R
Raivola. Edith Södergrans hemort i ryska Karelen. Vänort till Närpes. I Raivola finns ett minnesmärke över Edith Södergran, rest av Finlands svenska författarförening och en bit därifrån en lättsam statyett av hennes favoritkatt Totti.
Ragvalds Johan Petter. 1856-1925, spelman, Övermark. Den mest kända av de gamla bygdespelmännen. Ragvalds skrev också egna låtar. Han var även fiolbyggare. Han levde under knappa omständigheter som snickare och diversearbetare. Deltog i många spelmanstävlingar och var också på turné i Sverige tillsammans med Johan Erik Taklax.
Ragvalds spelmanslag. Bildades 1970 som en följd av ett nyvaknat intresset för spelmansmusik. Spelmanslaget nådde goda framgångar och gav 1977 ut en skiva. Följande år åkte man på turné till emigranttrakterna i USA. 1980 stod man tillsammans med Närpes spelmansgille som värd för den finlandssvenska spelmansstämman i Närpes.
Ramstedt Johan. 1724-98. Närpes församlings första orgelnist från 1747. Han var också första innehavare av kantorsbostället i södra Finby som efter honom kallades Johannesberg. Hans son Nils var även orgelnist i Närpes.
Randelin Jacobus. Präst, kaplan i Närpes från 1739. Han var född i Kisko i sydvästra Finland. Hans son Nathanael var bonde på faderns hemman Uppgård i Bäckby.
Rangsby. By i västra Närpes 351 inv (1980). Namnet Rangsby förekommer första gången i skrift 1442. Skärgården viktig, speciellt Fagerö med festplats / paviljong och småbåtshamn.
Rangsby uf. Bildades under 1900-talets första årtionde. Ungdomslokal invigdes 1911. 1966 byggdes nya danspaviljongen på Fagerö, den utvecklades sedan till en av Österbottens främsta dansplatser.
Rasmussen Charles. Kommunalläkare i Närpes 1919-36. En uppskattad och mångsidig läkare.
Reichenbac Elias. Av tysk släkt, under 1600-talets förra del kommendör på Waxholms fästning utanför Stockholm. Efter sin tjänstgöring flyttade han med sin hustru Agneta till Närpes och togs här om hand i prästgården av svärsonen kyrkoherde Elias Holmius. Paret Reichenbacs gravsten fanns tidigare i kyrkan men har numera förkommit.
Resandehem. Närpes fick sitt första resandehem 1930 när Selma Korsbäck öppnade Resandehem och kafe Centrum invid gamla stenbron. 1934 öppnade Otto Mangs ett resandehem högre upp i Näsby, det köptes ett par år senare av Anna och August Ivars som drev verksamheten till 1947. Gerda Smeds hade rörelsen en kort tid på 1950-talet.
Reservkompaniet, se Närpes reservkompani.
Riksåttan. Riksväg 8, Europaväg 8. Byggdes genom Närpes i slutet på 1950-talet. Viadukten över järnvägen på Kallmossen byggdes sommaren 1959. En ny viadukt, 2,5 m bredare, byggdes 2004.
Risnäsmossen. Stort moss- och myrområde i västra Övermark. Omfattas av myrskyddsprogrammet.
Risnästräsket. Liten skogssjö, ca 800 m lång, i norra delen av Rinäsmossen-området.
Risåsen. Gårdsgrupp i Öster Yttermark. Här fanns förr Bjurmossa ångsåg. Vid riksvägen fanns en servicestation, den brann 1991.
Rusk Bertil Arvidsson. Kalax. Betrodd man på 1600-talet, även riksdagsman.
Rutch Julia. Rysk medborgare, kom till Närpes 1884 tillsammans med mor och systrar. Handlande i Näsby, finsömmerska.
Ryssbacken. Så kallades den backe i Finby där Närpes reservkompanis kaserner fanns på 1800-talet och början av 1900-talet.Kasernerna användes först av reservkompaniet, sedan av ryska vaktstyrkor i samband med första världskriget. Hösten 1916 fanns 200-300 ryska soldater i kasernera. Ett år senare fanns en mindre styrka kvar, som avväpnades i samband med händelserna 1918. I mars 1918 inrättades i samband med inbördeskriget ett fångläger på Ryssbacken med sammanlagt 230 fångar. Förhållandena i lägret var dåliga, fångar dog av umbäranden. I juni transporterades fångarna vidare till lägret i Ekenäs. Efter kriget användes kasernerna av skyddskåren. I dag finns karosserifabriken Närko på fd. Ryssbacken.
Rörgrund. Danspaviljong, småbåtshamn med båthus vid Pjelaxfjärden. Paviljongen förr betydande dansplats, numera mest sommarfester och bröllop.
Rörgrundsvägen. Väg i Pjelax, från bycentrum till Rörgrund.