens äldsta. 1435 brukar uppges som byggnadsår. Något dokument som skulle styrka det årtalet finns dock inte och senare forskning har placerat kyrkan ca hundra år senare i tiden. Biskop Mikael Agricola uppges ha invigt kyrkan 11 augusti 1555. 1600-talsprästen Holmius uppger att socknen tidigare haft en träkyrka som brunnit och att den nuvarande kyrkan av sten då byggts. Kyrkan var först rektangulär, vilka mått den då hade är okänt. Den blev senare tillbyggd på längden och på 1700-talet tillkom de båda korsarmarna och sakristian. Ett välgjort träkrusifix från 1400-talet är äldsta föremålet, predikstolen är från 1700-talet, altartavlan (Hörberg) från 1803 och orgeln (Christensen) från 1978.

Närpes manskör. Kören bildades 1978. Det började som en kurs i medborgarinstitutet där Martin Eriksson var musiklärare. Han hade kommit till Närpes från Nyland några år tidigare och hade erfarenhet av att dirigera manskör. Bertil Eklund blev första ordförande och Martin Eriksson dirigent. 1983 efterträddes Eriksson av Johan Pått som dirigerade i många år innan han efterträddes av Tobias Udd.

Närpes reservkompani. Hörde till Vasa bataljonbs reservdistrikt med reservister från finska och svenska Sydösterbotten. Garnison i Finby (se Ryssbacken). Första övningsmötet hölls 1883 med 226 män. Reservkompaniet upplöstes 1901 och därefter skulle unga män tjänstgöra i ryska armén.

Närpes skolmusikkår. Bildades av Frans Mattans 1958. Välkänd skolmusikkår med ca hundra deltagare plus drillflickor. Musikkåren har gett ut flera skivor, gjort många utlandsresor och vid sidan av normala konserter även haft stort upplagda shower med gästartister. Ledare och dirigent under många år Anders Teir.

Närpes socken. Närpes var ursprungligen en av de tre storsocknarna i svenska Österbotten, de andra var Korsholm och Pedersöre. Socknen omfattade kustområdet från Bergö-Petalax till delar av Sideby samt Storå, Bötom och Teuva/Östermark. Närpes kyrka var sockenkyrka. Vid sockenstämmor behandlades både kyrkliga och världsliga ärenden. På grund av folkökning och ändrade gudstjänstseder räckte kyrkan senare inte till, särskilt när krav kom på att alla skulle besöka kyrkan under vissa tider. Nya kyrkor byggdes och kapellförsamlingar, senare självständiga församlingar, uppstod.

Närpes Sparbank. Grundades 1901. En sparbank hade startats redan på 1800-talet men den upphörde. Närpes Sparbank har verkat på olika adresser i centrum, sedan 1983 på nuvarande plats Närpesvägen 13.

Närpes spelmansgille. Bildades 1974 som gammeldansgille. Man har gett ut flera skivor och spelat på många danser i Österbotten och Nyland, samt deltagit i flera spelmansstämmor och gjort spelresor till Sverige och Norge. Spelmansgillet firade sitt 30-årsjubileum i september 2004.

Närpes teater. Sammanslutning för amatörteater i Närpes, bildades 1964. Sektion inom Närpes hembygdsförening. Man började våren 1964 med att spela ett par enaktare och på sommaren framfördes den första större pjäsen Då sommaren brann med manuskript och regi av Trygve Erikson. Därefter fortsatte man aktivt att spela teater. 1965 blev det Österbottiskt bondbröllop och historisk kavalkad. 1966 byggdes vridläktaren och nu anlitades en professionell regissör Ralf Långbacka när Väinö Linnas Högt bland Saarijärvis moar för första gången framfördes på svenska. Med vridläktaren blev Närpes teater i huvudsak en sommarteater och samma pjäs spelades följande år. Pjäser som spelats är vidare: 1968, -69 Upp trälar, 1969 Pippi långstrump, 1970, -71, 72 Herr Puntila och hans dräng Matti, 1971, -72 Kung Finus miljö, 1973 Rid i natt, 1974, -75, 76 Hästupproret, 1977, -78 Söner av ett folk, 1979, -80 Rasmus på luffen.1981, -82 Sol och mylla, 1983, -84 Runar och Kyllikki, 1985, -86 Sju bröder, 1987, -88 Miraklet, 1989, 90 Folk och rövare i Kamomilla stad, 1992, -93 Resan till Raivola, 1994 Ungdomskällan, 1995, -96 Ronja Rövardotter, 1997 Alberts ö, 1998, -99 Mannen från La Manca, 2000, -01 Anne på Grönkulla, 2002, -03 En midsommarnattsdröm, 2004, -05 Under polstjärnan, 2006, -07 När vinden vänder, 2008, -09 Sommaren med Sputnik, därefter Du Wida Wackra Wilda West. 50-årsjubileum 2014 med Colorado Avenue, 2016-17 Närpesboan.

Närpes Trä & Metall. Se NTM.

Närpes Vatten. Kommunalägt allmännyttigt bolag som bildades 1967. Vattenreservoarer, verkstad och kontor finns i norra Näsby. I början av 2000-talet tog Närpes Vatten över ansvaret också för avloppsledningsnätet och reningen, som numera utförs vid Metsä Board i Kaskö. Nils-Erik Björklund var första vd för Närpes Vatten, Kurt Rösgren tog över 1987 och Markus Böling blev vd 2018. Vatten tas från den egna vattentäkten i Valsberg och dessutom köper man vatten från Kauhajoki. 

Närpes Vuxeninstitut. Bildades 2009 av medborgarinstitutet och Söff. Ett institut för den fria bildningen i Närpes med kursverksamhet och invandrarundervisning. Rektor från 2009 Annica Eklund.

När-TV. Lokal-tv i Närpes, startade i mars 1982. Sänder lokala program onsdagar kl. 19 med repris kl. 21 samt söndag kl. 15 och 19. Därutöver textinformation "puffar" i rulltextslinga samt lokal text-tv. När-TV streamar även sändningarna på hemsidan nartv.fi där också arkiv finns samt annan information. När-TV direktsänder också stadsfullmäktiges sammanträden.

Nä-Rö. Foderkök för pälsdjursnäringen, Norrnäs. Aktiebolaget bildades 1963 och följande år började foder levereas. 1983 drabbades företaget av en svår brand, men kunde byggas upp igen med hjälp av försäkringspengar.

Näsby. Centrumby i Närpes, 1.300 inv. En jordbrukarby som genom sin lämpliga placering i närheten av kyrkan kom att bli centrum för Närpes. I början av 1900-talet började banker och butiker etablera sig här, i huvudsak på vardera sidan av den väg som av gammalt går längs åsryggen. Etableringarna skedde i byns södra del, medan bondgårdarna stod, och fortfarande står kvar i norra delen av byn. Bostadsområdet Bocentrum kom på 1970-talet. Den tiden byggdes också många av våningshusen, både som hyreshus och med aktielägenheter. På 2000-talet har flervåningshus tillkommit och en central offentlig byggnad, Mitt i stan, med hotell, hälsovård mm. Även biograf/konsertsal.

Näveråsen. Område mellan Näsby och Yttermark, större delen av Näveråsen hör till Näsby. Näverås skola verkade 1923-64, skolbyggnaden restes 1925.

Nödår. Förr när jordbruk, handel, lagerhållning och kommunikation inte var lika väl utvecklade som i dag och ogynnsam väderlek lätt kunde ge missväxt, kunde följderna bli katastrofala när maten tog slut. Farsoter följde ofta i nödårens spår när folks motståndskraft var nedsatt och när tiggare färdades längs vägarna. På 1600-talet förekom ofta nödår i våra trakter, de svåraste kom i seklets början samt 1695-97. Den främsta orsaken var ogynnsamt väder, "lilla istiden". De senaste nödåren i våra trakter inträffade 1867-68. Nödåren drabbade i allmänhet Närpes lindrigare än många andra orter tack vare jordbruket och tillgång till fisk, men också här var dödligheten under nödåren betydligt högre än under vanliga år.

P

Packalén Benjamin. Länsman i Närpes på senare delen av 1800-talet. En av initiativtagarna till Närpes första folkskola som sedan byggdes 1878 i Yttermark. Packalén byggde ca.1860 den gård som nu är Näsby daghem.

Pali-Maj. Maria Berg, född Uppgård. 1784-1867, bygdeskaldinna. Pali-Maj är en av de mest kända diktare som levat i Närpestrakten. Hon föddes den 10 december 1784 i Pörtom. Föräldrarna var Johan och Margareta Uppgård. Hon växte upp nära naturen i Pörtom, på Pali hemman, och det var också naturen som blev ett viktigt motiv i hennes dikter. Hon var mycket produktiv och många av hennes dikter finns inte längre bevarade. I den stora brand som förstörde nästan hela Vasa brann också den vissamling som Pali-Maj hade lämnat för tryckning. Andra dikter har aldrig blivit upptecknade. Men många finns bevarade, även om det som vanligt i dessa fall med gamla visor att det är oklart om alla är från hennes hand. "En älskelig vän uti världen jag har", brukar räknas till Pali-Majs dikter, liksom "När solen tänder sina strålar". Trygve Erikson konstaterar i en bok om Pali-Maj som han redigerat, att hennes dikter inte tilltalade den litterära kritiken, men att hon "diktade om det som stod alla nära: det strävsamma bondelivet, de tragiska händelser som utspelades i bygden, hon diktade om naturen och inte minst om kärleken, den sjävuppoffrande ochj självutplånande". Pali-Maj gifte sig med Matts Berg i Rangsby. Hon avled 11 oktober 1867. Stenar till hennes minne har rests både i Pörtom och Rangsby.

Pellfolk Axel. Mångårig viceordförande i kommunalfullmäktige på 1930- och 40-talet.

Pelkonen Johan Mikael. Närpes första kommunalläkare, anställdes 1890 och verkade till sin död 1907.

Penttilä-John. Se Bengtilä.

Petell Albinus. Kantor, ordförande i kommunalstämman 1882-87.

Peter. M/s. Namn på fartyg som 9.7 1906 anlände till Svartösund i Pjelax med vapen som ett led i kampen mot förryskningssträvandena. 2500 gevär och över en miljon patroner hade lastats på motorfartyget Peter i Lubeck. Fartyget lotsades mot Närpes av Adrian Sjögård som fanns med ombord och på den förut utsedda platsen Svartösund lossades lasten på pråmar. Detta måste ske på en enda natt och det var mycket folk i rörelse, bl.a 22 pjelaxbor var med och lossade. Man klarade det på två timmar och tio minuter. Minnesmärke restes på Svartön 1936. En minnesfest hölls hundra år efter händelsen, i juli 2006.

Pettersborg. Gårdsgrupp i Rangsby, nybygge 1784.

Pjelax. Den sydligaste byn i Närpes, 440 inv. Skola, butik, postombud. Växthusnäringen betydande, även jordbruket viktigt.

Pjelax handelsbod. Butik i Pjelax sedan 2003, även lunchservering. Innehavare Anders Launonen. Föregicks av Rickséns butik på samma plats.

Pjelax nf/uf. Första föreningen bildades 1900 en ungdoms- och nykterhetsförening, 1932 blev den ungdomsförening. Paviljongen vid Rörgrund byggdes efter kriget, förstorades på 1970-talet.

Pjelaxfjärden. Stor havsvik i Pjelax. Det smala Svartösund och ett par öppningar norr om Svartön ger förbindelse med havet. Svartösund muddrades 1989. Norra ändan av fjärden viktig fågelrastplats. Fågeltorn. Båthamn vid Rörgrund. Sommarstugor, stuguthyrning. På västra stranden fanns på 1800-talet en betydande skeppsbyggnadsverksamhet.

Posten. Den första poststationen i Närpes öppnade i Övermark 1883. Poststation kom till Näsby 1889 och till Pörtom 1890. Två år senare blev stationen i Näsby uppklassad till postexpedition och Anna Holmudd utnämndes till postföreståndare. Finby, Yttermark, Pjelax, Nämpnäs Norrnäs och Rangsby hade på 1930-talet poststationer i gamla Närpes. Huvudposten i Näsby fanns först på nuvarande adressen Närpesvägen 27, EePee-tomten. Ca tio år senare flyttade posten till en tomt på andra sidan vägen på Närpesvägen 12, till ett hus som kallades södra Kambgården eller postgården. En tid var man också inrymd i norra ändan av Strandbergs hus, Närpesvägen 13 och åren 1965-70 fanns man i södra delen av "Grönviks". I Ämbetsverkshuset fanns posten sedan tills den upphörde i maj 2006 och postärendena i Närpes sköttes via postombud. I K-hallen placerades posten i Närpes centrum och i byarna ordnades vanligen med postombud i butikerna.

Pottarna. Gårdsgrupp i Öster Yttermark. Här fanns förr skola och butik.

Prebende. Åren 1811 till 1884 var Närpes församling ”personnelle annexa” åt biskopen i Åbo, vilket innebar att församlingen var ett slags förläning, prebende, till ärkebiskopsämbetet i Finland. Biskopen fick inkomsterna från församlingen men hann givetvis inte vara mycket i Närpes utan det var vicepräster som skötte kyrkoherdeåliggandena, avlönade av biskopen. Tre ärkebiskopar hann verka innan detta arrangemang upphörde, en ordning som inte tjänade församligen. Dessa tre var Jakob Tengström, Erik Gabriel Melartin och Edvard Bergenheim.

Prokopjeff Ioff. Handlare. På tomten Närpesvägen 27 i centrum fanns på 1880-talet en affär, "Ioffs handel". Det var frågan om en av de allra första butikerna i Näsby och den var säkerligen inte särskilt välsorterad. Tobak, pikanell, riskgryn, kaffe och socker fanns dock att köpa om man hade pengar. Det gick också att betala med produkter från bondgården, t.e.x. några ägg för en strut kaffe. Ioff Prokopjeff var ursprungligen rysk gårdfarihandlare.

Prästskogen. Område nedanför Goljatberget. Här finns bl.a. gammal boplats som har bördig skogsvegetation med inslag av krävande växter som vårärt och liljekonvalj. I närheten finns två höga granar, den högre över 30 meter och mer än 200 år gammal. En sk ryssugn och en raststuga finns i området.

Prästtallen. Gammal, numera död, tall ovanför Svartbäcken. Den fridlysta tallen sägs ha fått sitt namn av att prästen Israel Holstius, på flykt till Svartbäcken under 1808-09 års krig, skall ha klättrat upp i det höga trädet och därifrån sett hur ryssarna brände ner prästgården och gårdar i Finby.

Prästön. Åsbildning i Claresund, drygt en km söder om kyrkan. Före ca år 1300 en ö. Namnet enligt Olav Ahlbäck "den till prästbolet hörande ön".

Pälsdjursnäringen. Med en trevande början kom pälsdjursnäringen så småningom igång i Närpes. Man försökte med olika djur och olika sorters foder. I Norrnäs gjordes t.ex. försök med nutria- eller sumpbäverfarmning på 1930-talet. Då började man också med rävfarmning. På 1940-talet kom minkarna i mindre skala. På 1960-talet och blev pälsdjursuppfödningen en näring av betydelse i Närpes. Då hade också foderköket Nä-Rö byggts i Norrnäs.

Pörtehemmet. Åldringshem i Pörtom, invigt 1992.

Pörtom. Tidigare självständig kommun som 1973 fusionerades med Övermark och Närpes. Ca 1000 inv. I centrum finns skola, restaurang, bank, postombud, kyrka och bönehus, museum, uf-lokal, bostadsområden. I övrigt är jord- och skogsbruket fortfarande viktigt, kombinerat med specialnäringar.

Pörtom kyrka. Den nuvarande kyrkan byggdes 1783 och ersatte då Pörtoms första kyrka. Kyrkobyggnaden är långsmal, av trä och med ett klocktorn i västra ändan där också huvudingången finns. Renoverades senast 2013-14 då den bl.a. fick ny ytterfärg.

Pörtom servicecenter. Tidigare kommungården i Pörtom som 2011-12 byggdes om till servicecenter med äldreboende, bibliotek med mera.

Pörtom uf. Bildades 1895. Dans- och festverksamhet i egen lokal, på senare tid har revyverksamheten varit viktig.

 

S

Salpetersjudning. Binäring till jordbruket förr. I sk. sjudarlador, som vanligen ägdes gemensamt av flera bönder, framställdes salpeter som sedan såldes till krutbruket i Seinäjoki. Salpeterberedningen upphörde i Närpestrakten i slutet av 1800-talet.

Samservicebyrån. Byrån bildades som en följd av ändrade statliga servicefunktioner och nya sätt att sköta serviceärenden via datortjänster. Folkpensionsanstalten och arbetskraftsbyrån ersattes av samservicebyrån som öppnade i fd. ämbetsverkshuset 2016. Byrån tar emot handlingar, ger råd om hur ärenden kan skötas, kan visa hur elektroniska tjänster fungerar och slussar kunderna vidare. Byrån betjänar TE-byråns och FPA:s kunder. 2019 hade byrån öppet på tisdagar och betjänade i övrigt via tidsbeställning.

Sanemossen. Stort mossområde i norra delen av Pörtom och på Malaxsidan av rån.

Sandelin Anders Henrik. Sjökapten, född 1848 i Närpes. Som ung tjänstgjorde han på olika skutor i den så kallade bondeseglationen, en verksamhet som var livlig i Sydösterbotten. Stegvis utbildade han sig inom sjömansyrket samtidigt som han praktiserade båtbyggeri vid lokala varv. 1883 avlade han sjökaptensexamen. Han var kapten bl.a. på barkskeppet Dagmar som byggdes i Pjelax.

Scuba 77. Sportdykarnas klubb i Närpes, grundad 1977. Gjorde en viktig insats i samband med marinarkeologiska forskningar kring den ryska galärflottans rörelser i Bottniska viken under Stora ofreden på 1700-talet. En bronskanon från den tiden hittades av dykarklubben utanför Truthällan 1978, den finns nu i stadshusets aula. Många andra historiskt värdefulla fynd gjordes på de dykarläger som hölls i samarbete med Jakobstads museum på 1980-talet.

Sidbäck Börje. Journalist, publicist. Många år lokalredaktör i Närpes för Vasabladet. Medarbetare i en rad tidningar och tidskrifter. Aktiv inom Närpes hembygdsförenings boksektion. Har medverkat i utgivningen av många lokalhistoriska verk i Närpes. Utgav 1998 sjävbiografiska "Människor jag mött".

Sigg Paulina. Framgångsrik friidrottare i IF Kraft. Hennes personliga rekord i stavhopp 415 var i flera år finländskt rekord. Deltog i EM i Munchen 2002.

Sikström Erik. Kantor i Närpes, från 1987 i Pörtom. Bildade och ledde flera lokala körer och även en stråkorkester. Pensionerad 1990.

Silfversten Karl J. Emigrerade 1899 från Tjärlax. Blev präst i USA och verkade i finlandssvenska emigrantförsamlingar, främst i Bethel Lutheran Church i Duluth 1920-1946. Flitig publicist, utgav även 1927 boken Hälsningar från hembygden samt 1931 Finlandssvenskar i Amerika.

Simhallen. Byggdes 1976 vid Mosebacke skolområde, grundrenoverades 2002. Förutom simbassäng och terapibassäng finns gymnastiksal, bowlingbanor, gym.

Sjukhus. Närpes fick sitt första sjukhus 1908 i Näsby centrum på den plats där parken finns i dag. 1914 kompletterades sjukhuset med en tuberkulosavdelning. 1955 byggdes det nya sjukhuset i Klaresund som fortfarande är i användning. 1972 började man bygga den nya hälsocentralen i anslutning till sjukhuset. Sjukhuset upprätthölls av kommunen fram till 1969 när ett kommunförbund med Närpes, Kaskö och Övermark bildades. Korsnäs, Pörtom och Tjöck var en tid också med i kommunalförbundet.

Sjöbacka Rainer. Född i Esse. Kyrkoherde i Övermark från 1970 till 1994. Även medlem i kommunfullmäktige.

Sjöberg Boris. Född i Pjelax 1930, matematiker. Sjöberg disputerade 1963 och var ordinarie professor i matematik vid Åbo akademi 1971-1993. En bok om Sjöberg, En matimatikers väg, utgavs 2021 av hustrun Elsie Sjöberg.

Sjöberg Ole. Fil.dr. född i Pjelax 1942. Bosatt i Åbo, verkat som fysiker vid Åbo Akademi.

Skeppsbyggnad. I Närpes fanns förr en betydande skeppsbyggnation. Dels byggdes skepp för bondeseglationen, dels för försäljning. Enligt uppgift levererades t.ex. år 1550 från dåvarande storsocknen Närpes till Stockholms tullverk 17 st tullbåtar. Skeppsbyggnadsplatser fanns i de flesta strandbyar t.ex. på Västerlandet i Pjelax och Granön i Tjärlax.

Skiftesförrättning. Delning av mark på landsbygden, jorddelning. Solskiftet från 1200- och 1300-talet delade in marken i små lotter så att varje gård skulle få bruka någon del av den bästa jorden. I mitten av 1700-talet förrättades storskiftet. Bönderna fick nu större sammanhängande jordlotter, men fortfarande inom den gamla byaorganisationen. Med ett modernare jordbruk blev storskiftets många små skiften ohanterliga och mot slutet av 1800-talet ställdes krav i våra trakter på ett nyskifte, som skulle leda till att bönderna skulle få sin mark i ett eller några få skiften. Skiftena var utdragna förrättningar som ledde till många tvister och processer. Nyskiftet gav många fördelar och var oundvikligt, men ledde samtidigt till att de gamla byarnas bebyggelse splittrades. I Pörtom kyrkby inleddes skiftet i början av 1880-talet och var slutfört 1899. I några byar i Närpes inleddes nyskiftet på 1890-talet, i andra i början av 1900-talet och på 1920-talet var alla genomförda. I Övermark inleddes skiftet år 1900 och vann laga kraft 19.11 1921.

Skjutsar, skjutshållning. System för transport förr. Man höll hästar och kuskar vid gästgiverierna för resandes behov. Det var bönderna i socknen som tillsammans med gästgivaren hade skyldighet att hålla hästar, antalet bestämdes av sockenstämman men vanligen var det 2-4 hästar som skulle finnas till hands. När antalet resande ökade i mitten på 1800-talet kunde 7 hästar finnas vid hållstugan på Ivars i Näsby. Systemet upphörde 1887 när skjutsandet lades ut på entreprenad.

Skrattnäs. Gårdsgrupp i södra Närpes vid Pjelaxfjärden.

Skrattnäsvägen. Väg från Pjelax till Kristinestad, längs Pjelaxfjärdens östra strand.

Skrifvars Karl Johan. Bonde. Ordförande i kommunalnämnden 1900-29. Skrifvars var ordförande under en tid när det nästan inte fanns några tjänstemän, han kom att sköta många kommunala angelägenheter under sina trettio år som nämndordförande. "En sällsynt lång och märklig gärning", sägs det i boken Närpes igår och idag.

Skuthälla Gustav. Kommundirektör/stadsdirektör i Närpes 1982-2007. Skuthälla kom till Närpes som skoldirektör men hann verka bara en kort tid innan han blev tf kommundirektör och sedan ordinarie. Skuthälla har också haft olika uppdrag, bl.a. i EU:s regionkommitté under flera år.

Slottsbacken. Gottböle. Den sista platsen för avrättningar i Närpes tingslag. Henrik Söderholm var den siste som avrättades här, den 1 oktober 1817. Han hade begått ett rånmord vid Hinjärv träsk. 

Slättens mystik. Evenemang med underhållning och konst på sensommaren i Närpes. Startade år 2000 på Söff och hålls numera i Närpes centrum.

Smeds Bjarne. Chefredaktör, tidningschef på Syd-Österbotten 1990-2008. Tidigare föreståndare för Övermark skola. Medverkat i flera lokalhistoriska verk, även gett ut bok om Johan Henrik Franzéns dagbok 1864-68.

Smeds Matts Mattsson. Riksdagsman 1742-43, 1746. Kom under 1746 års riksdag i konflikt med kyrkoherden i Närpes Henric Carlborg vilket ledde till rättegång.

Snickars Gabriel. Bonde, häradsdomare. Ordförande i kommunalstämman 1879-81, i -nämnden 86-94.

Snickars Lennart. Finby. Skräddare, skådespelare. Omtyckt i olika roller vid vridläktaren, bl.a. som Halme i dramatiseringen av Väinö Linnas bok. Därefter på Vasa Teater till 1981.

Snickars Maja Lisa. "Snickarsmor". Bondehustru, ledare för en inomkyrklig böne- och läsargrupp i Finby under 1800-talets senare hälft. Gruppen var en av flera liknande i Sydösterbotten vid denna tid, Finby-gruppen ansågs vara den ledande, mycket tack vare "Snickarsmors" starka ledarskap och personlighet.

Snickars Peter. Regissör av flera pjäser vid Närpes Teater, även pjäsförfattare.

Sophia. Tremastat barkskepp, det största av skeppen som byggdes av närpesbor på 1800-talet, 38,3 m långt, 9,2 meter brett och med 4,5 meters djupgående. Sophia byggdes i Kaskö 1876 av skeppsbyggmästaren Anders J. Granskog, ägdes av närpesbor och även några ålänningar, inledde sin jungfruresa 21.8 1876 till Barcelona och seglade sedan i 19 år innan hon gick på grund i Sydnorge 1895 och höggs upp i Eggersund.

Sparbanken. Se Närpes Sparbank.

Spelgubbliden. Tidigare gårdsgrupp i Yttermark norr om Risåsen.

Spinnrockar. I Ståbacka fanns förr en betydande spinnrockstillverkning. Det började med att svarvaren Gabriel Ehrström tillverkade spinnrockar i Övermark. Han gifte sig 1815 med Helena Unis och flyttade till hennes hemby Ståbacka. Här blev han bonde men fortsatte med spinnrockstillverkningen och den verksamheten togs senare över av hans söner. Spinnrockarna från Stobacka hade gott rykte och såldes i trakten men även i städerna och tidvis på Åland. Drygt hundra spinnrockar per år tillverkades under 1800-talet. Tre generationer Hannus i samma by har också svarvat och tillverkat spinnrockar. Efterfrågan på spinnrockar minskade på 1930-talet och i Stobacka upphörde tillverkningen av dessa på 1950-talet, med svarvandet har här fortsatt in till vår tid.

Stadshuset. Stadens administrativa centrum. Byggdes 1980 och tillbyggdes med bibliotek och MI-utrymmen 1997. Ett femtiotal kommunala tjänstemän arbetar i stadshuset. -Närpes första kommunala kansli var inrymt i ett gammalt hus som fanns på adressen Närpesvägen 16. 1947 flyttade man över vägen till fd Ivars resandehem och verkade där till 1955 när gamla sjukhuset byggdes om till kommunalgård. Här stannade man tills det blev dags att flytta till nuvarande administartionsbyggnad 1980. På 1920-talet var kansliet inte öppet så ofta, det fanns ju nästan ingen personal, men från början av 1930-talet hölls kansliet öppet några timmar varje vardag.

Stark Mikael. Född i Nämpnäs, lärare i Harrström, på sin tid känd kör- och allsångsledare "Allsångs Micko".

Stella Polaris. Täcknamn för en militär operation som gick ut på att i krigets slutskede frakta viktiga papper och personer i nyckelställning inom underrättelseväsendet till Sverige i händelse av en rysk invasion. En del av denna operation genomfördes via Nämpnäs. En minnessten över händelsen avtäcktes vid Österfjärden i Nämpnäs hösten 2001.

Sten John Ivar. Bodbacka. Emigrant, uppfinnare, hade bl.a. en låsfabrik i Illinois. Byggde ett hus av stampad lera i Bodbacka, något som väckte stor uppmärksamhet på sin tid.

Stenarbeten. Se Bölegraniten. Stenbearbetningen har koncentrerats till Böle, men också i Norrnäs fanns stenslipare. Josef Backlund hade stensliperi på 1930-talet.

Stenlund Bengt. Född i Sideby, 1948 taxeringssekreterare i Närpes, 1952-60 sjukhusekonom och bokförare. 1960-70 kommunalsekreterare i Närpes.

Stenströms cementgjuteri. I Nämpnäs finns gott om sand och där uppstod flera cementgjuterier under förra delen av 1900-talet. Stenströms cementgjuteri grundades av Konrad Stenström 1932 och utvecklades till en rätt omfattande verksamhet med tillverkning av cementtegel, rör, takplattor, gångplattor mm.

Stenwall Bengt. Finby. Närpes första kommundirektör 1957-80, ordf. i kommunstyrelsen. Son till Edvin Stenwall.

Stenwall Edvin. Präst i Närpes, teol.dr. kyrkoherde 1943-70. Född 1899 i Pargas, prästvigdes 1923 och blev kaplan i Närpes 1926. Stenwall var aktiv inom fredsrörelsen och utgav tidskriften Frid på jorden 1926-39. Postumt utgavs hans bok Frid på jorden 1976. Riksdagsman 1936-38, ordförande i kommunalfullmäktige 1946-56. Stenwall avled 1976. Se även Kyrkoherdevalet 1938.

Stjernberg Anders Gustav. Präst, kyrkoherde i Övermark från 1945-49. Senare föreståndare för evangeliföreningen och var då med om att starta dess mission i Kenya.

Stobacka. Se Ståbacka.

Storbjörk Leander, f. 1881 i Kronoby, lärare från 1926 på Närpes folkhögskola, rektor 1945-53.

Storskatsund. Sund i Tjärlax som genom sitt stora vattendjup utgjort naturhamn för också större fartyg. Känd bl.a. för de fynd som gjort i närheten efter den ryska galärflotta som råkade ut för storm här under Stora ofreden varvid flera fartg sjönk. Uppe på land finns ett stort antal sk. ryssugnar som tros härstamma från samma tid. I Storskatsund sjönk också en båt som hade fraktat vapen till den finsk-svenska hären under Stora ofreden.

Storövägen. Väg i södra Närpes, från Skrattnäsvägen till Storön.

Strandberg Einar. 1905-74. Lektor, medförfattare till det lokalhistoriska verket Närpes igår och idag.

Strandberg Otto. Handelsman. Från 1908 hade Strandberg eget affärshus i Näsby och verkade där i ett halvt sekel. Standberg dog 1963 och affärshuset vid "Strandbergs korsning" revs 1982 för att ge plats åt sparbankens nybygge.

Ström Hjörvald. Apotekare. Ordförande i kommunalfullmäktige 1957-60.

Ståbacka. By i södra Närpes, 60 inv. Jordbruk, växthus. Förr känd för tillverkning av spinnrockar. I Ståbacka finns Frank Mangs center, evangelisten Frank Mangs hemgård som köptes 2002 av ett bolag som tillsammans med en förening driver verksamhet där.

Ståbacka sjöväg. Väg från Kaskövägen till Ståbacka sjöbodar.

Sundblad V.A. Organist i Närpes 1895-1930.

Sundman F.A. Länsman i Närpes på 1910-talet. När han flyttade från orten sålde han sin gård vid centrumvägen (på nuvarande Mitt i stan-husets plats) till kommunen och den blev 1920 Närpes första kommunalkansli.

Svalskulla. Gårdsgrupp i södra Närpes invid Pjelaxfjärdens östra strand.

Svartbäck. Gårdsgrupp i nordöstra Finby. Nybygge 1703.

Svartbäck Uno. Bankdirektör, politiker. Från 1965 ordförande i kommunalfullmäktige, efter kommunsammanslagningen även ordförande för det nya fullmäktige.

Svartbäcken. Gårdsgrupp i östra Finby.

Svartö. Större holme vid Pjelaxfjärdens sydvästra del.

Svartösund. Sund mellan Pjelaxfjärden och havsvikarna utanför. Se Pjelaxfjärden.

Svenska Österbottens folkakademi. Se Söff.

Syd-Österbotten. Tidning för södra Österbotten, utkommer tre dagar i veckan. Tidningen startade 1 september 1897 som Kristinestads Tidning. Den blev indragen i december 1900. Nya försök med lokaltidning gjordes 1902 och i januari 1903 började tidningen Syd-Österbotten utkomma. Genom fusion 1980 med Kaskö Tidning, senare Närpes Tidning, blev S-Ö tidning för hela området. Tryckeriet stationerades i Närpes på 1970-talet och 1993 började tidningen tryckas i Vasa. S-Ö uppgick i Harry Schaumanstiftelsens tidningar 1992 men har fortsatt att utkomma som en självständig tidning. Chefredaktörer sedan fusionen 1980 har varit Björn Hindström 1970-1990, Bjarne Smeds 1990-2008 och Mats Ekman från 2008.

Sågar. Större sågar i Närpes var Närpes Andelskvarn, senare Närpes såg som verkade i Näsby fram till 1966, samt Långfors såg i Övermark och Böle såg fram till 1989.

Sälskelettet. Det viktigaste fornfyndet som hittats i Närpes. Ungefär 2800 år f.kr. blev en grönlandssäl jagad och sjönk skadad till havsbottnen. I bottenleran bevarades skelettet och den harpun av älgben som den okände jägaren använt. När bröderna Valfrid och Einar Kullman i Finby 1935 gjorde dikningsarbeten på Kallmossen hittade man skelettet och harpunen. Landhöjningen hade gjort att fyndet nu fanns på torra land, på Kallmossen några hundra meter öster om riksåttan. Skelettet och harpunen är permanent utställda på fornavdelningen vid Nationalmuseum i Helsingfors.

Södergran Edith. Författare. En av de främsta inom nordisk modernism. Edith Södergrans far Matts härstammade från Tjärlax by i Närpes. Edith torde inte själv ha besökt Närpes. Hon föddes i St. Petersburg 1892 och dog i Raivola i Karelen 1923.

Södergran-sällskapet. Bildades 1984 på Söff i Yttermark med dåvarande Söff-rektorn Trygve Erikson som initiativtagare. Södergransällskapet ordnar föreläsningar, seminarier och resor, bl.a. har man flera gånger besökt Edith Södergrans hemort Raivola och St. Petersburg.

Södergrann Johan August. Lärare i Tjärlax skola i 41 år. En tid föreståndare för kommunalhemmet. Medlem av kommunfullmäktige 1933-45. Södergrann hade många förtroendeuppdrag och var aktiv lokalhistoriker.

Södergrann Karl. Närpes första kommunalsekreterare 1930-60.

Söderholm. Gårdsgrupp förr i norra Övermark invid Hinjärvträsk. Blev öde på grund av emigrationen.

Söderholm Henric. Den siste som avrättades i Närpes. Avrättningen skedde genom halshuggning den 1 oktober 1817 på Slottsbacken i Gottböle. Söderholm hade 1813 mördat en man vid Hinjärv träsk.

Söderman Josef. Bonde, Kalx. Ordförande i kommunalnämnden 1876-85. Lantdagsman 1888.

Söderqvist Joel. Född i Yttermark, blev folkskollärare 1936, tjänstgjorde vid Näveråsens skola och sedan vid centralskolan. Engagerad i konstklubben i Närpes.

Söff. Svenska Österbottens folkhögskola-folkakademi. Startade 1901 med Jacob Tegengren som första rektor. Blev folkakademi i början på 1960-talet när nuvarande fastighet byggdes. Skolan hade på 1970- och 80-talen närmare hundra elever. Nya utbildningsvägar för ungdomen och minskande årskullar gjorde att elevunderlaget krympte och år 2000 upplöstes samkommunen. Svenska Folkskolans Vänner drev skolan under några år men drog sig ur 2006. Närpes stad, som tidigare övertagit fastigheterna, övertog nu också verksamheten, där invandrarundervisningen blev en viktig del. Ingår i Närpes vuxeninstitut. Musikinstitutet Legato verkar också i Söff.

Sörhannus Tom. Publicist, har gett ut flera böcker, bland annat med sina texter från bloggen FramStegen.net.

 

U

Udd Robert. Direktör, Näsby. Tidigare vd för Grönlund i Kaskö. Varit medlem i kommunfullmäktige, gruppordförande, ordförande för kulturnämnden. Varit mångårig ordförande för Närpes centralantennandelslag och När-TV.

Ulfsparre Johan Månsson. Ståthållare (landshövding) i Österbotten 1622-1632. Närvarande vid hösttinget i Närpes 1626 när det avgjordes vilken av vägarna till Vasa som Närpesborna skulle underhålla, strandvägen eller övre vägen via Pörtom och Malax. Beslutet blev att strandvägen skulle hållas i skick. Därefter dröjde det ända till 1770-talet innan den betydligt kortare övre vägen till Vasa byggdes.

Uljensvägen. Väg i Öster Yttermark, mellan Östra linjen och riksåttan. 

Unis. Hemman i Ståbacka, känd för spinnrockstillverkning sedan Övermarkbon Gabriel Ehrström 1815 gift sig med Helena Unis och här fortsatt den spinnrockstillverkning han tidigare inlett i Övermark. Hans söner fortsatte med arbetet, t.ex. 1890 tillverkades 145 spinnrockar på Unis.  

Unituli Oy. Madrassfabrik, se Hilding Anders.

Urmakare. Förr fanns urmakare som kunde göra klockor åt folk innan de masstillverkade klockorna kom. Mest kända i våra trakter är några urmakare i Övermark, t.ex. Johan Erik Hedman. Även Vilhelm Ahlholm i Aspnäs var urmakare och tillverkade klockor.

 

Y

Ylsebäck. Numera Ylsöbäck. Gårdsgrupp i Träskböle, hörande till Rangsby. Enligt Rangsbyboken var det soldaten Jacob Dyrendahl som anlade nybygget Ylsebäck 1782 och sedan bodde där med sin hustru Beata Andersdotter och deras barn.

Yrkesakademin, YA. Se Vocana.

Yttermark. Drygt 1000 inv. En av de större byarna i Närpes. Skola, bank. Slättlandet i Närpes ådal har gett goda förutsättningar för jordbruk och fortfarande är det jordbruket som är den dominerande näringen i byn. Yttermark indelas inofficiellt i Väster eller Västra Yttermark och Öster eller Östra Yttermark med ån som gräns.

Yttermark skola. Den första folkskolan i Närpes byggdes i Yttermark och invigdes 1878. Huset står kvar, nuvarande Jacobsgården vid Söff. 1895 öppnade Öster Yttermark en egen skola i södra delen av byn och följande år för norra delen. Väster Yttermark byggde ny skola 1897. Gemensam skola för Yttermark byggdes 1989.

 

 

Ä

Äggrundsvägen. Väg i Nämpnäs, främst för villabebyggelse, liksom Äggrunds norra och södra.

Ängsby. Gårdsgrupp mellan Rangsby och Övermark. Ängsby hör till Yttermark.

Ängskullan. Backe i Finby där Närpes reservkompani hade baracker. I början av 1900-talet tog ryssarna över platsen fram till avväpningen 1918. Barackerna fungerade också som fångläger några månader 1918. I dag industriområde för Närko.

Ängsö. Holme väster om Eskilsö, numera sammanvuxen med Järvön i norr. Bro över det smala sundet till Eskilsö.

Änst. Hemman i gamla Näsby, fanns ungefär vid dagens Närpesvägen 37.

Ärevarvet. Evenemang med avsikt att samla in pengar till idrotten. Friidrottens Ärevarv löptes i Närpes första gången 1982.